Information om intervjun
Intervjun ägde rum 2019-04-11
Syftet med intervjun är att få kunskap om hur beställare arbetar med miljöfrågor kring grundläggningsmetoder
Respondent 1 arbetar som teknisk specialist geoteknik Respondent 2 arbetar som miljöspecialist
Intervjun utfördes på plats och spelades in
Innan intervjun gavs en kort beskrivning om studien samt dess syftet Frågorna skickades till respondenterna innan intervjun ägde rum Intervjun var 32 minuter lång
Frågor:
Vilka metoder används oftast vid grundläggning och varför?
Vad påverkar valet av metod? (bortse från de tekniska förutsättningarna) Ställs det några krav på grundläggning med hänsyn till miljön?
Skulle valet påverkas om det mest hållbara alternativet presenterades? Vad krävs för att det mest hållbara alternativet ska väljas?
Hur arbetar ni med miljöfrågor? Övrig information:
Information som inte anses vara relevant för denna studie har inte transkriberats och markeras [---]. Respondent 1 benämns som ”R1”, respondent 2 som ”R2” och intervjuaren benämns som ”I”.
I: Vilka metoder använder ni oftast vid grundläggning och varför?
R1: Ni hade ju i mailet skrivit de här fyra metoderna som ni tittar på och det finns ju fler. I: Ja det får du ju såklart också nämna om det är något annat som ni använder
R1: Ja tillexempel bankpålning är ju något som man ofta gör för vägar, tex när det är lite högre bankar. Det är ofta lite dyrare än KC-pelare, men det kan finnas lägen då man väljer det ändå. Men KC är ju egentligen den vanligaste metoden när man förstärker järnvägar och vägar och det är ju framförallt det den metoden används till. Och sen de här lättfyllningsmetoderna, det går ju framför allt att använda om det är lite mindre belastning, alltså lägre bankar. Då kan ju ett alternativ vara att gräva bort lite av den befintliga jorden och ersätta med lättfyllning så man sen kan fylla på och göra en lägre bank utan att man egentligen då tillför mer last på undergrunden, så kallad
kompensationsgrundläggning. Jag skulle säga att val av metod främst beror på kostnader, i alla fall fram tills nu så har man egentligen bara kostnaderna styrt, förutsatt att man uppfyller våra krav på exempelvis sättningar och stabilitet. Så länge man uppfyller kraven så är det den billigaste metoden som man försöker föreslå eller välja. Beträffande KC-pelare, det står ju för kalk och cement, och det har ju främst varit kalk och cement som man har blandat i, men nu på senare år har man diskuterat användning av olika slaggprodukter. Alltså restprodukter och om man kan använda dom istället och därmed reducera mängden CO2-utsläpp.
52 R1: Ok, man brukar generellt säga inblandningspelare men i de allra flesta fallen är det kalk och cement, men mer och mer går man mot att hitta alternativa bindemedel där Multicem är ett alternativ.
R2: Flygaska är ett annat alternativ som man kan blanda med cement.
R1: Där kan man väl säga att man har miljöaspekten. Om man väl har bestämt sig att man ska förstärka med kalkcementpelare eller inblandningspelare, då pågår det ju mer och mer diskussioner vilken typ av bindemedel man ska använda. Men jag har egentligen aldrig varit med om en diskussion att man står och väljer mellan lättfyllning kontra kalkcementpelare ur ett miljöperspektiv. Utan då är det alltid kostnaden som styr så länge alla krav uppfylls.
R2: Menar du att lättfyllnad skulle kunna användas istället för KC. R1: Ja i vissa fall som sagt, om det är lägre bankar och så.
R2: Men det är väl oftast också billigare?
R1: Det beror på från fall till fall., Om det exempelvis handlar om att man behöver lägga ut en eller två meter lättfyllning, då kan det löna sig istället för att göra pelare. Men blir det mer än så att du ska bygga upp en så pass hög bank så att du behöver ha flera meter lättfyllning då blir det ofta dyrare. [---]
I: Sen undrar vi också vad det är som påverkar valet av grundläggningsmetod om man bortser från det tekniska? Är det kostnad, hållbarhet, erfarenhet, tid eller vad brukar ni gå på?
