4.2 McClellands perspektiv på behov
4.2.1 Behov av prestation
Personer med stort behov av prestation drivs av att göra saker bra själva, att vara bättre än andra på det de gör (Abrahamsson & Andersen, 2005, s. 147).
Då dessa personer drivs av att göra saker bättre än andra så undviker de både för enkla och för svåra uppgifter. Enkla uppgifter kan vem som helst lösa och därmed är det ingen
prestation att lösa dem. Mycket svåra uppgifter innebär en för stor risk att misslyckas med för att det ska vara värt risken, även om det innebär en stor prestation att lyckas med en mycket svår uppgift. Denna personlighetstyp föredrar därför att arbeta med uppgifter som innebär en medelsvår utmaning. Medelsvåra uppgifter ger helt enkelt störst möjlighet att visa att man presterar bättre än andra. (McClelland, 1987, ss. 227, 231)
De personer som har ett stort behov av prestation föredrar uppgifter där resultaten står i direkt proportion till deras ansträngning och prestation. (McClelland, 1987, s. 237) För att veta om de har presterat bättre än andra vill de få återkoppling på, eller ännu hellre beröm för, sitt arbete. (McClelland, 1987, s. 247)
Enligt McClelland (1987, ss. 251-253) tar sig personer med högt behov av prestation oftare uppåt i hierarkin i stora företag, med positioner för befordran, än personer med lågt behov av prestation. Detta gäller dock bara till chefspositioner där chefen endast har ansvar för ett fåtal personer och samtidigt bidrar med sina individuella prestationer (Abrahamsson & Andersen, 2005, s. 91).
Dessa personer ser högre lön som ett bevis för att de har presterat snarare än som ett motiv för att prestera än bättre i framtiden (McClelland, 1987, ss. 247-248).
4.2.2 Behov av tillhörighet
För personer med stort behov av tillhörighet är önskan om social tillhörighet och vänskap fundamental (Abrahamsson & Andersen, 2005, s. 92). De spenderar därför tid på att skapa, återskapa eller upprätthålla nära, varma och vänliga förhållanden till andra. De önskar vara en del av gruppen och har ett behov av att bli socialt accepterade (Abrahamsson &
Andersen, 2005, s. 147); (McClelland, 1987, s. 356).
Dessa personer föredrar samarbete och uppgifter med medelhög risk. (McClelland, 1987, s. 350). Människor är viktiga för personer med stort behov av tillhörighet och de arbetar hellre ihop med vänner än med experter (McClelland, 1987, s. 352). De anstränger sig för att undvika konflikter, tävlingsinriktade situationer och att få kritik (McClelland, 1987, s. 354); (Abrahamsson & Andersen, 2005, s. 92).
39 4.2.3 Behov av makt
Personer i denna kategori värdesätter disciplin och självkontroll samt gillar att arbeta. (Abrahamsson & Andersen, 2005, ss. 93-94) De personer som motiveras av detta behov är mer tävlingsinriktade och de har en vilja att påverka andra (McClelland, 1987, ss. 280-284). Viljan att kunna påverka andra innebär också att personer med stort behov av makt trivs med att ansvara för andra människor och deras arbete (Abrahamsson & Andersen, 2005, s. 90). Med denna personlighetstyp följer ett behov av personlig prestige, de har en förkärlek för prestigefulla ägodelar som till exempel lyxiga klockor eller fina bilar. Personer med ett behov av makt har även ett ständigt behov av bättre personlig status. De söker sig till yrken där de är inflytelserika och kan påverka andra (McClelland, 1987, ss. 282-285).
Om maktbehovet är riktat mot personligt mål blir nackdelen med dessa personer att gruppens mål kan bli ett nollsummespel i praktiken, av den anledningen att om en person ska vinna måste en annan förlora. Denna typ av maktbehov kallas personifierat maktbehov (McClelland, 1987, s. 298); (Abrahamsson & Andersen, 2005, s. 92).
