Majorna-Linné
I Stadens program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2020-2026, upprättas målsättningar för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Syftet är att, utifrån de mänskliga rättigheterna och det nationella funktionshinderspolitiska målet, förtydliga vad som förväntas av stadens nämnder och styrelser för att personer med funktionsnedsättning på lika villkor som andra ska kunna vara fullt delaktiga utan diskriminering.
I förvaltningsledningens svar ställer sig ledningen bakom de i programmet identifierade förutsättningarna för måluppfyllelse om säkerställande av kunskap, tillgänglighet och samverkan.
Vidare riktas fokus mot arbetet med att skapa förutsättningar för rätten till ett tryggt liv, rätten bästa möjliga hälsa, rätten fungerande bostad, rätten information och kommunikation (tjänsteutlåtande N135-0171/20).
Programmet upprättas för ringa in målsättningar, frågan om hur målen uppfylls lämnas av naturliga skäl obesvarad. I stadsdelsförvaltningen tjänsteutlåtande nämns dock några åtgärder som redan initierats.
Bl.a. nämns i relation till information och kommunikation som rättighet, satsningen på digital teknik genom satsningen på Wifi inom Bmss och Dv (strategi 2:2). I stycket återfinns också följande formulering
… utöver utvecklandet av digital teknik för kommunikation är det också fortsatt viktigt att utveckla även andra stödformer för kommunikation. Ett ensidigt fokus på utveckling av digital teknik riskerar att bli diskriminerande i förhållande till de personerna med behov av andra former av stöd (Tjänsteutlåtande N135-0171/20).
Förbunden ställer sig bakom denna slutsats. Digitaliseringen för mycket gott med sig. Samtidigt kan vi konstatera att den ofta står sig slätt utan de stora antal, i många stycken, välutvecklade stödformer som kringgärdar stadens arbete på funktionshinderområdet – i synnerhet för de individer som omfattas av rätt till stöd enligt LSS och SoL. I stadens program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning syns tyvärr inte den fundamentala betydelse som stadens utförarverksamheter har i sammanhanget.
Rättigheternas relation till kompetent stöd och stadens kompetensförsörjning
Programmet ger den med funktionshinder rätt till stöd i sin vardag. För ett stort antal av stadens invånare innebär detta stöd med hjälp av någon av stadens utförare (stödassistenter, personliga assistenter, stödpedagoger, arbetsterapeuter, o.s.v.). Det är med hjälp av alla de tusentals individer som arbetar inom utförarverksamheterna som stora delar av programmets målsättningar ska uppfyllas.
Under gångna året lyftes Bmss verksamhet i utredningen ”Förslag till inriktningar för att öka delaktighet och inflytande i bostad med särskild service”(TU, dr 0695/19, SLK). Låt oss dröja vid detta exempel. I TU:t upprepas kraven på möjlighet till kompetenshöjning samt vikten av att behålla personal inom staden. Fram till 2027 beräknas det behöva rekryteras 3400 stödassistenter. Samtidigt konstateras att det inte finns någon fullvärdig rekryteringsbas som kan täcka upp detta behov.
Den heterogena målgruppen ställer krav på olika specifika kompetenser och metoder […] De förutsättningar som råder inom verksamhetsområdet, med små enheter med boende som har livslånga och inte sällan omfattande komplicerade behov av stöd, ställer stora krav på bemanningen […Det är därför av vikt …] Att attrahera personal samt behålla de engagerade medarbetare … (TU, dr 0695/19, SLK, s. 7).
Bmss-verksamhet har som mål att göra det möjligt för brukaren att leva ett självständigt liv (ESL). Sett från funktionshinder- och brukarperspektiv kan därför inte nog understrykas vikten av att arbetstagaren kan kommunicera med brukaren. Kommunikation utgör fundamentet i all utförarverksamhet. Primärt sker kommunikation genom det talade språket, i vissa fall även med hjälp av andra kommunikationssätt och medier. Det digitala mediet och dess olika plattformar kan användas i en mängd sammanhang. Inte minst är den ett medium för språket som förhoppningsvis ger brukaren stärkta möjligheter till kommunikation. Men utan grundläggande kunskaper i språk (brukarens, metodernas och dokumentationens), de metoder (t.ex. ESL och MI) och dokumentationssystem (t.ex. Treserva) som i dags dato används inom verksamheterna så står sig verksamheterna slätt. Varje satsning på att höja kompetensen på utförarsidan är en satsning i linje med programmets målsättningar.
Det har tagits initiativ i rätt riktning. Den s.k. ”Levla-modellen” som ger möjlighet för den anställde till kompetensutveckling är ett exempel. Det har även tagits fram en webb-baserad introduktionsutbildning.
Vi i förbunden anser dock att detta är långt från tillräckligt. I dagsläget är långt ifrån alla tillsvidareanställda utbildade i verksamheternas grundläggande metoder (t.ex. ESL och MI). Stadens verksamheter konkurrerar om få utbildningsplatser Det förflyter ofta ett stort antal år innan utförarens får möjlighet till fortbildning.
Samhället förändras i rask takt, digitaliseringen är ett led i detta. Tendensen redan före epidemin ledde i riktning bort från det fysiska mötet. Vi ser problem i att många av våra brukare inte kan delta eller få förståelig information via de nya medierna, problematiken förstärks av att det saknas såväl kunskap som utrustning bland medarbetarna. Den som ska möta upp målsättningarna saknar kompetensen, och då fallerar det.
De satsningar som görs i form av metodstöd, introduktions- och IT-utbildningar, m.m. är bra, men de räcker inte om målsättningarna i programmet 2020-2026 ska kunna uppfyllas. Förbunden önskar långtgående satsningar kontinuerlig kompetensutveckling för att kunna möta de ständigt ökade kraven.
