Urval

Vid urvalet utgår vi från studiens syfte och gör ett totalurval. Då undersökningspopulationen, det vill säga studiens målgrupp, redan är begränsad till socionomstudenter på Campus

Helsingborg anser vi inte att det finns behov för ytterligare urval. Då vår undersökning utgår från ett intresse att studera socionomstudenters kunskap och erfarenhet av Studenthälsan vid Campus Helsingborg med grund i dess relevans för socialt arbete vill vi att samtliga som ingår i denna undersökningspopulation ska få chansen att svara på enkäten. Därför utgör samtliga av socionomstudenterna på Campus Helsingborg ramen för vår undersökning och samtliga av dessa får också chansen att delta i studien genom att svara på enkäten. Att inte begränsa oss vidare är också av vikt då vi använder oss av en enkätundersökning vilken redan, som beskrivet av Alan Bryman (2011) innebär risk för ett stort bortfall.

Vi har använt oss av ett totalurval, vilket Runa Patel och Bo Davidson (2011) beskriver är när man i en studie använder samtliga i den population man avser undersöka. I denna studie är totalurvalet baserat på samtliga socionomstudenter vid Campus Helsingborg. Detta totalurval utgår från de maillistor vi fått tillgång till för att hantera utskick av enkäten vilka innefattar en grupp om totalt 432 socionomstudenter. Då vi själva ej ingår i dessa maillistor men ej deltar i studien blir det fullständiga urvalet, med oss borträknade, 430 studenter.

4.2.1. Svarsfrekvens och bortfall

Enkäten skickades ut till 430 studenter per mail, som vidare också påmindes om densamma genom de olika klassernas facebookgrupper. Totalt påbörjade 160 studenter genomföra enkäten online, och av dessa slutförde 152 studenter enkäten. Detta innebär att studiens svarsfrekvens blev 35 procent (n= 152) av det totala urvalet, och vi fick därmed ett bortfall på 65 procent (n=

278).

Som beskrivet av Bryman (2011) är ett större bortfall vanligt vid enkätundersökningar, även om man kan vidta åtgärder för att försöka minimera risken för bortfall. I den genomförda studien redovisar vi ett bortfall på 65 procent vilket är mycket sett till studiens undersökningspopulation. Bryman (2011) beskriver att det vid ett stort bortfall är viktigt att som forskare vara medveten om de begränsningar som ett stort bortfall och en låg svarsfrekvens kan innebära. Med en låg svarsfrekvens kan urvalets representativitet ifrågasättas (ibid.).

Bryman (2011) menar dock att om urvalet inte är ett sannolikhetsurval är frågan om svarsfrekvens mindre viktig. Då vår undersökningspopulation redan är begränsad, trots ett totalurval, hade resultatet inte kunnat anses representativt för en större population även om alla studiens respondenter besvarat vår enkät (ibid.). Detta har vi vidare varit medvetna om från

arbetets början, men vi har samtidigt kunnat motivera utformningen av studien utifrån de strikta tidsbegränsningar vi haft att ta hänsyn till. Bortfallet har i vår mening inte påverkat betydelsen av studien som genomförts då vi anser att de 152 studenternas uppfattning är av stor vikt i sig.

Vi har dock givetvis gjort vad vi kunnat för att minimera risken för bortfall och vidtagit flera av de åtgärder Bryman (2011) beskriver kan vara till hjälp, som till exempel att utforma ett informerande introduktionsbrev, skicka påminnelser om enkäten samt säkerställa att enkäten har tydliga instruktioner så att den är lätt att genomföra och förstå.

Studiens resultat innehåller även ett internt bortfall, vilket Bryman (2011) beskriver som det bortfall som sker utifrån att respondenterna påbörjar enkäten men sedan inte fullföljer.

Studenterna som påbörjade men inte fullföljde studiens enkätundersökning var åtta till antalet och räknas vidare in i det totala bortfallet om 65 procent.

Ett internt bortfall inom enkätundersökningen förekom även då ett antal enkätdeltagare till exempel hoppat över en fråga i enkäten. Samtidigt har det också skett att studenter som deltagit i enkätundersökningen har svarat på en fråga som varit menad som en följdfråga i enkäten, och som ej skulle besvarats av den enskilda enkätdeltagaren.

Då ett sådant exempel förekommit, att man svarat på en följdfråga vilken man borde ha hoppat över har vi i ett fall valt att räkna bort dessa enkätdeltagares svar i resultatet. Detta gäller till exempel enkätens åttonde fråga: ”I vilken grad har din ängslan, oro och ångest haft att göra med...” där vi listat olika kategorier vilka enkätdeltagarna fått markera ut på en skala. I detta fall är det tre av de fem studenterna vilka tidigare svarat att de aldrig upplevt ängslan, oro och ångest under sin studietid på Campus Helsingborg, ändå svarat på frågan om orsak. Därför resonerar vi som så att deras svar i denna fråga inte blir relevanta för vår studie, men kan vidare se att anledningen till att de svarat varit av välvilja att fullfölja enkäten. Denna form av ”miss”

grundar sig i att vi kan ha varit för otydliga i enkäten, där vi istället hade kunnat ta tillvara på utformningen av en webbenkät och i detta tekniskt villkorat vilka som skulle få besvara frågan utifrån att koppla samman frågorna med varandra. I ett sådant fall hade detta problem ej uppstått.

Även i fallet om enkätfrågorna (framförallt fråga 18, 22 och 23) som berör studenternas erfarenheter av att söka hjälp för psykisk ohälsa kan vi se att en miss från vår sida orsakat oklarheter i vilka som besvarat frågorna. Det handlar om det fall då vi frågat huruvida

respondenterna har varit i behov av hjälp men avstått från att söka någon hjälp. Då det var 69 studenter som svarade att de avstått från att söka hjälp trots att ett behov förekom kunde vi anta att det vidare skulle vara 69 personer som svarade på följande fråga vilken löd “Om ja, av vilken anledning har du avstått från att söka stöd och hjälp från studenthälsan?”. På denna fråga var det dock 78 studenter som svarat. Vid närmare eftertanke kom vi fram till att det i gruppen på 78 studenter kunde finnas med personer som svarat att de ej avstått från att söka hjälp vid behov, men som däremot kan ha avstått från att söka hjälp från just Studenthälsan och därmed kunde ange av vilka anledningar de ej sökt sig dit utan istället vänt sig till primärvården eller dylikt för hjälp. Av denna anledning har vi valt att inkludera alla 78 respondenter i analysen av enkätfråga 23, vilken presenteras i slutet på avsnittet Resultat och analys i Diagram 5.