Som redovisats ovan är det svårt att i dag uppskatta miljöeffekter och kostnadseffektivitet för flera av de beskrivna styrmedlen och åtgärderna. Det finns flera orsaker till att dessa bedömningar inte kunnat göras inom ramen för denna rapport:
• I vissa fall är besluten om styrmedlen ännu inte tagna. Ofta är heller inte detaljut- formningen av styrmedlen klar.
• Aktuella bedömningar saknas och de metoder som behöver användas är för tidskrävande och komplicerade för att rymmas inom detta relativt korta projekt • Adekvata metoder för att skatta effekterna saknas för närvarande. Ett utveck-
86
• Styrmedlet/åtgärden är av sådan karaktär att effekt- och kostnadseffektivitetsbe- dömningar av den typ som redovisas i denna rapport inte kan göras. Exempel på detta kan vara stöd till forskning och utveckling där effekterna är relativt oförut- sägbara och kan uppkomma långt fram i tiden. Detta sagt, innebär dock inte att effektiviteten hos forskning och utveckling inte skulle kunna utvärderas men det får ske med analyser av en helt annan karaktär än den typ vi använt oss av. Kunskapsbehov för att bedöma styrmedels effekt och kostnadseffektivitet
Det finns ett antal svårigheter att bedöma ett styrmedels effekt, dvs. i vilken grad de leder till åtgärd.
• För en ex-postutvärdering av styrmedlen behövs en överblick av vilka åtgärder som genomförts under den period som styrmedlet varit i funktion. Dessutom finns ett behov att skilja på de åtgärder som genomförts på grund av styrmedlet, och på dem som skulle ha genomförts ändå. Ofta kan flera olika styrmedel samti- digt styra mot en viss åtgärd. Dessutom kan annan utveckling i omvärlden leda till en åtgärd. Till exempel påverkas valet av uppvärmningssystem av förändring- ar i skattesystemet och olika slag av bidrag. I omvärlden sker samtidigt andra för- ändringar på grund av t ex omregleringen av elmarknaden och förändrade råolje- priser.
• För ex-antebedömningar utnyttjas i allmänhet olika typer av modeller för att bedöma effekterna av olika styrmedel. De kan vara baserade på aggregerade eko- nomiska data (t.ex. ekonomiska jämviktsmodeller), eller mer teknisk-ekonomiska faktorer som tekniska optimeringsmodeller (t.ex. Markal). Det finns även andra olika former av mer disaggregerade modeller. Förändrade kostnadsrelationer mel- lan olika energislag och tekniker ligger ofta till grund för de bedömningar av hur utsläppen kommer att förändras, men även erfarenheter kring andra faktorer som påverkar möjligheterna till att minska utsläppen (t.ex. olika trögheter i energisy- stemen) är betydelsefulla.
Ett grundläggande kunskapsbehov är dock att ha en klar bild av dagens situation. Det är av vikt att känna till vilka aktiviteter som ger upphov till utsläpp och också vilka åtgärder som redan har genomförts. Till exempel är det svårt att bedöma effekten av ett styrmedel för att minska uppvärmningsbehovet i en byggnad om man inte känner till i vilken grad man i den svenska byggnadsstocken genomfört isoleringsåtgärder, bytt fönster etc. En kontinuerlig detaljerad uppföljning av var och hur energianvändningen sker är också av betydelse för att kunna se effekten av olika åtgärder. Priskänsligheten för olika aktiviteter är avgörande för i vilken grad olika anpassningsåtgärder sker.
Det är också av vikt att kontinuerligt genomföra separata utvärderingar av olika åtgärder och styrmedel. När man gör genomgångar av olika styrmedel som i denna rapport förlitar man sig ofta på befintligt material eftersom de tidsmässiga resurserna tillåter ofta inte detaljerade analyser. För att utvärderingarna skall kunna göras är det viktigt med kontinuerlig utveckling av de metoder och verktyg som kan användas för att utvärdera åtgärder och styrmedel.
87
För att beräkna kostnadseffektiviteten av olika åtgärder och styrmedel är det viktigt att använda sig av flera olika metoder för detta eftersom de kan fungera som komplement till varandra. Inga befintliga metoder ger de "rätta" kostnaderna eftersom alla metoder innebär förenklingar. Teknisk-ekonomiska analyser har förutsättningar att ge relativt korrekta bedömningar av de direkta kostnaderna för en åtgärd medan de indirekta effekter som uppkommer i ekonomin svårligen låter sig representeras. Detta gör att det finns en risk att kostnaderna av olika styrmedel och åtgärder underskattas. Makroekonomiska
modeller å andra sidan kan hantera dessa effekter men har svårt att, av modelltekniska
skäl, representera de tekniska systemen i en sådan detalj att t.ex. tekniksprång kan inkluderas68.
