I detta kapitel beskrivs tillvägagångssättet för att nå fram till syftet och målen.
Figur 5.1: Genomförandeprocess.
5.1 Problemformulering
Projektet inleddes med ett möte mellan författarna och tre representanter från Bjerking AB:s geotekniska- och hållbarhetsenheter, där ämnet till studien diskuterades och frågeställningen formulerades. Målet med studien var att ta fram ett underlag som ska ge en övergripande bild över fyra vanliga grundläggningsmetoder i en specifik jordprofil ur ett hållbart perspektiv samt genomföra en kostnadsuppskattning av metoderna. För att kunna uppnå målet krävdes en omfattande fakta-insamling och inläsning av information, livscykelanalysmetodik, beräkning och dimensionering av material samt sammanställande av metoderna både miljömässigt och ekonomiskt.
5.2 Faktainsamling
Litteraturgranskningen började med sökande av tidigare examensarbeten och rapporter genom nyckelord som behandlar ämnesområdet. Detta gjordes för att se vad tidigare studier har resulterat i, vad som rekommenderades att utforska och vilka källor som kunde vara relevanta för denna studie. Vid sökandet av rapporter och tidigare examensarbeten användes framför allt Digitala Vetenskapliga
Arkivet [DiVa], Statens geotekniska institut [SGI] samt sökmotorn Google Scholar. En svårighet i
projektets början var att hitta liknande studier, då ämnesområdet är brett och inkluderar ett flertal nyckelord. Genom att söka efter olika nyckelord hittades successivt fler rapporter och examens-arbeten kring ämnesområdet, med varierande förutsättningar och publiceringsår.
Därefter fortsatte faktainsamlingen om klimatförändringar, globala och nationella miljömål och om hur bygg-och anläggningsbranschen arbetar med miljöproblematiken. Faktainsamlingen skedde främst genom rapporter och information på hemsidor från Regeringen och myndigheter såsom
Naturvårdsverket och Boverket. Information om hur branschen arbetar med klimatpåverkan
inhämtades från Regeringens initiativ Fossilfritt Sverige samt rapporten ”Klimatpåverkan i
Byggbranschen” från Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien [IVA] och Sveriges Byggindustrier. En
svårighet var att finna relevant information om hur företag arbetar med hållbarhet inom anläggning.
Problemformulering Faktainsamling Intervjuer Dimensionering Avgränsad livscykelanalys Sammanställning av resultat
30 Det mesta som är skrivet handlar om byggmaterial och en byggnads klimatpåverkan under
byggprocessen. Förmodligen är detta något som kommer att bli närmare undersökt i framtiden för att kunna få en bredare uppfattning om klimatpåverkan vid anläggning.
Parallellt med detta gjordes inläsning om geotekniska parametrar, grundläggning och
grundläggningsmetoder i litteratur, genom rapporter och metodblad på SGI:s hemsida och även på leverantörers hemsidor som behandlar de ingående materialen för metoderna.
För att kunna analysera metodernas miljöpåverkan, inhämtades fakta om principer och metodiken för livscykelanalyser i Europastandarden SS-EN ISO 14040:2006 samt i litteratur om livscykelanalyser. Dessutom granskades godkännande av materialen och kemiskt innehåll i miljödatabaserna BASTA och SundaHus.
För att kunna utföra dimensioneringar och göra beräkningar på sättningar och materialåtgång granskades tekniska beskrivningar från Trafikverket och Vägverket, skriften Schakta Säkert
(Lundström, et al., 2015), tidigare kursmaterial från utbildningen Byggteknik och Design på Kungliga
Tekniska Högskolan samt exempel på dimensioneringar från leverantörers hemsidor.