R1: Jag skulle vilja säga att det nästan alltid är kostnad. [---]
R1: Vi har ju jämfört mycket olika inblandningsmedel framförallt cement kontra Multicem kontra Tremix och så vidare.
R1: Jag har aldrig sett någon kalkyl på hur står sig KC mot tillexempel bankpålar. Alltså lite glesare med betongpålar och sen bygga banken på det. Det kanske är mer miljövänligt så att man borde använda det?
[---]
R1: Vi försöker att hitta alternativa tekniska lösningar och sen i efterhand så ska vi försöka sätta en CO2 besparing för att visa hur mycket vi sparad, men det var ju egentligen själva
kostnadsbesparingen som var det styrande. Vi har inte riktigt kommit till det där än. Får de här miljöbesparingarna vara dyrare? Är det så viktigt att det får bli dyrare? Det ställs ju på sin spets. R2: Ja snart kommer det krävas mer omfattande åtgärder om vi ska uppnå klimatmålen.
I: Så det är mest kostnad än så länge men det börjar gå mot miljö? R2: Ja precis.
53 R1: Och att man har blivit mer medveten om det här. Första steget är väl att helt enkelt i efterhand räkna och jämföra så att man kan lära sig mer om vilka metoder är gynnsamma ur ett
miljöperspektiv. Men det har inte riktigt börjat styra än. Om man ska välja lättfyllningsmetod, de är ju olika lätta att jobba med. Olika entreprenörer har olika erfarenheter av olika metoder och kanske exempelvis hellre vill jobba med skumglas än Leca lättklinker. Så det kan ju vara sådana grejer som styr vad man väljer. Jag skulle säga att det som blir billigast i slutänden är det man väljer.
[---]
I: Vilka krav brukar ställas? Antingen om det är från er eller om det är några krav från politiker eller så?
R2: På markförstärkning eller? R1: Miljömässigt då alltså? I: Ja precis.
R2: Vi ställer krav när vi upphandlar våra projektörer och entreprenörer, men när det gäller miljö så är det inte specifika krav på markförstärkning, utan det är mer generella miljökrav kopplat till klimatbesparingar. Då brukar vi ställa krav på att det ska tas fram en klimatkalkyl och utifrån det utgångsläget brukar vi ställa ett procentuellt krav på hur mycket CO2 man ska spara. Hur stor procentsats som det ställs krav på är helt beroende på vilka arbeten som ska utföras och vad det finns för möjlighet att spara CO2.
R1: Vad är kravet uppifrån då? Alltså Trafikverket har ju krav på sig från politikerna…
R2: Ja det har vi ju. Det finns ju klimatmål, som anger hur mycket vi ska spara till och med olika årtal. Att vi ska vara fossilfria till ett visst år och så vidare. Så det styr ju oss.
R1: Just det, det får ju de här projekten på sig då att visa egentligen.
R2: För stora projekt, över 50 miljoner, så ställs det krav på att man ska uppnå en viss besparing som motsvarar en procentsats. För mindre projekt, mindre än 50 miljoner, så talar man istället om vilka åtgärder som ska genomföras.
I: Är det lagen om offentlig upphandling? Eller nej det är kanske inte det som det går under. R2: Ja alltså hela upphandlingen går under det, men just vilka klimatkrav vi ställer styrs av Trafikverkets kravdokument som styr hur vi ska formulera våra krav.
[---]
I: Skulle valet av grundläggningsmetod påverkas, om det mest hållbara alternativet presenterades? [---]
54 R1: Som det här med bankpålning tillexempel. Vi vet ju inte hur CO2 mässigt det konkurrerar. Det tar vi ju aldrig om vi vet att vi kan göra det billigare med KC-pelare. Skulle bara CO2 utsläppen styra så skulle det kunna innebära att man valde annan metod.
R2: men sen tänker jag också på det här med utförandentreprenad och totalentreprenad, kan vi ställa sådana krav vid totalentreprenad?
R1: Nej det är ju en annan fråga. Det beror på hur man handlar upp det också. [---]
I: Är det olika för utförandeentreprenad och totalentreprenad annars?
