Cellplast, EPS

Cellplast har funnits på marknaden sedan 1950-talet och är en benämning för termoplasten polystyren som har expanderats (EPS) eller extruderats (XPS) (EPS-bygg, 2010). I Sverige finns ett flertal producenter som varierar i storlek.

Cellplast används framför allt som isoleringsmaterial i byggnader och vid grundläggning och som lättfyllnadsmaterial i anläggningsprojekt, men även för andra användningsområden som flytblock för bryggor och packningsmaterial i form av emballage (BEWi Synbra, u.å.a).

4.12.1 Material och tillverkning

Cellplast består till 98 % av luft och 2 % av polystyren, vilket är en vanligt förekommande termoplast som ursprungligen utvinns ur råolja. Vid tillverkning av cellplast används små plastkulor av polystyren som i sin tur innehåller styren och pentan. Dessa ämnen är kolväten som ursprungligen utvinns från olja och gas (BEWi Synbra, 2013). Pentan gör att polystyrenkulorna jäser vid upphettning och högt tryck. Beroende på tillverkningsprocess erhålls Expanderad Polystyren, EPS eller Extruderad Polystyren, XPS (Bewi Synbra, u.å.a).

Vid tillverkning av EPS, värms vatten upp med hjälp av gasol och bildar vattenånga. Ångan, trycket och värmen bidrar till att polystyrenkulorna jäser och expanderar upp till femtio gånger av sin ursprungliga storlek. Därefter pressas de expanderade kulorna ihop i formar genom ytterligare ånga och tryck och bildar Expanderad Polystyren, EPS. När produkten har svalnat skärs de upp enligt standardmått med hjälp av glödtrådar (personlig kommunikation, 15 april 2019, Bilaga 5).

27 Om polystyrenkulorna istället smälts ned i en behållare under högt tryck tillsammans med vanligen koldioxid, för att sedan tryckas ut genom ett munstycke, reagerar massan med det rådande luft-trycket och expanderas. Den expanderade massan svalnar i formar och skärs därefter upp enligt mått till att bli Extruderad Polystyren, XPS (Vägverket, 2004). Den vanligaste cellplasten som lättfyllnads-material i vägbankar är EPS (Sundolitt, u.å).

4.12.2 Egenskaper

EPS är ett poröst och starkt material som tillverkas i olika utföranden och kvaliteter. Dess höga andel luft bidrar till att cellplasten är lämpad som isoleringsmaterial. Den kännetecknas av en låg densitet, vanligtvis mellan 15-40 kg/m3, hög tryckhållfasthet samt låg kapillaritet (BEWi Synbra, 2017). Enligt säljare på BEWi Synbra (personlig kommunikation, 7 maj 2019) föredras BEWi EPS S200 i väg-och järnvägsbankar. Cellplastblocket levereras vanligen i mått 2400*1200*600 millimeter, har en densitet på 31 kg/m3 och en tryckhållfasthet på 70 kPa vid en långtidslast och 200 kPa för en korttidslast. EPS är beständig mot skadedjur, mikroorganismer och svamp samt fukt. Dentål temperaturer upp till 70 grader, är brännbar men kan inte stå emot vissa organiska lösningsmedel (Sundolitt, 2009).

4.12.3 Utläggning

Innan utläggning av EPS-block ska hänsyn till marken tas genom att se till att den är otjälad och fri från snö och is. Marken ska jämnas ut och packas med minst 0,1 meter tjockt lager av dränerande krossmaterial i storlek 0-32 millimeter (Vägverket, 2004). På krossmaterialet placeras cellplast-blocken i lager med hjälp av en grävmaskin med gafflar, då varje block väger mellan 30-40 kg och inte får läggas ut för hand på grund av arbetsmiljörisker (Arbetsmiljöverket, 2018). Avståndet mellan blocken inte får överskrida 10 millimeter och varje skarv som uppkommer i respektive lager ska förflyttas minst 0,2 meter ifrån skarven på lagret nedanför. Blocken placeras ut i terrasser utmed vägbanken i form av en pyramid. Vid utläggning av EPS-block ska blocken längst ut sättas fast med armeringsjärn för att undvika att de blåses bort. Stödfyllning av minst 0,25 meter jord med

stenstorlekar på maximalt 125 millimeter placeras ut med grävskopa och packas med skopan eller en vibratorplatta av lättare sort (Vägverket, 2004).

Överbyggnaden får inte placeras direkt på cellplasten utan läggs först på sidan av vägbanken och placeras på med bandtraktor i ett lager av minst 0,5 meter. När ÅDT är större än 2000 och

överbyggnaden består av obundet material samt saknar betongplatta, ska tjockleken vara minst 0,7 meter (Trafikverket, 2016).

Figur 4.15: Exempel på vägbank med lättklinker (Trafikverket, 2016).

4.12.4 Transporter

Råvaran i form av styren skeppas från Rotterdam, Nederländerna och Hamina, Finland och pentan från Naantali, Finland till råvarufabriken i Porvoo i Finland. Från lastfartygen transporteras råvaran direkt in i fabriken via ledningar eller lastbilar där materialet omvandlas till polystyrenkulor. Polystyrenkulorna transporteras sedan vidare till fabriker runt om i Norden via lastbil där

slutprodukten i form av cellplast framställs. Från fabriken transporteras sedan cellplasten ut till bygg-arbetsplatser och byggvaruhus via lastbil (BEWi Synbra, 2017). Enligt Arbetsmiljöansvarig på BEWi

28 fabriker tillverkar cellplast för förpackningar och teknisk isolering såsom isolering för värmepannor med mera. De andra två fabrikerna i Sverige tillverkar cellplast för byggbranschen. Fabrikerna är belägna i Laholm, som förser södra Sverige och delar av Danmark, samt Norrtälje som förser Stockholmsområdet och norra Sverige.

4.12.5 Återanvändning och återvinning

Enligt Marketing & Communications Manager på BEWi Synbra (personlig kommunikation, 8 maj 2019) går använd EPS helt att återvinna med samma egenskaper som nyproducerad cellplast. Tidigare har använd cellplast gått till förbränning eller till att tillverka andra produkter, men går nu att återvinna till samma produkt. Numera finns ett cirkulärt flöde där använd EPS, som kan ha använts som isolering, lättfyllnad eller förpackningsmaterial samlas in. EPS:en ska då vara ren och fri från andra material och ämnen samt vara fri från mögel (personlig kommunikation, 8 maj 2019, Bilaga 7). Därefter komprimeras EPS:en till ca 50 gånger sin ursprungliga storlek. Efter detta extruderas plasten genom att den hettas upp och pelleteras sedan till polystyrenpellets. För att kunna göra ny EPS måste denna process repeteras och EPS pellets bildas efter andra extruderingen, som kan återanvändas i fabrikerna, se Figur 4.16.

Figur 4.16: Cirkulärt flöde av cellplast (Marketing & Communications Manager, BEWi Synbra, personlig kommunikation, 8 maj 2019).

29