Genomförande av föreslagna mål och strategier i programmet bedöms medföra en positiv inverkan på personer oavsett ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller könsidentitet. Det förstärks i programmets prioriterade strategier om universell utformning som innebär att utformningen av samhället ska ske så att inte någon utesluts.
Samverkan
Samverkan i förvaltningsövergripande samverkansgrupp den 10 juni 2020.
Bilaga
1. Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2020–2026
Ärendet
Stadsledningskontoret har remitterat förslag på revidering av Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2020–2026 till
stadsdelsnämnderna, facknämnder, brukarråd och deltagande intresseorganisationer för yttrande senast den 20 juni 2020.
Bakgrund
Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning beslutades av kommunfullmäktige år 2015 och utvärderades mandatperiodens fjärde år.
Utvärderingen visade bland annat att det i varierande omfattning bedrivs arbete inom alla rättighetsområden och att programmet kunde utvecklas på ett flertal punkter - främst indikatorerna, kännedomen om programmet samt samstämmigheten gentemot andra styrande dokument. Kommunfullmäktige gav därför den 28 mars 2019 kommunstyrelsen i uppdrag att i samverkan med funktionshinderrörelsen och Göteborgs Stads råd för funktionshinderfrågor revidera programmet. Uppdraget innefattade också att:
• Undersöka vad för data som kan tas fram genom att beställa
Folkhälsomyndighetens enkät ”Hälsa på lika villkor” utifrån perspektiven funktionsnedsättning och trygghet och värdera om det kan bidra till stadens uppföljningsarbete.
• Se över hur befintlig uppföljning kan förbättras för att få mer kunskap om hur arbetet för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning fortgår.
• I samband med revideringen säkerställa att stadens nämnder och styrelser har kännedom om programmet och sitt ansvar för dess genomförande.
I kommunfullmäktiges budget 2020 fick kommunstyrelsen i uppdrag att, tillsammans med stadens samtliga nämnder och styrelser, verka för att Göteborg Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning genomförs.
Förslag till reviderat program
Följande justeringar har gjorts i det reviderade programmet:
• Programmet har kopplats till det nationella funktionshinderpolitiska målet och dess inriktningar.
• Barnrättsperspektivet, mångfald och den heterogena grupp som personer med funktionsnedsättning utgör har betonats.
• De mänskliga rättigheterna har förtydligats genom koppling till artiklar i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
• Färre men bredare mål har formulerats. Strategier och indikatorer har identifierats.
• Vikten av samverkan och det tvärsektoriella område som funktionshinder utgör har förtydligats.
• Förutsättningar i form av kunskap om mänskliga rättigheter, livsvillkor och funktionsnedsättning, uppföljningar och statistiska underlag, tillgänglighet och samverkan har identifierats.
• Begrepp och relaterade styrande dokument har identifierats.
• Programmet har tidsatts.
Rättighetsområden, mål och strategier
Programmet är uppdelat i rättighetsområden med koppling till artiklar i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Under respektive rättighetsområde finns mål som ska uppnås samt prioriterade strategier. Nedan presenteras förvaltningens uppfattning om det reviderade programmet.
1. Rätten till ett självständigt liv
I strategi 1:2 står att Stadens verksamheter ska ha ett helhetsperspektiv i kontakterna med barn, familjer och vuxna med funktionsnedsättning. Förvaltningen anser att begreppet helhetsperspektiv behöver förtydligas.
2. Rätten till information och kommunikation
I strategi 2:2 står att Stadens verksamheter ska utveckla och använda digitala och tekniska lösningar när det gynnar tillgängligheten för personer med
funktionsnedsättning i kommunikation med staden. Förvaltningen ser att delar av stadens verksamheter, såväl boende med särskild service som daglig verksamhet saknar grundläggande digital infrastruktur som till exempel tillgång till internet. Detta utgör ett hinder för fortsatt utveckling av användandet av digital teknik. Utöver utvecklandet av digital teknik för kommunikation är det också fortsatt viktigt att utveckla andra stödformer för kommunikation. Ett ensidigt fokus på utveckling av digital teknik riskerar att bli diskriminerande i förhållande till personer med behov av andra former av stöd.