Maktbehov kan även användas på ett positivt sätt genom att hjälpa till att nå gruppmål och att hjälpa andra i gruppen att kännas sig duktiga på sitt arbete. Detta positiva maktbehov där makten är riktad mot det som är bäst för andra kallas för socialiserat maktbehov.
(McClelland, 1987, s. 298); (Abrahamsson & Andersen, 2005, s. 92).
4.3 Battistellis motivationstypologi
Fabrizio Battistellis motivationstypologi har sitt ursprung i den förändring som militära organisationer runt om i världen har genomgått efter andra världskriget. Från att ha varit stora massarméer för det ”totala kriget” till att verka som mer avskräckande försvar för att sedan övergå till ett fokus på internationella insatser. Många militära organisationer i världen övergick i samband med förändringen från massarméer till ett avskräckande försvar även från ett värnpliktsbaserat försvar till att ha ett försvar bestående av anställda soldater eller en blandning av värnpliktiga och anställda soldater. (Battistelli, 1997, ss. 467-468) Även den svenska Försvarsmakten har i stort genomgått denna förvandling, med den skillnaden att Sverige nästan hela vägen höll fast vid ett värnpliktsbaserat försvar. Sverige gjorde ett förhållandevis kort uppehåll i värnplikten mellan 2010 till 2018 (Försvarsmakten, 2020f). Idag kan vi i Sverige dessutom se en återgång till det nationella försvaret som ska verka avskräckande. Ett exempel på att Försvarsmakten idag ska ha en avskräckande effekt kan vi se i Försvarsmaktens vision (Försvarsmakten, 2020e) i form av att tröskeleffekt är ett av de fyra begreppen.
Battistelli genomförde under mitten av 1990-talet en studie på personalens motivation att delta i två internationell insatser för den italienska armén, en i Albanien och en i Somalia. Battistelli utgick i sin studie ifrån Charles Moskos modell (I/O-modell) om institutionella perspektiv (institutional) och yrkesperspektiv (occupational). Moskos modell togs fram för att beskriva övergången från tidig modern (massarmé) till modern (avskräckande) militär organisation. (Battistelli, 1997, ss. 467-468)
40
Enligt Battistelli finns det tre perspektiv på denna utveckling för militära organisationer (Battistelli, 1997, s. 468):
1. Förändringar i relationen mellan den militära organisationen och samhället. 2. Förändringar inom den militära organisationen i sig.
3. Upplevelser och attityder hos soldaten själv.
Battistelli menar att Moskos I/O-modell kan ge förklaringar till det första och andra
perspektivet men inte till det tredje. Det var inom detta tredje perspektiv som Battistelli själv hoppades kunna tillföra något med sin studie. (Battistelli, 1997, s. 468)
Battistelli upptäckte när han genomförde sin studie att soldaternas motiv, framför allt de yngre soldaternas motiv, till att delta i de båda insatserna inte fullt ut kunde förklaras utifrån Moskos I/O-modell. Battistelli upptäckte att det fanns en tredje kategori som motiverade soldaterna. Denna kategori var mer kopplad till den egna personen och egna upplevelser. (Battistelli, 1997, s. 468)
Baserat på sina upptäckter vidareutvecklade Battistelli Moskos I/O-modell till en tresidig modell. De tre delarna i modellen benämnde Battistelli: paleomoderna motiv, moderna motiv och postmoderna motiv. Paleomodern kan jämföras med Moskos institutionella perspektiv (institutional) medan modern kan jämföras med Moskos yrkesperspektiv (occupational). (Battistelli, 1997, s. 470)
Paleomodern Modern Postmodern
Enligt Battistelli
– Vara till nytta för andra. – Stärka sitt lands anseende på en internationell nivå.
– Tjäna extra pengar.
– Lära sig saker som kan vara till nytta för den framtida karriären eller ha ett civilt meritvärde.
