I detta avsnitt analyseras bedömningsunderlag och bedömningsprocessen utifrån
observationsanteckningar, intervjuer med vfu-lärare och studenter i fokusgruppsintervjuer.
Bedömningsunderlag
42 beskrivs i Ramverket. Dessa bedömningsunderlag ses av vfu-läraren som tillräckliga underlag för examination. I bedömningspraktiken styrning i behov av förstärkning förväntas
studenterna däremot leverera extra bedömningsunderlag som vfu-läraren ålägger dem att genomföra och lämna in, se tabell 7 nedan.
Tabell 7 Bedömningsunderlag i två bedömningspraktiker, bekräftelse-förstärkning
Styrning som bekräftelse Styrning i behov av förstärkning
Bedömningsunderlag På väg mot kursmålen Besök
Trepartssamtal
Matris för trepartssamtal Presentation och kollegialt samtal Handledarens dokumentation Självvärdering På väg mot kursmålen Besök Trepartssamtal Matris för trepartssamtal Presentation och kollegialt samtal Handledarens dokumentation Självvärdering Powerpoint-presentation av dilemma Lektionsplanering med teoretiskmotivering Pedagogisk planering Loggboksutdrag kopplat till teori
Det friutrymme som finns mellan vad som å ena sidan regleras i de lokala dokumenten och vad som å andra sidan vfu-läraren själv har att besluta om, används på olika sätt i de båda
bedömningspraktikerna. Vad studenter förväntas göra under sin vfu-kurs i form av dokumentation och uppgifter, varierar därmed i hög grad. I intervjuer med vfu-lärare och studenter i de båda bedömningspraktikerna, framgår att vad lärare förväntar sig ligger i linje med vad studenterna uppfattar att de ska lämna in i form av bedömningsunderlag. Kraven på dokumentation kommunicerar vfu-lärarna till studenterna på ett tydligt sätt. I intervjuerna med studenterna i styrning i behov av förstärkning framgår att de är medvetna om att de har betydligt fler bedömningsunderlag att lämna in och bli bedömda på. De påpekar även att de har en betydligt större arbetsbörda i vfu-kursen i jämförelse med andra kurskamrater. I Ramverket anges en strävan efter en likvärdig bedömning. Trots att vfu-lärarna i båda
bedömningspraktikerna uppger att Ramverket följs, skapas det stora skillnader i bedömningsprocessen p g a olika antal bedömningsunderlag.
När det gäller bedömningspraktikerna styrning som misstroende och styrning gällande
andra kännetecknas dessa båda praktiker av att vfu-lärare i större utsträckning självständigt
förhåller sig till de olika styrdokumenten. Men det finns också skillnader mellan de båda bedömningspraktikerna i hur vfu-lärarna tydliggör sina val. I bedömningspraktiken styrning
43
som misstroende hänvisar vfu-lärarna ofta i intervjuerna till Ramverket och På väg. De är
tydliga med när de väljer att bortse från de lokala dokumenten och motiverar sitt ställningstagande utifrån sin yrkeserfarenhet och sitt professionella ansvar. I
bedömningspraktiken styrning gällande andra hänvisar vfu-lärarna sällan eller aldrig till de lokala dokumenten. I intervjuer med studenterna framgår att de inte uppfattar Ramverket och På väg som bindande dokument. Snarare uppfattar studenterna att det är upp till dem själva om de vill använda sig av dokumenten eller inte. Några studenter ger uttryck för att de inte är bekanta med Ramverket och endast översiktligt tagit del av På väg. Följaktligen har inte
studenterna någon tydlig bild av att det examinerande seminariet är just examinerande eller vad det är som examineras. De bedömningsunderlag som begärs in under vfu-kursen varierar mellan bedömningspraktikerna, se tabell 8 nedan. Detta blir även synligt när det gäller den inledande uppgiften där studenterna har att formulera sina mål inför vfu-kursen. Denna uppgift genomförs till exempel inte alls eller i reviderad form i bedömningspraktiken styrning
gällande andra. Uppgiften genomförs i bedömningspraktiken styrning som misstroende men
det varierar om och på vilket sätt som vfu-läraren tar del av studenternas egenformulerade mål.
Tabell 8. Bedömningsunderlag i två bedömningspraktiker, misstroende-gällande andra
Styrning som misstroende Styrning gällande andra
Bedömnings- underlag På väg mot kursmålen Besök Trepartssamtal Matris för trepartssamtal
Presentation och kollegialt samtal Handledarens dokumentation Självvärdering På väg mot kursmålen* Besök Trepartssamtal Matris för trepartssamtal*
Presentation och kollegialt samtal* Handledarens dokumentation Självvärdering
*genomförs av vissa vfu-lärare
Det framgår i intervjuerna med vfu-lärarna inom båda bedömningspraktikerna att På väg fungerar mer styrande jämfört med Ramverket. Studenterna uppmanas att ta del av På väg. När det gäller Ramverket uppfattas det av vfu-lärarna som mindre styrande och därför vinnlägger sig inte vfu-läraren att göra studenterna bekanta med dokumentet. Vissa studenter uppger att de aldrig har sett dokumentet.