3. Rätten till demokratisk delaktighet
- Inom detta område saknar förvaltningen en strategi för att belysa arbetet med barn med funktionsnedsättningar. För att barn med funktionsnedsättningar ska komma till tals på lika villkor finns behov av att skapa rätt förutsättningar inom staden.
- I strategi 3:4 står att Stadens verksamheter ska samverka med
intresseorganisationer i åtgärder som berör dem. Här finns behov att tydliggöra vilka åtgärder som åsyftas.
4. Rätten till ett tryggt liv
- I strategi 4:1 står att Stadens verksamheter ska arbeta normmedvetet för att upptäcka, ge stöd och förebygga diskriminering, våldsutsatthet och förtryck som kan drabba personer med funktionsnedsättning. Strategin bör vara mer specifik och tydligare vad gäller personer med funktionsnedsättning och utsatthet för våld i nära relationer. Skrivningen om att arbeta normmedvetet bör kompletteras med att ange att stadens verksamheter ska vara utformade på ett sådant sätt att de kan erbjuda ett individuellt anpassat stöd till personer med funktionsnedsättning som utsätts för våld och/eller våld i nära relation.
- Strategi 4:2 kan justeras till ”Stadens verksamheter ska ha god krisberedskap som omfattar och särskilt beaktar personer med funktionsnedsättning.” Detta skulle ytterligare tydliggöra vikten av särskilt anpassade planer och information gällande krisberedskap.
5. Rätten till bästa möjliga hälsa
- Placeringen av kommunens samlade hälso- och sjukvård inom en facknämnd kommer att medföra krav på god, ömsesidig samverkan där behoven av och
rätten till kvalitativ hälso- och sjukvård hos personer med funktionsnedsättning prioriteras på lika villkor som för andra.
- I strategi 5:1 står att Stadens verksamheter ska ha kunskap om livsvillkoren som påverkar hälsan för personer med funktionsnedsättning. Här saknar förvaltningen en skrivelse om arbetet mot skillnader i hälsa och livsvillkor. Förvaltningen föreslår att strategin ändras till ”5:1 Stadens verksamheter ska ha kunskap om livsvillkoren som påverkar hälsan för personer med funktionsnedsättning samt sträva efter jämlikhet i hälsa och livsvillkor”.
6. Rätten till utbildning
Förvaltningen har inga synpunkter på område 6.
7. Rätten till arbete och sysselsättning
Förvaltningen bedömer att generella förutsättningar finns för att uppnå målet inom område 7 på en strategisk och organisatorisk nivå. Individuella anpassningar kan dock komma att behöva göras beroende på form av funktionsnedsättning vid till exempel utformning av introduktion eller den fysiska arbetsplatsen.
8. Rätt till fungerande bostad
Staden har som mål att ha en geografiskt jämn fördelning av bostad med särskild service (BmSS). Dock har andra faktorer, som till exempel praktiska och ekonomiska förutsättningar att bygga, satt gränser för möjligheter till jämn etablering. Viljan att hålla samman kompetens kring vissa boendeformer i olika stadsdelar har också bidragit till en ojämn fördelning av BmSS med särskild inriktning. På grund av den ojämna geografiska spridning och brist på BmSS som i nuläget råder kan det vara svårt att i någon större utsträckning realisera målsättningar om valfrihet för den enskilde.
9. Rätten att kunna förflytta sig i och använda Göteborgs inne- och utemiljöer
Stadsdelsförvaltningen har inga synpunkter på område 9.
10. Rätten till en meningsfull fritid
I strategi 10:1 står att Stadens verksamheter ska samverka och åtgärda hinder så att personer med funktionsnedsättning ska kunna ha en meningsfull fritid på lika villkor som andra. Förvaltningen ser även att verksamheter med kompetens inom
funktionshinderområdet i Göteborgs Stad skulle kunna vara delaktiga i utvecklandet av tillgängliga fritidsaktiviteter och föreningsliv inom kommunal verksamhet och civilsamhället.