– Tillfredsställa ett behov av äventyr. – Få en meningsfull personlig upplevelse. Vår tolkning – Gemenskap – Ansvar – Stolthet – Kall – Trygghet – Förmåner (Ekonomi) – Akademisk utbildning – Meritvärde & Karriär
– Utveckling – Utmaning – Erfarenhet – Bekräftelse
Tabell 4 – Battistellis motivationstypologi (Battistelli, 1997, s. 471)
Tabell 4 beskriver dels hur Battistelli själv ser på sin motivationstypologi men även några av de värdeord som vi ser kan kopplas till respektive del i motivationstypologin.
4.4 Generationer
En generation har historiskt varit intervallet mellan födseln av föräldrarna och födseln av deras barn. Denna definition har inneburit att en generation under lång tid har varit ungefär 20-25 år. Om vi hade använt oss av denna biologiska definition idag hade detta intervall snarare varit 30-35 år eftersom vi tenderar att skaffa barn allt senare i livet. Därför definieras generationer idag snarare socialt än biologiskt. Eftersom utvecklingen i vårt samhälle i form av teknisk utveckling, värderingar med mera verka gå allt snabbare så ligger tidsspannet för en generation idag istället på cirka 15 år. En generation definieras idag som en grupp människor som förenas av ålder, har formats av samma samhällshändelser, tekniska utveckling och erfarenheter. (McCrindle, 2014, ss. 1-3)
41
Definitionerna för när gränserna går mellan generationer varierar något beroende på vilken källa man läser. Variationerna är inte speciellt stora utan det kan skilja något enstaka år fram eller tillbaka. Då vår uppfattning är att dessa gränser i praktiken inte är knivskarpa kommer vi för enkelhetens skull förhålla oss till följande gränser (McCrindle, 2014, ss. 10-14):
Baby Boomers: födda 1945 till 1964. Generation X: födda 1965 till 1979. Generation Y: födda 1980 till 1994. Generation Z: födda 1995 till 2009.
De kadetter som vi har intervjuat är i huvudsak inom en begränsad ålderskategori vilket gör att det kan vara intressant att koppla deras svar till den generation som de tillhör. Vi tror att den största andelen av kadetterna som idag läser Officersprogrammet tillhör generation Y och generation Z. Endast ett fåtal kadetter borde tillhöra generation X. Att ha med
generation X i referensramen anser vi ändå är relevant då de kadetter som vi har intervjuat skulle kunna ge uttryck för beteenden och åsikter som är representativa för generation X. 4.4.1 Generation X
Generation X har levt större delen av sina liv under i huvudsak fred och ekonomisk tillväxt. De var den första generationen som hade datorer i sina hem och i skolan. Denna generation är den första att i större omfattning ha växt upp med båda föräldrarna som arbetande. Detta har lett till att de är anpassningsbara och självständiga. Att de är självständiga innebär även att de är vana att ta ansvar (McCrindle, 2014, s. 66).
Trots att denna generation har haft det bra materiellt så har de känt att de inte fått
tillräckligt av viktiga saker, såsom tid med sina föräldrar. Därför har de själva kämpat hårt för att balansera familj och arbete, till skillnad mot sina föräldrar tror de nämligen på en balans mellan arbetet och livet, de prioriterar familjen framför jobbet. Generation X är inte
övertygade om att hårt arbete och lojalitet lönar sig. De är ändå villiga att arbeta hårt, men de vill ha belöning därefter och det får inte gå ut över familjen (McCrindle, 2014, ss. 66-67). Typiskt för personligheten hos generation X är att de är reaktiva, pessimistiska, innovativa, skeptiska, sökande, anpassningsbara och jordnära. De är också ofta skeptiska till
myndigheter och arbetsgivare (McCrindle, 2014, s. 67).
Då ny digital teknik blev relativt vanligt i samhället under tonåren för generation X tar de till sig ny teknik som de har sett utvecklas till konsumentprodukter, men de har inte haft med sig den från födseln (McCrindle, 2014, s. 55).