68 Vid en viss prisnivå kan en teknisk lösning med helt andra miljöprestanda komma att ersätta en befintlig
teknik. Eftersom de makroekonomiska modellerna baserar sig på historiska data kan de svårligen ta hänsyn till dessa språng och kommer därför förmodligen att överskatta kostnaderna för olika åtgärder och styrmedel.
88
Referenser
Björner T. B., Holm Jenssen H. 2002. Energy taxes, voluntary agreements and investment subsidies - a micro-panel analysis of the effect on Danish industrial companies' energy demand, Resource and Energy Economics, 24, 229-249.
Boverket och Naturvårdsverket .2000. Bioenergi & kretslopp stad/land - en samsyn. Byman m fl. .2002. Barsebäck 2. Underlag för prövning om stängning. ÅF-
energikonsult, Stockholm.
Bångens C. 2000. Energi - rekommendationer/krav avseende energianvändning. Delegationen för ekologiskt hållbar upphandling, Stockholm.
Bärring M., Gustafsson J-O., Nilsson P-A., Ohlsson H., Olsson F. 2000. El från nya
anläggningar. Jämförelse mellan olika tekniker för elgenerering med avseende på kostnader och utvecklingstendenser, Elforsk rapport nr 00:01.
COWI. 2002a. Koldioxidrelaterad skatt på bilar. Naturvårdsverket rapport 5187, Naturvårdsverket, Stockholm.
COWI. 2002b. Fiscal measures to reduce CO2 emissions from new passenger cars. DG
Miljö, Bruxelles.
DESS (Delegationen för energiförsörjning i Sydsverige). 2002. Slutrapport för DESS
verksamhet 1997-2002.
Ds 2001:65. Förslag till avtal med energiintensiv industri för att minska utsläppen av
klimatpåverkande gaser. Näringsdepartementet.
ECON. 2001. Hvordan påvirkes kraftmarkedet av Elcertifikatsmarkedet?. Bilaga 4b till SOU 2001:77. Handel med elcertifikat. Ett nytt sätt att främja el från förnybara
energikällor.
ECON 2002. GHG emissions from international shipping and aviation.
Ekström C., Amnell G., Anheden M., Eidensten L., Kirkegaard G. 2002. Biobränsle från
skogen. En studie av miljökonsekvenser och ekonomi för olika användningar, ER
9:2002, Energimyndigheten, Eskilstuna.
EKU-delegationen (Delegationen för ekologiskt hållbar upphandling). 2001. Ett levande
verktyg för ekologiskt hållbar offentlig upphandling, Miljödepartementet, Stockholm.
Energimyndigheten, Fjärrvärmeföreningen, Kraftverksföreningen, Naturvårdsverket. 1999. Hållbar energiframtid? Långsiktiga miljömål med systemlösningar för el och
värme. Slutrapport från SAME-projektet.Naturvårdsverkets förlag.
Energimyndigheten. 2000. Elmarknaden 2000. Eskilstuna. Energimyndigheten. 2001a. Energiläget i siffiror, Eskilstuna.
Energimyndigheten. 2001b. Energimyndighetens klimatrapport 2001. Med anledning av
Sveriges tredje nationalrapport till klimatkonventionen. ER 13:2001, Eskilstuna.
Energimyndigheten.2001c. Det kortsiktiga programmet för omställning av energisyste-
met, ER 12:2001, Eskilstuna
Energimyndigheten 2001d. Förnybar energi i dag och om tio år - forskning för ett
framtida energisyste., Eskilstuna.
Energimyndigheten. 2002a. Värme i Sverige år 2002. En uppföljning av värmemarkna-
89
Energimyndigheten.2002b. Redovisning av uppdrag i enlighet med regleringsbrevet för 2002 om kontroll och utvärdering av pilotprojekt som avses i lagen (1994:1776) om skatt på energi, Dnr 00-02-205.
Energimyndigheten. 2003. Uppdrag att utvärdera förutsättningarna för fortsatt marknads- introduktion av energiskogsodling. Lägesrapport 2003-02-12. Dnr 00-03-462.
Eurofutures AB.2001. Miljöanpassning vid offentlig upphandling -en enkätstudie. Europeiska kommissionen. 2002. Background and Discussion paper on a draft Proposal
for a Framework Directive on Energy Efficiency Requirements for End-Use Equip- ment, 1 April 2002.
Hanberger A. et al. 2002. Lokala investeringsprogram – en förstudie inför utvärderingen. Evaluation Reports No 10, Umeå Centre for Evaluation Research, Umeå universitet. Hardell R. 2000. El från havsförlagda vindkratverk. En kostnadsstudie. Elforsk rapport
00:22. Elforsk, Energimyndigheten.
