• No results found

– Bedömningar och ställningstaganden av övergripande karaktär

Medarbetarskap och ledarskap

Kapitel 3 – Bedömningar och ställningstaganden av övergripande karaktär

Kommunintern kostnadsfördelning – en koncernsamarbetsfråga Utöver kompetensenlig närings-/säljverksamhet förekommer

kostnadsfördelning/interndebitering av tjänster inom kommunkoncernen, mellan förvaltningar i kommunen, mellan bolag, mellan förvaltningar och de kommunala bolagen och vice versa. Då föreligger ett samverkansintresse där en del av kommunen för flera kommunala intressenters räkning

”härbärgerar/uppbär värdskap” och därefter fakturerar samarbetsparter.

Samma ägare (kommunen) har för olika ändamål av sin verksamhet olika juridiska personer, där de kommunala bolagen är mesta synliga.

Praktiska arrangemang såsom anställningar, bokföring, nätverksbärare, lokaler, kompetens och intresse/lämplighet etc. styr ofta vilken del av kommunkoncernen som står som värd för ett projekt eller en verksamhet.

13 (29)

Olika juridiska personer – ägaren kan samordna sina verksamheter.

Rent juridiskt är kommunen en juridisk person (enhet) och varje kommunalt bolag en egen juridisk person. Med samma ägare synes emellertid de olika juridiska personerna på ägarens uppdrag kunna samordna sina verksamheter i vissa delar. Olika juridiska personer uppkommer också genom att föreningar där kommunen är intressent (representation eller via ekonomiska bidrag) bildar aktiebolag för ett visst ändamål.

I praktisk verksamhet handlar detta ofta om samarbeten och servicetjänster såsom telefoni/växeltjänster, viss personal/ekonomiadministration och andra kommungemensamma stödfunktioner.

Omständliga köp/säljförhållanden hos samma ägare ska i möjligaste mån undvikas men ändå följa kommunstyrelsens regler om intern och extern försäljning.

Bedömning

Utredarna gör bedömningen att kommuninterna samarbeten (koncern) samordning utgör tillåten verksamhet och berörs därför inte av

konkurrensreglerna.

Samordningsförfaranden inom kommunkoncernen bedöms vara helt i sin ordning då ”säljverksamheten” ter sig mer fiktiv (bokföringsmässig) än verklig och i sin förlängning inte påverkar konkurrensen/marknaden. I och med ägarens samordningsuppdrag bedöms sådana verksamheter/förfaranden som helt igenom kompetensenliga.

Bilaterala eller multilaterala - interkommunala samverkansöverenskommelser/avtal

Kommunalförbund och gemensam nämnd regleras i kommunallagen som legitima sätt att bedriva allmänna angelägenheter för flera huvudmän

(kommuner – landstinget), liksom samordningsförbund och samverkan kring inköp och upphandling av varor och tjänster.

Mellankommunal samverkan kan på avtalsbas ske inom

myndighetsutövningen, vilken är undantagen från reglerna om säljverksamhet.

Övrig mellankommunal samverkan kan förekomma omkring angelägenheter som berör kommuninnevånarna i fler kommuner. Sådan samverkan ska följa formaliakrav; reglerade samverkansavtal där ändamål, ersättning och den gemensamma/enskilda nyttan ska framgå. Varje deltagande kommun ska kunna visas bidra till det gemensamma ändamålet. En kommun får inte enbart på grund av ersättning utföra tjänster i eller åt en annan kommun.

Samverkan mellan kommuner förekommer också i gemensamma bolag.

14 (29)

Bedömning

Utredarna gör bedömningen att interkommunal samverkan är kompetensenlig, utgör ingen otillåten säljverksamhet så länge organisationsformerna är

regelstödda. Samverkan berörs då inte av konkurrensreglerna. Den gemensamma nyttan för kommunmedlemmarna gör att sådan verksamhet/förfaranden inte kan förbjudas.

Inköps- och upphandlingssamverkan - bra priser i konkurrens Kommunallagen saknar särskilda regler om interkommunala avtal som samverkansform. När det gäller kompetensenligheten av interkommunal samverkan får vad som är möjligt att samverka om bedömas utifrån bestämmelserna i kommunallagen om den allmänna kompetensen.