4.4.2 Generation Y
Generation Y har växt upp under i huvudsak ekonomiskt riktigt bra tider. De är vana vid att familjen har två eller fler bilar, att familjen går på restaurang regelbundet samt att växa upp i och leva i stora hus. Detta har resulterat i att generation Y som generation är optimistisk. (McCrindle, 2014, s. 68)
Eftersom deras föräldrar under lång tid, längre än tidigare generationer, har gett dem ekonomisk trygghet har de i många fall inte formats av tuffa livsformande händelser. Detta gör att många ur generation Y saknar karaktären och livskunskaperna för att möta
42
Den första ekonomiska smällen som generation Y upplevde var finanskrisen 2008. Trots den varningen och att många ur generation Y har en rädsla för ekonomisk tillbakagång så
spenderar de gärna sina pengar på livsstilsvaror. Detta leder till att de har en hög belåningsgrad. (McCrindle, 2014, s. 68)
De goda tiderna som de har växt upp i gör att många ur generation Y förväntar sig att få belöningen innan de anstränger sig. De tänker inte heller långsiktigt utan ser mer kortsiktigt på tillvaron. Många i generation Y har bott kvar länge hos sina föräldrar, gått från jobb till jobb och bytt partner ofta. Vilket i deras föräldrars ögon tyder på en oförmåga att förbinda sig till något. (McCrindle, 2014, ss. 69-70)
Eftersom denna generation till stor del har vuxit upp med digital teknik omkring sig är de teknikcentrerade. Detta gör att de är mer fokuserade på resultatet än på processen fram till resultatet. En konsekvens av att de är uppväxta med teknik är att de är smarta multi-taskare som kan jobba med många stora projekt parallellt utan att känna sig stressade. Då de ofta använder teknik anklagas ibland generation Y för att vara osociala. Sanningen är tvärtom att de är den mest sociala generationen hittills. De använder teknik såsom sms, chat-appar och sociala media för att frekvent hålla kontakt med sina vänner. För generation Y verkar vänner nästan vara viktigare än familjen. (McCrindle, 2014, ss. 70-71)
Typiskt för personligheten hos generation Y är att de är självsäkra, cyniska, bestämda, krävande, sociala, optimistiska och drivs av värderingar (McCrindle, 2014, s. 69). De
uppskattar och vill gärna ha feedback och beröm för sina arbetsinsatser (McCrindle, 2014, s. 172).
För generation Y är digital teknik något naturligt då den har varit en del av deras liv sedan de var små (McCrindle, 2014, s. 55). De har ändå varit med om att se produkter som vi idag ser som naturliga komma in i sina hem till exempel internet, LCD-TV, smarta telefoner och spelkonsoler, vilket gör att generation Y minns en tid utan dessa tekniska produkter. 4.4.3 Generation Z
Generation Z är den första generationen att vara födda på 2000-talet. De är den generation hittills som har varit mest beskyddade, bortskämda och har haft det bäst materiellt.
Eftersom deras föräldrar har valt att skaffa barn senare i livet än tidigare generationer lever de liv som är väl organiserade, med lite frihet och har minst antal syskon av någon
generation hittills. De är även den generation som har varit störst konsumenter som barn. (McCrindle, 2014, s. 71)
Generation Z tros bli den hittills mest välutbildade generationen. Man förutspår att ungefär hälften av generation Z kommer att ha en högskoleutbildning. Som jämförelse har ungefär en fjärdedel av generation X och ungefär en tredjedel av generation Y högskoleutbildning. (McCrindle, 2014, s. 7)
Liksom för generation Y är digital teknik något naturligt för generation Z då den har varit en del av i stort sett hela deras liv (McCrindle, 2014, s. 55). I än större utsträckning än för generation Y är internet, smarta telefoner och annan teknik en integrerad del av deras liv och de har blivit formade till att multi-taska. Till skillnad från generation Y så har generation Z inget minne av någon tid utan internet och smarta telefoner, det är för dem något naturligt som alltid har funnits och de har aldrig känt till något annat än en uppkopplad värld.
