Bakgrund
LIFE (Financial Instrument for the Environment) är sedan år 1992 ett av EU:s viktigaste ekonomiska styrmedel för att stödja hållbar utveckling. Syftet med LIFE är att driva på genomförandet och utvecklingen av EU:s miljöpolitik. Näringslivet, den offentliga sektorn, organisationer m.fl. kan söka bidrag. Svenska aktörer är till övervägande delen från näringslivet och övriga från kommuner, myndigheter mm. I Sverige är Naturvårds- verket, i samråd med NUTEK, ansvarig myndighet.
LIFE består av tre delar: LIFE-miljöskydd medfinansierar demonstrationsprojekt som visar på ny teknik eller nya metoder i ett europeiskt perspektiv. Projekten ska kunna tjäna som förebilder och det är mycket viktigt att resultaten är överförbara på EU-nivå.
Tekniken som får stöd från LIFE ska vara utöver state-of-the-art (dagens teknik) i Europa och får inte finnas färdig att köpa på marknaden. LIFE-naturvård ger stöd till skydd av biologisk mångfald. Tidigare svenska LIFE-projekt gällde oftast inköp av mark för att skydda värdefulla arter och livsmiljöer medan de nyare oftast gäller skydd och restaure- ring av redan skyddad mark. Köp av mark förekommer dock även nu. LIFE-tredje land ger tekniskt bistånd för hållbar utveckling i länder utanför EU (ryska Östersjökusten och länder som gränsar till Medelhavet). Estland, Lettland, Ungern, Slovenien och Rumänien deltar i LIFE som ansökarländer till EU.
Pågående LIFE-program är det tredje i ordningen och löper under perioden 2000-2004. 6 miljarder kr finns avsatta för hela programmet under perioden. Endast ca 5 % av medlen går till LIFE-tredje land, resten fördelas i princip lika mellan LIFE-miljöskydd och LIFE-naturvård. En del av LIFE-budgeten går dock till övervakning och administra- tion. Ca 80 miljoner kr per år har de senaste åren gått till svenska projekt.
För miljöskyddsprojekt är stödet från EU 30 % av projektkostnaden för vinstdrivande projekt och 50 % för övriga. Normalt bidrar EU med mellan 3-15 miljoner kr per projekt. För naturvårdsprojekt är stödet från EU för prioriterade arter eller habitat maximalt 75 % i strukturfondernas mål 1-område, 75 % om sökande är en ideell organisation, 60 % i övriga fall. För icke-prioriterade arter eller habitat är det maximala EU-stödet 50 %. Projektägaren och de partners och medfinansiärer som ingår i projektet medfinansierar projekten enligt underskrivna åtaganden till projektansökan.
6 Årlig reduktion av CO2 = CO2-reduktion per bidragskrona * bidragets storlek * annuitet Annuitet = (ränta *
28
Enligt LIFE-förordningen skall Kommissionen överlämna en utvärdering av det tredje LIFE-programmet till Europaparlamentet och rådet senast 30 september 2003 och vid behov ”if appropriate” föreslå en fjärde etapp av LIFE. Europaparlamentet och rådet skall senast den 1 juli 2004 besluta om en fjärde etapp av LIFE, att gälla fr.o.m. den 1 januari 2005.
Effekter och kostnadseffektivitet
LIFE-projekt är steget mellan forskning och rena investeringsprojekt. I LIFE-projekt ska tekniken bevisas och skall sedan efter ett lyckat resultat nå marknaden och kommersiali- seras och bidra till utvecklingen av EU:s miljöpolitik.
Många av de demonstrationsprojekt som medfinansieras genom LIFE-miljöskydd kan också direkt leda till minskade utsläpp av växthusgaser. LIFE-naturvård medfinansierar projekt som kan påverka markanvändningen och därmed indirekt dess funktion som sänka.
Vad gäller de direkta miljöeffekterna av de investeringar som görs är samma principi- ella frågeställningar kring åtgärdernas effekt och kostnadseffektivitet som diskuterades i samband med de svenska LIP-programmen giltiga även för LIFE. Ur ett svenskt
perspektiv är en viktig skillnad naturligtvis att bidragen betalas av EU. Syftet med LIFE är dock huvudsakligen teknikutveckling. Det är mycket svårt att göra bedömningar av miljöeffekten och kostnadseffektiviteten av bidrag till detta.
Klimatinformationskampanjen
Bakgrund
I budgetpropositionen för år 2002 och i klimatpropositionen (2001/02:55) föreslog regeringen att 30 miljoner kronor satsas år 2002 på en nationell klimatinformationskam- panj och att lika mycket avsätts för åren 2003 och 2004. Naturvårdsverket har fått i uppdrag att i samverkan med andra myndigheter ansvara för informationssatsningen.
Regeringen ansåg i klimatpropositionen att det fanns ett stort behov av information om det vetenskapliga läget, grundat på IPCC:s slutsatser och rekommendationer. Regeringen menade också att det var angeläget med en informationssatsning som skapar förståelse för de förändringar av styrmedel som erfordras på kort och lång sikt, och som ökar allmänhe- tens och företagens kunskap om vad som kan göras på individuell nivå.
Klimatkampanjen har satt upp som mål att:
• Öka kunskapen hos allmänheten och företagen om växthuseffektens orsak och verkan.
• Öka kunskapen om individuell påverkan för att minska utsläppen av växthus- gaser.
• Öka förståelsen för de samhällsomställningar som på sikt blir nödvändiga för en hållbar utveckling.
29
Klimatkampanjen skall bedrivas både på nationell och lokal nivå. Den nationella delen av kampanjen arbetar med att få viktiga opinionsbildare att bli engagerade. Den syftar också till att lyfta upp frågan högre på medieagendan. Under de kommande två åren kommer större delen av Klimatkampanjens resurser att läggas på lokala eller regionala aktiviteter. Dessa aktiviteter kommer att involvera samverkan med andra aktörer i samhället. Syftet är att ta ner problemet på en vardagsnära nivå där växthuseffekten och dess konsekvenser blir mer konkreta och lättare att ta till sig.
Effekter
Det är mycket svårt att kvantifiera de effekter som informationskampanjer kan få i direkta minskningar av koldioxidutsläppen. Syftet med klimatkampanjen är inte heller direkta utsläppsminskningar utan att öka kunskapen om växthuseffekten samt öka förståelsen för de samhällsomställningar som på sikt blir nödvändiga för en hållbar utveckling.
Informationen i kampanjen kan dock självklart även leda till att olika anpassningsåtgärder som minskar koldioxidutsläppen genomförs.
30