Syftet med vår studie har varit att kartlägga socionomstudenters upplevelse av psykiska besvär samt deras kunskap om och erfarenhet av Studenthälsan på Campus Helsingborg. Vi har också undersökt varför studenter tenderar att avstå från att söka hjälp för psykisk ohälsa även då de upplever att det finns ett behov.
Resultatet kom att visa att psykiska besvär som ängslan, oro och ångest förekommit bland nästintill samtliga studenter som besvarat vår enkät. En stor andel av studenterna uppgav att deras psykiska besvär till stor del hade med studierelaterade situationer att göra, vilka innefattas av Studenthälsans ansvar.
Vad vi inte hade väntat oss var att mellan 81-91 procent av de svarande studenterna skulle uppge att de inte har någon kunskap om de mest grundläggande frågorna om Studenthälsans verksamhet. Var finns dem? Vad gör dem? Hur bokar man tid till dem? Detta är frågor studenterna inte hade svar på. Det bör också sägas att: det visste ju inte vi heller.
Samtidigt som det förekommer en stor kunskapsbrist bland studenterna visar resultatet för vår undersökning också att studenternas önskan om kunskap är stor. Vi som studenter vill generellt sett veta mer. Det kan tänkas att studenterna själva förväntas ta reda på information om Studenthälsan, men om man som student varken vet att de finns, eller var man kan hitta information, blir vägen dit mycket lång.
Samtidigt som kunskapsbristen är tydlig kan vi se att det samtidigt arbetas för att uppnå en förändring. Som beskrivit har Studenthälsan på Campus Helsingborg vilken innefattas i vår undersökning under hösten och vintern utretts av Kristensson, Billgren och Byström (2020) samtidigt som man på uppdrag av Utbildningsdepartementet genomför utredningar på nationell nivå (Regeringskansliet 2019). Förhoppningsvis kan detta innebära att saker och ting kommer att förändras så att studenterna också kan komma att få mer kunskap och därmed också en större möjlighet att söka hjälp vid studierelaterad psykisk ohälsa.
Då vi studerat studenters kunskap och erfarenheter av Studenthälsan har vi också använt KASAM som ramverk för att få en ökad förståelse för huruvida studenterna kan anses ha en låg eller hög grad av KASAM, det vill säga känsla av sammanhang, kopplad till dessa faktorer.
Trots att vi inte mätt KASAM i sig kan vi spekulera kring hur studenterna utifrån de kunskaper och erfarenheter de har rapporterat kan tänkas ha en låg grad av KASAM. Vi kan tänka oss att studenterna saknar delar av de beståndsdelar som ingår i teorin vilket är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet där den låga kunskapen visar på en låg begriplighet som i sin tur påverkar huruvida studenter ser ett hjälpsökande hos Studenthälsan som någonting hanterbart och meningsfullt. Vi ser dock ingen anledning till att alla dessa delar inte skulle kunna uppfyllas, då vad som krävs är information och åter information. Med information kommer kunskap, det vill säga begriplighet som i sin tur kan medföra både hanterbarhet och meningsfullhet. Att i detta också synliggöra Studenthälsans verksamhet som någonting självklart för studenterna att ta del av, snarare än någonting hemligt gömt på en okänd plats, kan vidare bidra till att minska känslan av obehag och skam kopplat till stigma.
Eftersom vår studie genomförts med begränsningar i såväl tid som omfattning finns det ett behov av framtida studier. I vår mening är det av vikt att lyfta Studenthälsan ur studenternas perspektiv för att kunna få en reell bild av hur situationen faktiskt ser ut och vad som behöver förändras. Även om vi inte kan generalisera de resultat som den här undersökningen gett oss
visar de ändå hur en del, om än en liten del, av studenterna tänker och känner. Då det endast var cirka 1 procent av Lunds universitets studenter som fick chansen att delta i denna undersökning, och bortfallet i och med detta också blev stort, skulle det vara av intresse att ge fler studenter chansen såväl i Helsingborg som i Lund att tycka till om Studenthälsans verksamhet för dess framtida utveckling. Det är också ett perspektiv som, i och med den kartläggning som sker på nationell nivå på uppdrag av regeringen, bör lyftas då man redan nu utreder studenthälsomottagningar runt om i landet, där en strävan mot utveckling och förbättring bara kan bli än bättre om man också intresserar sig för studenternas erfarenheter och synpunkter.
Det vi avslutningsvis önskar slå ett slag för är att studenternas uppfattning spelar roll, och att utan dem kommer man aldrig kunna få rätt bild av hur väl landets studenthälsomottagningar fungerar och vad som behöver göras för att uppnå förändring och förbättring.
Referenslista
Ajzen, Icek (1991) The theory of planned behavior. Organizational Behavior and Human Decision Processes, 50 (2) ss. 179 - 211.
Ajzen, Icek (2012) The theory of planned behavior. I: Paul A. M. Van Lange, Arie W.
Kruglanski & E. Tory Higgins. (red.) Handbook of Theories of Social Psychology.
London: SAGE Publications Ltd. ss. 438-459.
Alsubaie, M. Mohammed, Helen J. Stain, Lisa A. D. Webster & Ruth Wadman (2019) The role of sources of social support on depression and quality of life for university stu-dents. International Journal of Adolescence and Youth, 24 (4) ss. 484-496.
Antonovsky, Aron (2005) Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.