43
Sammantaget gör detta att världen är en öppen bok för generation Z. De rör sig snabbt från en uppgift till en annan och prioriterar hastighet framför kvalitet. (McCrindle, 2014, s. 72) Utöver att vara den mest teknikcentrerade generationen kommer de även vara den generation med mest möjligheter i arbetslivet då de kommer in på arbetsmarknaden i ett läge när fler människor lämnar arbetsmarknaden än kommer in på den. (McCrindle, 2014, s. 72)
Generation Z är på många sätt väldigt lika generation Y men i många fall än mer extrema i sina drag än generation Y. Ett exempel på det är deras syn på teknik som något naturligt som alltid har funnits. En viktig skillnad är dock att generation Z är mer pragmatisk än generation Y som en konsekvens av att de bland annat upplevde finanskrisen 2008 som barn och inte som unga vuxna som generation Y gjorde. Generation Z såg då på ett annat sätt än
generation Y den påverkan som finanskrisen hade för deras föräldrar. Detta gör att de är betydligt mer fokuserade på stabila karriärer och trygghet än vad generation Y är.
Generation Z är därför inte heller fullt ombytliga eller flyktiga som generation Y. På detta sätt är generation Z mer lik generation X. (Lanier, 2017, s. 289)
Ytterligare likheter mellan generation Y och generation Z är att även generation Z vill ha, nästan kräver, uppskattning och beröm för det arbete de utför.
4.5 Sammankopplingen av referenserna
På samma sätt som vi McClellands perspektiv på behov som grunden i vår referensram så ser vi Battistellis motivationstypologi som bryggan mellan McClellands perspektiv på behov och generationerna.
Den tydligaste kopplingen mellan McClellands perspektiv på behov och Battistellis
motivationstypologi är att båda i grunden är olika perspektiv på motivation hos människor, där vi uppfattar att McClellands perspektiv inte härstammar från någon specifik kontext utan snarare kan ge förståelse för motivation hos människor i många olika kontexter, medan Battistellis perspektiv på motivation härstammar från en mycket tydlig kontext, nämligen vad som motiverade italienska soldater och officerare att delta i internationella militära insatser under mitten av nittiotalet.
När vi jämför McClellands perspektiv på behov och Battistellis motivationstypologi, se Tabell 5, konstaterar vi, något förvånande, att Battistellis tre perspektiv i huvudsak kan kopplas till varsitt av McClellands perspektiv på behov. Vi uppfattar därför att paleomodern främst handlar om ett behov av tillhörighet, att modern främst handlar om ett behov av makt och att postmodern främst handlar om behov av prestation.
44
Tabell 5 – Battistellis motivationstypologi och McClellands perspektiv på behov
När vi på samma sätt jämför generationerna mot Battistellis motivationstypologi, se Tabell 6, ser vi även här att respektive generation i huvudsak hör hemma i ett av Battistellis
perspektiv, med undantag för generation Z som har koppling till två. De kopplingar vi ser mellan generationerna och Battistellis motivationstypologi är att generation X främst har värderingar som hör hemma i modern, generation Y har värderingar som främst hör hemma i postmodern och generation Z har värderingar som främst hör hemma i postmodern, men även värderingar som hör hemma i modern.
Prestation Tillhörighet Makt
McClellands perspektiv på behov
Besk rivn
ing
Prestera Relationer Arbeta
Vara bättre eller bäst Arbeta i grupp Ansvar
Lagom svårt Omtyckt & Accepterad Disciplin
Tydliga resultat Följer normer & värderingar Status
Få berom & uppskattning Samarbete & Vänner Karriär
Inflytande
Vara till nytta för andra. Vara till nytta för andra.
Stärka sitt lands anseende på en internationell nivå.
Gemenskap Gemenskap
Ansvar Ansvar
Stolthet Kall
Tjäna extra pengar. Tjäna extra pengar.
Lära sig saker som kan vara till nytta för den framtida karriären eller ha ett civilt meritvärde.