Johannsen K. S. 2002. Combining voluntary agreements and taxes – an evaluation of the Danish agreement scheme on enegry efficiency in industry, Journal of Cleaner Pro-
duction, 10, 129-141.
Johansson B. 1996. Transportation Fuels from Swedish Biomass - Environmental and Costs. Transpn. Res. - D,1, 47-62.
Johansson B. Börjesson P., Ericsson K., Nilsson L. J., Svenningsson P. 2002. The Use of
Biomass for Energy in Sweden - Critical Factors and Lessons Learned, EEES, Report
35, Lund University.
Joosen S., och Blok K. 2001. Economic Evaluation of Carbon Dioxide Emission
Reduction in the Houshold and Services Sectors in the EU. Ecofys, Utrecht.
Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet. 2000. Miljöeffekter av EU:s
jordbrukspolitik : rapport från projektet CAP:s miljöeffekter år 2000, Jordbruksverket
Rapport 2000:21. Jönköping.
J&W. 2002. Underlag för prövning av stängningen av den andra kärnkraftsreaktorn vid Barsebäck, N/2002/2054/ESB.
Kretsloppsdelegationen. 1998. Biomassa - en nyckelresurs, Kretsloppsdelegationens rapport 1998:20. Miljödepartementet, Stockholm.
Lönner G., Baudin A., Eriksson L., Hektor B., Lönnstedt L., Roos A. 1997. Framtida
marknader för skogsråvara – en studie over marknad och miljö, Naturvårdsverkets
rapport 4719
Miljödepartementet. 2001. Sveriges tredje nationalrapport om klimatförändringar, Ds 2001:71.
Miljövårdsberedningen.2000a. Tänk nytt, tänk hållbart! - att bygga och förvalta för
framtiden - En rapport från miljövårdsberedningens dialog Bygga/Bo. Miljödeparte-
mentet, Stockholm.
Miljövårdsberedningen. 2000b. Tänk nytt tänk hållbart - en dagligvarukedja för
framtiden. En rapport från Miljövårdsberedningens dialog Framtida handel. Miljöde-
partementet, Stockholm.
Naturvårdsverket. 1997. Kol i marken: konsekvenser av markanvändning i skogs- och
jordbruk. Naturvårdsverekets rapport 4782. Stockholm.
Naturvårdsverket. 2002a.På väg mot miljöanpassade produkter, NV rapport 5225. Stockholm.
90
Naturvårdsverket. 2002b. På väg mot klimatmålet: så kan den fysiska planeringen bidra. Naturvårdsverket, Stockholm.
Naturvårdsverket. 2002c. Handlingskraft för klimatet: om svenska kommuners arbete : Falkenberg, Eskilstuna, Gävle, Växjö, Övertorneå. Naturvårdsverket, Stockholm. Naturvårdsverket. 2003. Effektivare användning av energi och transporter. Lägesredovis-
ning och åtgärdsanalyser till den fördjupade utvärderingen från arbetsgruppen för effektiviseringsstrategin.
NUTEK. 2003. Miljöarbete i småföretag - en ren vinst? B2003:2.
Regeringens proposition 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsy- stem.
Regeringens proposition 2001/02:55. Sveriges klimatstrategi.
Regeringens proposition 2001/02:143. Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig energiförsörjning.
Skogsstyrelsen. 2000. Skogliga konsekvensanalyser 1999, Skogens möjligheter på 2000-
talet. Jönköping.
SOU 1992:90. Biobränsle för framtiden. Slutbetänkande från Biobränslekommissionen. SOU 2000:45. Handla för att uppnå klimatmål! Slutbetänkande från Utredningen om flexibla mekanismer.
SOU 2000:52. Framtidens miljö - allas vårt ansvar. Betänkande från Miljömålskommit- tén.
SOU 2001:77. Handel med elcertifikat. Ett nytt sätt att främja el från förnybara
energikällor. Slutbetänkande av Elcertifkatsutredningen.
SOU 2002:9. Skatt på avfall idag – och i framtiden. Betänkande från 2001 års avfallsskat- teutredning.
SOU 2002:114. Gemensamt genomförande -avtal för bättre klimat. Slutbetänkande från Utredningen om gemensamt genomförande.
Transek. 2001. System för bättre framkomlighet i Stockholmsregionen, Naturvårdsverket rapport 5165.
Transek. 2002. Kompletterande beräkningar av utsläppseffekter av framkomlighetsavgif- ter i Stockholm.
ÅF-Energi och Miljö AB. 2003. Evaluation of instruments: effectiveness of environ-
mental legislation in Sweden as an instrument to abate emissions of greenhouse gases from industrial activities, preliminary final report, 030204.