När det gäller upphandlingssamverkan kan det vara viktigt att uppmärksamma att en kommun inte får vidta åtgärd uteslutande eller väsentligen i en annan kommuns intresse.

Inköps och upphandlingssamverkan förekommer på statlig nivå, tidigare Verva som lades ner 31 dec 2008. Verksamheten togs över av Statskontoret, Kammarkollegiet, Domstolsverket, Kompetensrådet för utveckling i staten och den operativa e-delegationen. Här kan kommuner delta i upphandlingar vilka leder till att ramavtal träffas med leverantörer.

På kommun och Landstingsnivå finns inköpssamverkan via SKL och regionalt i Kronoberg finns motsvarande inköpssamverkan. Samverkan syftar till att underlätta inköp och upphandling av varor och tjänster på marknaden.

Bedömning

Att bedriva inköps- och upphandlingssamverkan är kompetensenlig verksamhet – endast delar av finansieringsformen likar en säljverksamhet.

Utredarna gör bedömningen att inköps- och upphandlingssamverkan utgör kompetensenlig verksamhet och berörs därför inte av konkurrensreglerna.

Även förfaranden i finansieringsformen anses som försvarbart.

Resultatsammanfattning av generella iakttagelser

Inventeringen i denna del avgränsar den kommunala kompetensen och ger vid handen att kommunen har en betydande samordning av sina verksamheter som följd av den kommunala kompetensen. Detta leder till ett flertal

ekonomiska transaktioner vilket inte är att betrakta som säljverksamhet då den är grundad i samarbeten och inte sker på en extern marknad.

Uthyrning av lokaler

Flera kommunala bolag har till uppgift att hyra ut bostäder och lokaler.

15 (29)

Många förvaltningar har lokaler till uthyrning. Hyra omfattas av reglerna för konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. Uthyrningen sker i enligt fastställda prislistor och enligt fattade beslut. Så är fallet med halluthyrning, konferenslokaler och andra lokaler. Genom beslut i kommunfullmäktige fastställs kommunens avgifter och taxor.

Fritidsanläggningar kräver ofta mycket stora investeringar, där kommunens engagemang är en förutsättning.

Fritidsnämnden fastställer uthyrningspriser för ex vis kommunala idrottshallar, med differentierad prissättning beroende på hyresgäst, där privatpersoner betalar mer än ungdomsföreningar.

För uthyrning av fritidsanläggningar finns i nuläget endast en begränsad privat marknad men denna kan komma att växa om allt fler fritidsanläggningar, hallar och arenor ägs och hyrs ut av privata bolag.

Uthyrning av konferens/sammanträdeslokaler och andra utrymmen sker som anknytningskompetens och mot en marknad. Det ligger i den kommunala kompetensen att tillhandahålla sådana lokaler, endera som ett direkt

kompetensenligt ändamål eller som anknytningskompetens till den primära uppgiften.

Eftersom en marknad för sådana lokaler finns ska även kompetensenlig uthyrning ske så att den inte onödigtvis påverkar konkurrenssituationen.

Prissättningen ska vara konkurrensneutral och ansluta sig till marknaden.

Underprissättning får inte förekomma.

Bedömning

Utredarna gör bedömningen att det ligger endera i den kommunala kompetensen att hyra ut lokaler eller att som anknytningskompetens till ordinarie verksamhet hyra ut lokaler, telefonitjänster och annan service kopplad till verksamheten/uthyrningen.

Prissättning på varor/tjänster producerade av arbetslösa, personer i arbetsträning, kommunala sysselsättningsprojekt och verksamheter för funktionsnedsatta

Enligt lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program får en kommun anordna praktik eller annan verksamhet på heltid för arbetslösa ungdomar som inte genomgår gymnasieutbildning eller liknande utbildning till dess de fyller 20 år. Verksamheten regleras i avtal mellan kommunen och

Arbetsförmedlingen. En kommun får också komma överens med

arbetsförmedlingen att åta sig skyldigheten att erbjuda ungdomar mellan 20 och 25 år, som står till arbetsmarknadens förfogande, en aktiverande och utvecklande insats på heltid (ungdomsgarantin). Kommunerna har också möjlighet att ge sysselsättning till personer med långvarigt

socialbidragsberoende.