Lära sig saker som kan vara till nytta för den framtida karriären eller ha ett civilt meritvärde. Trygghet
Förmåner (Ekonomi) Akademisk utbildning
Meritvärde & Karriär Meritvärde & Karriär
Tillfredsställa ett behov av äventyr. Få en meningsfull personlig upplevelse. Få en meningsfull personlig upplevelse. Utveckling Utveckling Utmaning Utmaning Erfarenhet Bekräftelse Bekräftelse Pa le om od er n M od er n Po st m od er n B at tis te ll i m ot iv at io n st yp ol og i Besk rivn ing
45
Tabell 6 – Battistellis motivationstypologi och generationer
När vi reflekterar över Battistellis två studier, tiden för deras genomförande och kopplar det till generationerna så gör vi följande observationer som kan ge förståelse för kopplingarna vi ser:
Paleomodern beskriver de motiv som grundar sig i att vara en del av en stor massarmé. Vår uppfattning är att denna typ av armé passar in i tiden före andra världskriget och fram till 1970-talet. Det innebär att de generationer som tjänstgjorde i denna typ av armé och därmed går att koppla till de paleomoderna värderingarna är Baby boomers och generationen innan Baby boomers.
Modern beskriver de yrkesarméer som utvecklades i många länder, dock inte Sverige, från 1970-tal och framåt. Vi finner det därför naturligt att de värderingar som modern grundar sig på främst hör hemma hos generation X.
Det postmoderna perspektivet grundar sig på Battistellis egna studier från mitten av 1990- talet och hur han upptäcker att de paleomoderna och moderna värderingarna inte passar för de soldater som han beskriver som yngre. Vi menar att de yngre som Battistelli refererar till i huvudsak tillhör generation Y som vid mitten av 1990-talet var upp till cirka 25 år gamla.
Generation X Generation Y Geneneration Z
Generationer
Besk rivni
ng
Anpassningsbar Optimistiska Otåliga
Självständig Trivsel före förbindelse Individualistiska
Ansvar Gillar inte motgångar Feedback och beröm
Vill inte ta ansvar Ekonomisk trygghet
Självsäkra Utbildning viktigt
Bestämda Sociala
Drivna av värderingar Feedback och beröm Individualistiska Vara till nytta för andra.
Stärka sitt lands anseende på en internationell nivå. Gemenskap
Ansvar Ansvar
Stolthet Kall
Tjäna extra pengar. Tjäna extra pengar.
Lära sig saker som kan vara till nytta för den framtida karriären eller ha ett civilt meritvärde.
Trygghet Trygghet Trygghet
Förmåner (Ekonomi) Förmåner (Ekonomi) Förmåner (Ekonomi)
Akademisk utbildning Akademisk utbildning
Meritvärde & Karriär Tillfredsställa ett behov av äventyr.
Tillfredsställa ett behov av äventyr.
Tillfredsställa ett behov av äventyr. Få en meningsfull personlig upplevelse. Få en meningsfull personlig upplevelse. Få en meningsfull personlig upplevelse.
Utveckling Utveckling Utveckling
Utmaning Utmaning Utmaning
Erfarenhet
Bekräftelse Bekräftelse Bekräftelse
B at tis te ll i m ot iv at io n st yp ol og i Pa le om od er n M od er n Po st m od er n Besk rivni
ng Balans mellan arbete och liv.
Vill ha egen vinning (pengar) för att göra något.
46
Dessa observationer innebär att vi ser en mycket stark koppling mellan postmodern och generation Y samt mellan modern och generation X, vilket bekräftas av vår jämförelse i Tabell 6.
När vi tillför generation Z, som i stort sett inte fanns när Battistelli genomförde sina studier, uppfattar vi baserat på våra referenser att generation Z har starka drag av att drivas av liknande värderingar som generation Y, men även söker en både social och ekonomisk trygghet, som gör att de i den meningen delar värdering med generation X. Uttryckt med