Bremberg, Sven & Christina Dalman (2015) Begrepp, mätmetoder och förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga.
[https://www.vinnova.se/contentassets/277b191675db4eb493aa5b362fde6fb0/begrepp matmetoderforekomstpsykhalsaohalsa.pdf. Hämtat: 20-05-05].
Bryman, Alan (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Uppl. 2. Malmö: Liber.
Campus Helsingborg (2019) Studievägledning och stöd.
[http://www.ch.lu.se/utbildning/studievaegledning-och-stoed/. Hämtat: 2020-04-30].
Corrigan, W. Patrick. (2004). How stigma interferes with mental health care. American Psychologist, 59(7) ss. 614-625.
Fishbein, Martin (2004) Theory of Reasoned Action. I: B. Anderson, Norman. (red.) Encyclopedia of Health and Behavior. Thousand Oaks: SAGE Publications, Inc. ss.
712 - 714.
Folkhälsomyndigheten (2018) Psykisk ohälsa bland högskole- och universitetsstudenter kan förebyggas.
[https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-
material/publikationsarkiv/p/psykisk-ohalsa-bland-hogskole--och-universitetsstudenter-kan-forebyggas/?pub=53659. Hämtat: 2020-04-10].
Folkhälsomyndigheten (2019) Därför ökar psykisk ohälsa bland unga.
[https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och- suicidprevention/barn-och-unga--psykisk-halsa/darfor-okar-psykisk-ohalsa-bland-unga/. Hämtat: 2020-04-13].
Folkhälsomyndigheten (2020) Ängslan, oro eller ångest.
[https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad- rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/psykisk-ohalsa/angslan-oro-eller-angest/. Hämtat: 2020-04-22].
Goffman, Erving (2014) Stigma: Den avvikandes roll och identitet. 4. Uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Hjerm, Mikael (2018) Kvantitativ analys. I: Hjerm, Mikael, Simon Lindgren & Marco Nilssons (red.) Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. Uppl. 2. Malmö:
Gleerups Utbildning AB. ss. 87-101.
Hjärnfonden (2020) Många unga lider av ångest
[https://www.hjarnfonden.se/2020/04/manga-unga-lider-av-angest/. Hämtat: 2020-05-05].
Högskoleverket (1999) Högskolans ansvar för studenthälsovården - tillsynsrapport (1999:6).
Stockholm: Högskoleverket.
Kristensson, Jimmie, Cecilia Billgren & Matilda Byström (2020) En hållbar studenthälsa.
Lund: Lunds Universitet.
Lind, Rolf (2019) Vidga vetandet - Teori, metod och argumentation i samhällsvetenskapliga undersökningar. Lund: Studentlitteratur.
Lunds universitet. 2020. Studenthälsan.
[https://www.lu.se/studera/livet-som-student/service-och-stod/studenthalsan. Hämtat:
2020-04-30].
Patel, Runa & Bo Davidson (2011) Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Petersen, Solveig, Erik Bergström, Marianne Cederblad, Anneli Ivarsson, Lennart Köhler, Ann-Margret Rydell, Magnus Stenbeck, Claes Sundelin & Bruno Hägglöf. (2010) Barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige. En systematisk litteraturöversikt med tonvikt på förändringar över tid. Stockholm: Kungliga vetenskaps- akademien, Hälsoutskottet.
Prerna G. Arora, Kristina Metz & Cindy I. Carlson (2016) Attitudes Toward Professional Psychological Help Seeking in South Asian Students: Role of Stigma and Gender.
Journal of Multicultural Counseling and Development. 44(4) ss. 263-284.
Puthran, Rohan, Melvyn W.B. Zhang, Wilson W. Tam & Roger C. Ho (2016) Prevalence of depression amongst medical students: a meta-analysis. Medical Education, 50(4) ss.
456-468.
Regeringskansliet (2019) Lärosätenas arbete med studenthälsovård kartläggs.
[https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/11/larosatenas-arbete-med-studenthalsovard-kartlaggs/ Hämtat: 2020-05-17].
SFS 1993:100. Högskoleförordning
Socialstyrelsen (2013) Psykisk ohälsa bland unga, Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg. Stockholm: Socialstyrelsen.
Sokratous, Sokratis, Anastasios Merkouris, Nicos Middleton & Maria N. Karanikola. (2014).
The prevalence and socio-demographic correlates of depressive symptoms among Cypriot university students: a cross-sectional descriptive co-relational study. BMC psychiatry, 14(235) ss. 1-15.
Söderberg, Mia, Gunilla Wastensson, Helena Eriksson & Kjell Torén (2017) En rapport om studiemiljö, stress och hälsa bland Sahlgrenska akademins studenter. Göteborg:
Sahlgrenska akademin & Göteborgs universitet.
Vårdguiden (2019a) Ångest - starka känslor av oro.
https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/angest/angest-starka-kanslor-av-oro/. Hämtat: 2020-04-22].
Vårdguiden (2019b) Depression.
[https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/depression/depression/. Hämtat: 2020-05-11].
Yorgason, B. Jeremy, Deanna Linville & Bryan Zitzman (2008) Mental health among college students: do those who need services know about and use them? Journal of American College Health, 57(2) ss. 173–182.
Zellmann T. Karen, Elissa E. Madden & Donna Aguiniga (2014) Bachelor of Social Work Students and Mental Health Stigma: Understanding Student Attitudes. Journal of Social Work Education. 50(4) ss. 660-677.