R2: Ja för totalentreprenaden så ska vi som beställare bara ange funktionskrav egentligen och så får entreprenören hitta en lösning för att uppfylla funktionen.
R1: Ja precis och anbudslämnarna ska lämna ett så lågt pris som möjligt som uppfyller de här kraven, men vi skulle ju i och för sig kunna säga ett vi vill ha den mest gynnsamma ur klimatsynpunkt. R2: Samtidigt tänker jag att det här klimatkravet som vi ändå har i förfrågningsunderlaget, då ställer vi ju krav på en viss besparing som de ska uppnå så de måste ändå jobba med frågan iallafall. [---]
R2: Egentligen så arbetar vi ju med klimat redan tidigare, alltså redan vid projekteringen. Vi ställer krav på projektören att de ska hitta besparingar redan när de projekterar och sen vidare på entreprenören.
[---]
I: Vad är det som krävs för att det mest hållbara alternativet ska väljas?
R2: Dels så tänker jag att kravet måste ställas i så tidigt skede som möjligt så att det inte blir för sent för att hitta det mest hållbara alternativet.
R1: Men idag, vad är det som krävs för att det mest hållbara alternativet ska väljas idag? Är det inte ändå att det ska var likvärdigt rent tekniskt. Vi tullar ju inte på kvalitén för att spara CO2. Och fortfarande är det väl så att kostnaden styr, jag vet i alla fall få tillfällen där vi har valt något för att spara CO2 som blir dyrare i dagsläget. På den här frågan idag så skulle jag nog svara att det måste var jämförbart rent tekniskt och det måste vara lite billigare eller liknande pris. Då väljer vi det
klimatsmarta. [---]
R1: Det är ju fortfarande så att det är pengarna som styr, sen med tiden så blir det kanske så att man värderar den här CO2 besparingen så att det får kosta mer.
[---]
I: I vilka fall skulle de mest hållbara alternativen väljas framför kostnad? Det kanske du var inne lite på.
55 R2: Ja det är ju om man kan få andra mervärden genom att göra klimatsmarta val och man kan marknadsföra det.
R1: Sen det här med entreprenadform, vi har ju de senaste åren pratat väldigt mycket om att lämna över mer ansvar till leverantörerna alltså handla upp mer på totalentreprenad och låta dem
bestämma och projektera, medan tidigare var det större andel där vi hade konsulter hos oss som gjorde handlingarna och så bad vi entreprenaderna sätta pris på det. Det kan ju vara så att vi måste gå tillbaka till en utförandeentreprenad och bestämma att här projekterar vi en dyrare lösning, men vi sparar CO2 på det. Det är ju svårt att handla upp på totalentreprenad för entreprenörerna försöker minimera kostnaderna.
[---]
I: Ja och till sist så undrar vi väl lite hur ni arbetar med miljöfrågor? I anläggningsprojekt ska tilläggas.
R2: Ja hela projektet arbetar ju egentligen med miljöfrågor på ett eller annat sätt. Men jag tänker hur vi miljöspecialister jobbar så gör vi det i väldigt nära samarbete med våra tillsynsmyndigheter och då har vi ju framförallt de kommunala miljöförvaltningarna och länsstyrelsen som är våra
tillsynsmyndigheter. Innan vi börjar bygga så utarbetar vi kontrollprogram som gäller under byggskedet och talar om vad vi ska förhålla oss till, vilka krav. Men då är det mycket kopplat till miljöfrågor som buller, föroreningshalter i vattnet och så vidare som ju inte direkt är kopplat till markförstärkning. Det är ju miljökrav som gäller för alla byggarbeten. Sen söker vi olika miljötillstånd. Mycket av det som vi gör behöver ju någon form av tillstånd eller beslut som anger försiktighetsmått och villkor som också styr oss. När vi har alla krav och villkor så ser vi till att de inarbetas i
förfrågningsunderlaget när vi ska upphandla. Sedan följer vi upp kraven när vi har möten med entreprenörerna och på miljöronder. Vi måste också avrapportera hur kraven uppfylls till tillsynsmyndigheterna så att de ser att vi gör som vi har sagt.
57