5.3 Intervjuer
För att erhålla kompletterande information om material, maskiner, krav och arbete med miljöfrågor vid grundläggningsprojekt samt hur olika aktörer arbetar med miljöfrågor och vad som påverkar valet av metod, utfördes två typer av intervjuer löpande under arbetets gång. Först utformades intervju-frågor, se bilaga 8, utifrån vad författarna ville få mer ingående information om och sedan
kontaktades företagen för att redogöra för studiens syfte och boka in en tid för intervju. I de flesta fall kontaktades chefer och ansvariga inom anläggning som ansågs ha relevant kompetens inom området. När intervjuerna var inbokade skickades intervjufrågorna per mail för att respondenten skulle ha möjlighet att förbereda sina svar. Vid intervjun ställdes samma, öppna och slutna frågor till respektive företag inom samma kategori. Respondenterna fick möjlighet att själva utveckla svaren, vilket ibland kunde ge mer information än vad frågan antydde. Intervjuerna spelades in och transkriberades i efterhand. Transkriberingen skickades till samtliga respondenter för eventuell redigering eller förtydligande av intervjun. Vid intervjuer med leverantörer och producenter
skickades även faktatexten till respondenterna för att säkerställa att inga delar hade misstolkats eller behövde redigeras. En svårighet med detta moment var att få tag i rätt personer som hade tid och möjlighet att delta i intervjustudien.
5.4 Dimensionering av vägbank och kostnadsuppskattning
Först studerades de givna förutsättningarna för jordprofilen och vägbanken med dess randvillkor som gavs av Bjerking AB. Sedan kunde sättningsberäkningar utföras med hjälp av formelsamlingar från tidigare kursmaterial, information från leverantörer och genom tekniska beskrivningar från
Trafikverket. Sättningarna jämfördes mot den maximalt godtagbara sättningen för en motorväg på
110 km/h i TK Geo 13. Därefter beräknades hur stor volym som skulle schaktas ur och fyllas upp med material för att inte överstiga den maximalt godtagbara sättningen. Detta beräknades i Excel där författarna utformade en beräkningsmall utifrån givna data och formler för att erhålla värden på sättningar och schaktvolymer för de olika lättfyllnadsmaterialen. Inblandningspelarnas
dimensionering utfördes av geotekniker på Bjerking AB i programmet Limeset. När volymerna var beräknade kunde kostnadsuppskattningar göras med hjälp av samtal och mailkonversation med leverantörer. Även enhetstider för maskiner och arbetskraft efterfrågades för
31
5.5 Avgränsad livscykelanalys
Materialens bedömning kontrollerades i BASTA och SundaHus. Sedan granskades samtliga EPD:er i studien och jämfördes samt sammanställdes i ett Excel-ark. Under denna del upptäcktes att endast produktionsfasens informationsmoduler A1 till A3 var jämförbara i EPD:erna. Det beror på att producenter endast har information om sin egen produktion och inte kan påverka användningsfasen och slutfasen av produkten. Det betyder att resterande delar av livscykeln, under användningsfasen och slutfasen inte fanns deklarerade. Författarna valde i detta fall att göra en avgränsad livscykel-analys. Analysen bygger på deklarerade och jämförbara värden i EPD:er samt information om transporter från fabrik, återanvändning och återvinning. Informationen har tillkännagivits av leverantörer främst via intervjuer och på deras hemsidor. En annan svårighet var att vissa produktionsverksamheter genomgått en omorganisering där exempelvis grön el har börjat att användas sedan EPD:n publicerades. I detta fall valde författarna ändå att utgå ifrån informationen i dessa EPD:er, eftersom det annars hade varit omöjligt att göra en analys av miljöpåverkan under de satta tidsramarna för examensarbetet.
5.6 Sammanställning av resultat
Slutligen sammanställdes resultaten av intervjuer, dimensionering, godkänt kemiskt innehåll, klimat-påverkan samt kostnader. Materialens övergripande miljöklimat-påverkan kartlades i en tabell, se bilaga 22.
5.7 Analys och slutsats
Resultaten analyserades och ledde till en slutsats om vilken grundläggningsmetod som lämpar sig bäst miljömässigt och ekonomiskt i den specifika jordprofilen.
33