Begreppsförklaringar

2.1.1. Psykisk ohälsa

Sven Bremberg och Christina Dalman (2015) beskriver att begreppet psykisk ohälsa är brett och innefattar flera olika psykiska besvär och psykiatriska sjukdomstillstånd. Med psykiska besvär syftar man framförallt på mindre allvarliga symtom som oro, ångest och nedstämdhet vars förekomst ses som normala reaktioner som oftast uppstår vid påfrestande situationer i livet (Bremberg & Dalman 2015; Folkhälsomyndigheten 2018).

Samtidigt som psykiska besvär inte behöver ha en större omfattning än vad som kan sägas tillhöra det normala har Bremberg och Dalman (2015) poängterat att det är av stor vikt att även dessa tas på allvar. Om de psykiska besvären tillåts fortgå kan de leda till allvarliga psykiatriska tillstånd som kan ha negativa konsekvenser för individen (ibid.). Att den psykiska ohälsan varierar i grad beskriver Solveig Petersen et al. (2010) ur ett kliniskt perspektiv som innebär att man ser den psykiska ohälsan som symtombaserad, bestående av olika grader av ohälsa och framförallt också mäts med hjälp av mätinstrument som ICD- och DSM-klassifikationer (ibid.).

Att tala om psykisk ohälsa som begrepp är svårt och Socialstyrelsen (2013) beskriver att det kan användas för att tala om allt från lätt nedstämdhet till diagnostiserad schizofreni. När man talar om psykisk ohälsa i termer av någonting vilket mäts utifrån bestämda kriterier, handlar det då framförallt om psykiatriska sjukdomstillstånd och diagnoser, sett utifrån ett kliniskt perspektiv (Folkhälsomyndigheten 2018, Petersen et al. 2010). Vad vi istället syftar till i vår undersökning, då vi talar om den psykiska ohälsan, är hur den ses ur ett folkhälsoperspektiv.

Petersen et al. (2010) har beskrivit att man utifrån ett folkhälsoperspektiv har syftet att fånga upp att det förekommer psykiska besvär eller finns tecken på ett bristande psykiskt välbefinnande snarare än att bedöma och klassificera symptom. Då vi har som syfte att undersöka studenters egna upplevelse av psykisk ohälsa blir då folkhälsoperspektivet av större relevans för oss. Det är viktigare för oss att få svar på huruvida studenterna själva anser att de upplever psykiska besvär som ängslan, oro och ångest i sin vardag, än att bedöma huruvida dessa besvär kan mätas och klassificeras utifrån aktuella mätinstrument.

Då vi använt begreppet psykisk ohälsa i vår utskickade enkät utgår vi vidare från hur detta innefattar psykiska besvär av ett lindrigare slag. Socialstyrelsen (2013) menar att även dessa lindrigare besvär kan påverka välbefinnandet och innebära påfrestningar för den som är drabbad, även om det inte vidare innebär att individen anses psykiskt sjuk eller behöver behandling i större utsträckning. Vi utgår vidare från begrepp som ängslan, oro och ångest i vår enkätundersökning till följd av att det är de indikatorer Folkhälsomyndigheten (2020) använt då de mätt den nationella folkhälsan.

2.1.2. Psykiska besvär som ängslan, oro och ångest

Enligt Folkhälsomyndigheten (2020) kan en lägre nivå av ängslan, oro och ångest anses höra till det normala samtidigt som det finns risk för att utveckla ångestsyndrom om dessa psykiska besvär tillåts vara ihållande under en längre period. Det kan därför framstå som oroande att Folkhälsomyndigheten (ibid.) också kunnat se att nivån av psykiska besvär som ängslan, oro och ångest ökat de senaste åren, inte minst i åldersgruppen 16-29 år där man ser en ökning på 10 procentenheter mellan år 2006 och 2018.

Ångest beskrivs vidare vara en naturlig reaktion som aktiverar försvarsmekanismer i kroppen till följd av starka känslor av oro eller rädsla (Hjärnfonden 2020; Vårdguiden 2019a). Ångest kan variera i styrka och känns ofta av i kroppen genom fysiska symtom som till exempel hjärtklappning, ökad puls, svettningar, muntorrhet och tryck över bröstet (ibid.). Även om ångest upplevs fysiskt påfrestande är den i sig inte farlig och går ofta över av sig själv. Det är dessutom någonting som de allra flesta upplever någon gång, och det tillhör det normala.

Däremot bör man vara medveten om att det ur ett mer långvarigt perspektiv då ångesten tillåts fortgå kan det leda till att individen som upplever ångest börjar undvika situationer som riskerar att medföra dessa känslor (Vårdguiden 2019a). Om ett sådant undvikande beteende skapas kommer individen att hindras från att leva sitt liv som vanligt (ibid.).

Vad ångesten vidare beror på är olika för varje individ. Några exempel på vad det skulle kunna bero på för en student ur ett studieperspektiv har beskrivits vara att ångesten till exempel uppstår som ett hot mot ens trygghet och självkänsla i samband med en krävande tentamen eller presentation, eller till följd av känslor av hot mot ens ambitioner och självförverkligande vid en underkänd inlämning eller tentamen (Folkhälsomyndigheten 2018). Vad ett undvikande beteende skulle kunna innebära för studenten i ett sådant fall, då de psykiska besvären tillåts fortgå, är till exempel att studenten till slut avbryter sina studier om hen inte får hjälp att hantera den ångest som hen upplever. Då Söderberg et al. (2017) beskrivit hur cirka en tredjedel av studenterna i studien vid Sahlgrenska akademin och Göteborgs universitet någon gång övervägt att avbryta sina studier nämns bland annat höga krav i en anspänd studiemiljö som en av orsakerna. Att det också kan vara relaterat till ångest, påverkat av samma situation, kan antas då cirka 15 procent av studenterna i studien övervägt att avbryta sina studier till följd av studierelaterad ohälsa, och dessutom uppvisar hela 68 procent av studenterna i studien milda till måttliga alternativt allvarliga nivåer av ångestsymtom (ibid.).

2.1.3 Vår användning av begreppen i uppsatsen

I enkätundersökningen har vi utgått från det breda begreppet psykisk ohälsa och vidare begreppen ängslan, oro och ångest som också Folkhälsomyndigheten (2018) använt sig av. I uppsatsen använder vi också begreppet psykiska besvär. Blandningen av dessa begrepp kan problematiseras men vår utgångspunkt är att samtliga begrepp, med sin egna komplexitet, på ett eller annat vis går in i varandra. Detta ser vi inte som ett problem eftersom vi anser att det viktigaste ändå är individens upplevelse och tolkning, vilket också gäller för vår enkätundersökning.

Värt att nämna är dock att vi innefattar ängslan, oro och ångest i begreppet psykiska besvär.

Psykiska besvär är också relevant att tala om i förhållande till den tidigare forskning vi utgår från vilken i flera fall talar om depression och depressiva symtom, som också är former av psykiska besvär (Vårdguiden 2019b). Fortsättningsvis kommer vi framförallt att använda ängslan, oro och ångest i förhållande till enkätsvaren, då det är detta som studenterna som deltagit svarat på, men vidare använda oss av det bredare begreppet psykiska besvär.