Ökade resurser till vidareutbildning på schemalagd tid; stöd i svenska språket är två exempel på möjliga satsningar i linje med programmet.
Rekrytering av kompetent personal
Tyvärr har staden under gångna året drivit igenom beslut på utförarområdet som, snarare än att arbeta för de funktionsnedsattas rättigheter, försämrar möjligheterna till exempelvis information och kommunikation. Nyligen tecknades avtal att införa tjänstetitlarna stödbiträde och biträde inom funktionshinderområdet. Med detta sänker staden aktivt kraven på utbildning och med detta
kompetensen hos de som jobbar med funktionsstöd – i praktik innebär den nya titulaturen att lågt- eller helt outbildad personal erbjuds anställning inom staden.
Möjlighet till fortbildning är en nödvändig förutsättning för kvalitetshöjning på funktionsstödsområdet.
I första led är emellertid kompetens en fråga om vilka krav som ställs vid rekrytering (detta gäller såväl tillsvidare-, visstids- som timanställda). En uttalad målsättning bör vara att rekrytera stödassistenter och pedagoger som har grundläggande kompetens att i linje med arbetsbeskrivning påbörja arbetet från dag ett. Kunskaper om LSS, stadens värdegrund, mänskliga rättigheter – uppfattningen om alla människors lika värde – tillhör den typ av basalt vetande som krävs för att verksamheterna ska fungera vid arbete med individer inom funktionshinderområdet.
Därför är det dels av yttersta vikt att staden dels jobbar för att stärka de utbildningar som fungerar som rekryteringsbas inom funktionshinderområdet, dels att inte sänka ribban på de kunskapskravställs i samband med rekrytering. Snarare är det så att kraven behöver höjas för att kunna leverera det stöd som dagens brukare/verksamheter kräver – genom att skapa en attraktiv arbetsplats skapas möjlighet att uppfylla målen i Stadens program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2020-2026.
Vänligen,
Kommunal, SACO, Vision (TCO) i Majorna-Linné,
Majorna-Linné
Göteborgs Stad Majorna-Linné, tjänsteutlåtande 1 (5)
Svar på remiss om Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med
funktionsnedsättning
Förslag till beslut
1. Stadsdelsnämnden Majorna-Linné tillstyrker förslaget till Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2020-2026, med de synpunkter som framgår av förvaltningens tjänsteutlåtande.
2. Stadsdelsnämnden Majorna-Linné översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt eget yttrande till kommunstyrelsen.
Sammanfattning
I samband med återrapportering om utvärdering av Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning beslutade kommunfullmäktige i mars 2019 att programmet skulle revideras. Stadsledningskontoret har genomfört uppdraget om att revidera programmet och kommunstyrelsen har nu skickat ut förslaget på remiss för yttrande till bland annat stadsdelsnämnden.
Syftet med Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning är att, utifrån de mänskliga rättigheterna och det nationella funktionshinderspolitiska målet, förtydliga vad som förväntas av stadens nämnder och styrelser för att personer med funktionsnedsättning på lika villkor som andra ska kunna vara fullt delaktiga utan diskriminering.
I programmet lämnas förslag på revideringar som bland annat innebär att programmet kopplas ihop med artiklar i FN:s konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Vidare betonas barnrättsperspektivet, mångfald och att personer med funktionsnedsättning utgör en heterogen grupp. I förslaget till revidering har formulerats färre men bredare mål med identifierade strategier och indikatorer. I programmet presenteras också en plan för uppföljning av måluppfyllelse.
Stadsdelsförvaltningen är i huvudsak positiv till förslaget och lämnar i tjänsteutlåtandet synpunkter om tillägg/förtydligande inom några av planens rättighetsområden.
Bedömning ur ekonomisk dimension
Stadsledningskontoret bedömer att konsekvenserna av revideringen av Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning endast medför marginella kostnadsökningar och kan utföras inom befintliga ramar. Revideringen innebär en ökad fokusering och tydlighet gällande samverkan, helhetssyn, kompetens, digitalisering samt tillgänglighet i jämförelse med nuvarande program. Ett genomförande Tjänsteutlåtande
Utfärdat 2020-04-01 N135-0171/20
Mia Norneby
Telefon: 031-365 00 00
E-post: mia.norneby@majornalinne.goteborg.se
Göteborgs Stad Majorna-Linné, tjänsteutlåtande 2 (5)
av mål och strategier i programmet kan på sikt innebära en minskning av kostnader.
Exempelvis genom programmets mål och strategier om att personer med
funktionsnedsättning får en ökad möjlighet till arbete eller en förbättrad tillgänglighet.
Stadsdelsförvaltningen instämmer i stadsledningskontorets bedömning.
Bedömning ur ekologisk dimension
I Göteborgs stads miljöpolicy anges att staden ska minska miljöpåverkan och skapa en god livsmiljö för alla som bor, arbetar i eller besöker Göteborg. Genom att arbeta utifrån de mål och strategier som föreslås i Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning kan staden bli en tillgängligare stad vilket underlättar för personer med funktionsnedsättning att delta i arbetet med att minska miljöpåverkan.
Bedömning ur social dimension
Genomförande av föreslagna mål och strategier i Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning bedöms medföra en positiv inverkan på personer oavsett ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller könsidentitet. Det förstärks i programmets strategier som innebär att utformningen av samhället ska ske så att inte någon utesluts.
Samverkan
Samverkan i oenighet i lokal samverkansgrupp (LSG) den 4 juni 2020.