Hur bedömningsunderlagen följs upp skiljer sig åt mellan de olika bedömningspraktikerna. I bedömningspraktiken styrning som bekräftelse och styrning i behov av förstärkning förväntas studenterna lämna in samtliga dokument och relativt mycket uppmärksamhet ägnas åt de olika dokumenten och hur de ska användas och fyllas i. I styrning som misstroende riktas kritik mot dokumentets utformning och vfu-lärarna använder betygsunderlagen selektivt och väger samman underlagen på varierade sätt. En del av de i Ramverket fastställda
44 studenternas prestationer. I styrning gällande andra finns det studenter som inte känner till bedömningsunderlagen, andra studenter uppger att de fyller i dokumenten. Dokumentet som rör studentens självvärdering uppfattas i samtliga bedömningspraktiker som ett
bedömningsunderlag, men ingen egentlig återkoppling ges i någon av de fyra bedömningspraktikerna.
Betygssättning
I intervjumaterialet framgår att vfu-lärarna uppmärksammar kursmålen på olika sätt. Det kan förklara varför vfu-lärarna viktar bedömningsunderlagen olika. I bedömningspraktiken,
styrning som bekräftelse lägger vfu-läraren stor vikt vid studenternas analys- och
reflektionsförmåga. I denna bedömningspraktik viktas därför det examinerande seminariet, studenternas självskattning och handledaromdömet tyngst vid betygssättningen.
Förväntningarna tydliggörs redan vid det inledande seminariet då vfu-läraren ger studenterna information om vad bedömningsunderlagen ska innehålla. Informationen är specifik och det är tydligt vad vfu-läraren förväntar sig ska finnas med i texterna. I fokusgruppsintervjuerna med studenterna framgår att deras uppfattning om betygsättningen sammanfaller med vfu-lärarens beskrivning. Bedömningspraktiken kännetecknas av att vfu-läraren är professionell genom att utöva kontroll och sätta direktiven från dokumenten i förgrunden, vilket innebär en begränsad professionell autonomi, se figur 3 s.45.
I bedömningspraktiken styrning med behov av förstärkning används de extra
bedömningsunderlagen dels för avcheckning, dels som förstärkningsresurser för att kunna genomföra betygssättningen. För betygssättningen ska loggbok, lektionsplanering och pedagogisk planering relateras till kurslitteratur. I fokusgruppsintervjuerna framgår att
studenterna är väl införstådda med att alla bedömningsunderlag ska vara inlämnade och klara för att betyg ska kunna sättas. Studenterna berättar att de har högre krav ställda på sig och fler bedömningsunderlag att lämna in jämfört med vad andra kurskamrater har. De säger att studenter som tillhör andra vfu-grupper inte alls behöver relatera till teorier, bara ta upp problematiken i ett dilemma. Även längden på det examinerande seminariet skiljer sig åt. Studenterna berättar att de har fyra timmar och andra studenter är klara på en halvtimme. Studenterna uppger att de tycker det är orättvist samtidigt som de anser att de får en bra utbildning, men den är inte likvärdig för alla. Bedömningspraktiken kännetecknas av att vfu- läraren är professionell genom att sätta direktiven från dokumenten i förgrunden samtidigt som kontrollen förstärks genom att extra bedömningsunderlag krävs in. Handlingen kan betecknas som proaktivt där vfu-läraren tar ansvar för att aktivt upprätthålla direktiven, samtidigt som denna starka kontrollfunktion leder till en begränsad professionell autonomi, se figur 3 s.45. I bedömningspraktiken styrning som misstroende är det snarare studenternas förmåga att planera och leda undervisning/verksamhet samt deras förmåga att reflektera kring den egna undervisningspraktiken som står i fokus. Besöket som vfu-läraren gör och trepartssamtalet tillsammans med student och handledare, utgör de viktigaste betygsunderlagen. Det examinerande seminariet och självvärderingstexten hanteras av vfu-lärare i denna
bedömningspraktik på olika sätt. Någon betonar förmågan att muntligt reflektera och andra använder texten som komplement till bedömningen. Vissa av bedömningsunderlagen ges lågt
45 eller inget värde alls. Misstroendet ges olika uttryck gentemot styrningen som dokumenten indikerar. Bedömningspraktiken kännetecknas av att vfu-läraren har professionell tillit att förbehålla sig rätten att vara kritisk till dokumentens direktiv. Handlingen kan betecknas som proaktiv där vfu-läraren utövar relativ autonomi genom att ta personligt ansvar och aktivt välja bland direktiven, se Figur 3
I bedömningspraktiken styrning gällande andra används minst antal bedömningsunderlag. I praktiken ligger fokus på studenternas görande i den meningen hur de planerar, genomför och reflekterar sin undervisning. I linje med detta ägnas lite tid åt att informera studenter på det inledande seminariet om vad som förväntas när det gäller studenternas egna mål och vad reflektionen ska riktas mot i studenternas självvärdering. I fokusgruppsintervjuerna ger studenterna uttryck för olika uppfattningar om vad bedömningsunderlagen ska innehålla och hur de ska skrivas. Några studenter känner inte till dokumenten. I det examinerande seminariet diskuteras allmänt frågor som rör undervisning. Seminariet nämns inte av vfu-läraren som en examination och studenterna säger i intervjuer att de inte heller uppfattar seminariet som examinerande. Bedömningspraktiken kännetecknas av att vfu-läraren förbehåller sig rätten att förpassa dokumentens direktiv i bakgrunden. Tillit ställs till att studenterna själva tar initiativ att ta del av dokumenten. Handlingen kan betecknas som reaktiv genom att vfu-läraren lämnar över en stor del av ansvaret på studenterna. Bedömningspraktiken präglas till stor del av vfu- lärarens relativa autonomi, se Figur 3.
