Beroende variabler

I de fall där data inte har kunnat hämtas från ovan nämnda källor så har företagets årsredovisning använts. Detta gäller främst bankaktiebolag vars nyckeltal, resultat- samt balansräkningar inte återges i databasen Infotorg Företag. Vid uträkning av nyckeltal som ej publicerats så har Bisnode’s Formler för nyckeltal (appendix 5) använts likt uträkning i databasen Infotorg Företag.

Uppsatsens samtliga data har inhämtats från ovan nämnda källor. Datan har konsekvent redovisats och använts på samma sätt som källorna har presenterat dem. Detta bidrar till att informationen är fri från subjektiva ställningstaganden och uppsatsens resultat är tillförlitliga.

5.5 Operationalisering

I detta avsnitt beskrivs de variabler som används för att ge svar på uppsatsens hypoteser. För att kunna mäta de olika variablerna som förekommer i hypoteserna så operationaliseras dem på ett sätt som gör dem mätbara (Jacobsen, Sandin & Hellström, 2002). Teorier och tidigare forskning ligger till grund för hur en variabel operationaliseras och nedan presenteras en förklaring för hur varje variabel samlats in. Variablerna delas in i tre kategorier: beroende variabler, oberoende variabler samt kontrollvariabler.

5.5.1 Beroende variabler

Här presenteras operationaliseringen av de beroende variablerna. En beroende variabels värde bestäms av de oberoende variablerna (Jacobsen, Sandin & Hellström, 2002). Det studien ämnar att studera är om styrelseledamöter som associeras med en företagsskandal omsätts samt förklara varför. För att undersöka detta kategoriseras och bryts ledamotsomsättning ner i två beroende variabler: styrelseledamotsavgång samt antal uppdrag. För att kunna fastställa hur ledamöter som associeras med en företagsskandal omsätts både på kort sikt och på lång sikt så mäts dessa två variabler på fyra samt åtta år.

5.5.1.1 Styrelseledamotsavgång

Termen styrelseledamotsavgång innebär i denna studie att en styrelseledamot lämnar sin position i företaget, oavsett om ledamoten tvingas bort, frivilligt avgår eller tar ut sin pension.

Efter en skandal så kan en styrelseledamot avskedas direkt. Det är dock inte säkert att en styrelseledamot får lämna företaget omgående utan Boivie, Graffin och Pollock (2012) och Marcel och Cowen (2014) argumenterar för att en styrelseledamot pressas till att självmant avgå i förtid eller så ser företaget till att personen inte nomineras till omval. För att försäkra sig om att dessa ledamöter fångas upp så har tidigare undersökningar tittat på en tidperiod av tre år efter skandalen (Arthaud-Day et al, 2006; Cowen & Marcel, 2011; Fich & Shivdasani, 2007; Srinivasan, 2005). På detta sätt går det försäkra sig om att även de ledamöter som inte omedelbart får gå fångas upp.

I USA så har treårsreglen använts eftersom reglerna där tillåter att en ledamot väljs på just tre år. I Sverige så har det genom Kollegiet för svensk bolagsstyrning (2015) tillkommit en rekommendation som säger att en ledamot endast ska väljas på ett år. Dock fanns inte koden vid tiden för skandalernas inträffande under åren 2001, 2002 och 2003. Detta har gjort att vi istället har valt att gå efter gällande lagstiftning för åren som var aktiebolagslagen från 1975 (SFS 1975:1385). Enligt lagstiftningen så får en styrelseledamot väljas på maximalt fyra års tid innan omval måste ske. För att försäkra oss om att varje ledamot genomgår en omval åtminstone en gång efter skandalens inträffande har därför en tidsram på fyra år valts i kontrast till de tidigare studier som istället har fokuserat på tre år. Inom detta fyraårsfönster kontrolleras varje år om ledamoten har avgått eller ej. För att även kunna studera mer långtida effekter av en företagsskandal så kontrolleras även ledamotsavgång på åtta års sikt.

Styrelseledamotsavgång har undersökts med utgångspunkt i åren 2001-2003. För att mäta styrelseledamotsavgång så undersöks åren t1, t2, t3 och t4. För att mäta styrelseledamotsavgång på lång sikt så undersöks åren t1, t4 och t8.

Styrelseledamotsavgång kodas som 0 = styrelseledamoten sitter kvar i företagets styrelse, 1 = styrelseledamoten har lämnat företagets styrelse.

5.5.1.2 Antal uppdrag

En styrelseledamots förlust av framtida uppdrag är ett outforskat ämne. Desai, Hogan och Wilkins (2006) har dock tittat på hur ryktet påverkar en företagsledares chanser att få liknande anställningar i andra publika företag efter en rättelse. De finner att de företagsledare som har bidragit till eller deltagit i en rättelse har svårare att få liknande positioner i andra företag än de företagsledare som inte deltagit i någon rättelse. För att mäta en företagsledares framtida anställning så undersöker Desai, Hogan och Wilkins (2006) om de får liknande anställning i andra publika bolag, någon typ av anställning i privat eller publikt företag samt om de erhåller något framtida uppdrag som oberoende styrelseledamot. Tidsramen för undersökningen var två år.

För att kunna svara på hur en styrelseledamots framtida arbetsuppdrag påverkas av en företagsskandal så undersöker vi antalet styrelseuppdrag en ledamot har samma år som företagsskandalen inträffar, fyra år efter skandalen samt åtta år efter skandalen. Till skillnad mot Desai, Hogan och Wilkins (2006) så mäts endast antalet styrelseuppdrag i publika aktiebolag noterade på Stockholmsbörsen. Detta görs på grund av att styrelseinformationen för icke noterade bolag är svårtillgänglig för åren 2001-2003.

Srinivasan (2005) mäter styrelseledamöters omsättning i andra företag efter en rättelse av finansiella rapporter som nettoförlusten av antal uppdrag som en ledamot förlorar under tre år efter rättelsen. På så vis fångas samtliga uppdrag som tillkommer och förloras under tidsperioden. En ledamot som har ett uppdrag men som byter ut det mot ett annat resulterar då i värdet ett och om ledamoten inte har något uppdrag för det specifika året så resulterar det i antalet noll (Cowen & Marcel, 2011; Srinivasan, 2005). Det fyraårsfönster som används vid operationaliseringen av en styrelseledamots avgång används på samma sätt här för att kontrollera antalet kvarvarande uppdrag i direkt anslutning till skandalen.

Antal uppdrag har undersökts med utgångspunkt i åren 2001-2003. För att mäta antal uppdrag så undersöks åren t0, t1, t2, t3 och t4. För att mäta antal uppdrag på lång sikt så undersöks åren t0, t4 och t8.

Antal uppdrag kodas som en kontinuerlig variabel.