16 (29)

Arbete och välfärd har ett antal samverkansavtal med arbetsförmedlingen avseende offentligt skyddade anställningar, särskilt anställningsstöd, nystartsjobb, lönebidragsanställningar samt jobb och utvecklingsgarantin.

AVP-grupper (arbete-vägledning-praktik) genomförs där ca 50 % av deltagarna rekryteras från biståndstagargruppen.

Arbetslag finns inom områdena:

Trädgård/fornminnesvård Måleri/klottersanering

Bygg/snickeri Smedja

Kök restaurangtjänster Transporttjänster Matinköp åt pensionärer i eget boende Städtjänster

Genom specialreglering ges kommunen kompetensenlig möjlighet att bedriva verksamhet för ovan nämnda och liknade grupper vilka har svårt att vinna inträde på den öppna konkurrensutsatta arbetsmarknaden. Innehållet i arbetsuppgifterna ska vara verkliga och nyttiggörande. Reella

arbetsmarknadskrav ska i anpassad mån ställas på dem som är sysselsatta i verksamheten, samtidigt som undanträngningseffekter gentemot marknaden ska minimeras. Undanträngningseffekterna som naturligt uppstår ska vara i relation till ändamålet med verksamheten och marknaden får således tolerera viss konkurrens.

Härvid blir förfaranden i verksamheten såsom marknadsöversikt, konkurrenssituation och prissättning väsentliga parametrar.

Man kan i detta sammanhang även föra ett proportionalitetsresonemang där en avvägning mellan ändamålet och marknadspåverkan görs.

Sysselsättning av funktionshindrade/nedsatta i kommunerna regleras bl.a. i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Enligt lagen ska kommunerna bedriva daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som är utvecklingsstörda eller har andra typer av begåvningsmässiga funktionshinder och som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig. Skrivningarna i förarbetena till lagen är dock otydliga när det gäller vilken verksamhet som får bedrivas. Å ena sidan är det inte meningen att verksamheten skall utformas som ett avlönat arbete eller att det ska bedrivas produktion av varor och tjänster. Å andra sidan kan det ändå vara frågan om arbetsuppgifter som också förekommer hos Samhall och

arbetsgivare på den reguljära arbetsmarknaden.

Det kan vidare konstateras att Konkurrensrådet (tillsatt av regeringen – upphört 2006) har gjort en principiell bedömning att sysselsättning för

funktionshindrade bör organiseras så att de negativa effekterna på marknaden

17 (29)

blir obetydliga eller helt kan elimineras. Sammanfattningsvis gjorde rådet bedömningen att sysselsättning av funktionshindrade på konkurrensutsatta marknader bör undvikas, d.v.s. de ansåg att kommunerna i första hand bör arbeta aktivt för att sysselsätta handikappade i det privata näringslivet.

Sådana förhållanden är starkt eftersträvansvärda samtidigt som verkligheten visat en delvis annan utveckling – där det offentligas ansvar för sysselsättning och arbete har blivit mer omfattande.

Omsorgsnämnden och nämnden för arbete och välfärd saknar rutiner för att kunna bedöma konkurrenssituationen och upprätthålla en konkurrensneutral prissättning som inte negativt påverkar övriga marknadsaktörer. Särskilt aktuellt har detta blivit sedan skattereduktion infördes för hushållsnära tjänster (RUT och ROT avdraget). Det finns ett antal små företag, ofta nystartade, vilka kan befinna sig i ett känsligt etablerings- eller utvecklingsläge.

Undanträngningseffekter kan förekomma.

Bedömning

Utredarna gör bedömningen att verksamhet i daglig sysselsättning för funktionsnedsatta och verksamhet för

arbetslösa/försörjningsstödstagare/ungdomar är kompetensenlig verksamhet och omfattas därför inte av konkurrensreglerna.

Undanträngningseffekter ska minimeras och rutiner för prissättning upprättas.