Figur 3 Bedömningspraktikerna relaterade till styrningslogikerna professionellt ansvar och redovisningsskyldighet
Direktiven i bakgrunden Direktiven i förgrunden
Det är upp till studenten att följa direktiven Reaktiv Styrning gällande andra Styrning som bekräftelse Dokumentation enligt direktiven Reaktiv Vfu-läraren förbehåller sig rätten
att förhålla sig till direktiven Proaktiv Styrning som misstroende Styrning i behov av förstärkning Vfu-läraren samlar in och kompletterar direktiven Proaktiv
46
DISKUSSION
I detta kapitel diskuteras resultaten från studien med utgångspunkt i studiens syfte att granska och analysera bedömningsprocessen i den verksamhetsförlagda utbildningen. Först
sammanfattas resultaten från studiens tre frågeställningar: hur beskrivs lärandemål och bedömningsprocessen i de olika dokumenten? Hur används dokumenten av vfu-läraren och studenten? Hur bedömer vfu-läraren studenternas prestationer och hur uppfattar studenterna bedömningsprocessen? Därefter diskuteras förutsättningarna för likvärdighet i
bedömningsprocessen inom den verksamhetsförlagda utbildningen.
När det gäller den första frågan om hur lärandemål och bedömningsprocessen beskrivs i de olika dokumenten framgår att det saknas samstämmighet när det gäller (1) hur examinationen ska genomföras, (2) vilka lärandemål som kopplas till de olika bedömningsformerna, och (3) vilka bedömningsformer som ska vara formativa respektive summativa. Studien visar även att, (4) examinationsform och lärandemål blandas samman i På väg mot lärar/förskolläraryrket, och (5) det innehåll som beskrivs i de tre utvecklingsområdenas matriser i På väg ligger utanför kursplanens lärandemål. Slutligen, (6) kommer kunskapsformerna åskådarkunskap och
deltagarkunskap till uttryck, inom och mellan vfu-kursplanernas lärandemål, på ett sätt som påverkar möjligheten att examinera studenterna med de bedömningsformer som står till buds för vfu-läraren.
När det gäller den andra frågan hur dokumenten används av vfu-läraren och studenten, framträder fyra bedömningspraktiker: styrning som bekräftelse, styrning med behov av förstärkning, styrning som misstroende och styrning gällande andra. I den första
bedömningspraktiken ses dokumenten som en mall att följa och vfu-läraren fungerar som en facilitator för att kontrollera att studenterna lämnar in bedömningsunderlagen. I den andra bedömningspraktiken används dokumenten som matriser som ska checkas av. Bedömningen förstärks ytterligare med extra underlag som vfu-läraren beslutar om och samlar in från studenterna. I den tredje bedömningspraktiken väljer vfu-läraren vilka delar av dokumenten som studenterna ska genomföra utifrån ett misstroende gentemot den styrning som dokumenten indikerar. Följden blir att studenterna coachas för att kunna navigera bland de
bedömningsunderlag som vfu-läraren anser vara giltiga. I den fjärde bedömningspraktiken anser vfu-läraren att dokumenten främst gäller andra; studenter, handledare och andra vfu- lärare. Bedömningsunderlag formuleras självständigt av vfu-läraren som agerar som en oberoende uppdragsgivare.
När det gäller den tredje frågan hur vfu-läraren bedömer studenternas prestationer och hur studenterna uppfattar bedömningsprocessen, synliggör studien de olika sätt som
bedömningspraktikerna varierar. I det inledande seminariet varierar informationen om hur bedömningsprocessen fungerar, allt ifrån att den är transparent till mer implicit. Från, å ena sidan att studenterna får tydliga direktiv om vad som gäller, till å andra sidan att studenterna själva får söka informationen. I det avslutande seminariet genomförs detta som ett
examinerande kollegialt samtal i alla bedömningspraktikerna, förutom i styrning gällande andra, där uppfattas inte seminariet som examinerande. Antalet bedömningsunderlag som
47 samlas in varierar mellan de olika bedömningspraktikerna från några få till upp till elva
underlag.