Under studiens gång har tankar och idéer om vad som skulle vara intressant att studera vidare uppkommit. Nedan anges förslag på några idéer för fortsatta studier.
Hur mycket av ett byggnadsverks totala miljöpåverkan eller kostnad utgörs av grund-läggningen.
Vid vilken brytpunkt väger miljöaspekten tyngre än kostnad.
Analys av miljöpåverkan för andra grundläggningsmetoder såsom bankpålning.
Vid vilken bankhöjd är det kostnadsmässigt mer lönsamt att använda lättfyllnadsmetoder än inblandningspelare.
Undersökning av andra miljöpåverkanskategorier alternativt andra informationsmoduler under livscykeln.
Referenser
Alla Bolag. (2019). Bjerking AB, bolagsöversikt. Hämtad 2019-04-22 från https://www.allabolag.se/5563755478/bjerking-ab
Axelsson, K., & Mattson, H. (2016). Geoteknik. Lund: Studentlitteratur.
Arbetsmiljöverket. (2018). Manuell hantering. Hämtad 2019-05-12 från https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/arbetsstallning-och-belastning---ergonomi/manuell-hantering/
BASTA. (u.å). BASTA- Kravnivåer. Hämtad 2019-05-03 från https://www.bastaonline.se/sa-fungerar-det/produkter-i-basta/
BASTA. (2018). Egenskapskriterier- BASTA [Broschyr]. Hämtad från https://www.bastaonline.se/wp-content/uploads/2018/09/BASTA-Egenskapskriterier-CLP-2018-2-2018-09-12.pdf
Berg, Samuel A. (2013). Grundläggning och undergrund (5 uppl.). Stockholm: Lärnö AB
BEWi Synbra. (u.å.a). Vad är cellplast? Hämtad 2019-04-24 från https://bewi.com/sv/om-oss/vad-aer-cellplast/
BEWi Synbra. (2013). Enviromental product declaration, Expanded polystyrene (EPS) Foam insulation [Broschyr] hämtad från http://bewi.com/wp-content/uploads/2017/06/EPD-A-for-EPS-Scandinavia-2013-04-29.pdf
BEWi Synbra. [BEWiSynbra Group AB]. (2017, December 3). How We Create Value- BEWi [videofil]. Hämtad från https://bewi.com/sv/om-oss/haallbarhet/
Bergman, S. (2018). Livscykelanalys för grundläggning av byggnader: Användningen idag och hur
metoden kan tillämpas i praktiken. (Examensarbete, Luleå Tekniska Universitet, Luleå). Hämtad från
http://ltu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1252929/FULLTEXT01.pdf Bjerking AB. (2019). Om oss. Hämtad 2019-04-22 från
https://bjerking.se/om-oss/
Boverket. (2018). Hållbart byggande med minskad klimatpåverkan. Hämtad från
https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/publikationer/2018/hallbart-byggande-med-minskad-klimatpaverkan/
Boverket. (2019a). Miljöindikatorer - aktuell status. Hämtad 2019-03-26 från
https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-forvaltning/miljoindikatorer---aktuell-status/
Boverket. (2019b). Introduktion till livscykelanalys (LCA). Hämtad 2019-05-03 från
https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-forvaltning/livscykelanalys/introduktion-till-livscykelanalys-lca/ Boverket. (2019c). Metodval för LCA. Hämtad 2019-05-03 från
https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-forvaltning/livscykelanalys/sahar-gors-en-lca/metodval-for-lca/
Boverket. (2019d). Vad visar en LCA?. Hämtad 2019-05-03 från
https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-forvaltning/livscykelanalys/vad-visar-en-lca/
Boverket. (2019e). Mer om miljövarudeklaration för byggprodukter (EPD). hämtad 2019-05-06 från https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-forvaltning/livscykelanalys/miljodata-och-lca-verktyg/miljovarudeklaration-for-byggprodukter-epd/
Cementa AB. (u.å.a). KC-kalkcement. Hämtad 2019-04-29 från https://www.cementa.se/sv/KC Cementa AB. (u.å.b). Informationsblad Multicem- Jämförande undersökning av miljöpåverkan och
hållfasthetstillväxt mellan kalkcement (KC) och Multicem [Broschyr]. Hämtad från
https://www.cementa.se/sv/Multicem
Cementa AB. (u.å.c). Cementproduktion steg-för-steg. Hämtad 2019-05-01 från https://www.cementa.se/sv/cementproduktion-steg-f%C3%B6r-steg
Cementa AB. (u.å.d). Kalkstensbrytning i täkter. Hämtad 2019-05-08 från https://www.cementa.se/sv/kalkstensbrytning-i-takter
Cementa AB. (2015). Markstabilisering med lägre koldioxidutsläpp [Broschyr]. Hämtad från https://www.cementa.se/sv/Multicem-nyhet
Cementa AB. (2018). Färdplan cement för ett klimatneutralt betongbyggande. Hämtad från https://www.cementa.se/sv/fardplancement
Cementa AB. [Cementa AB]. (2019, 15 januari). Så tillverkas cement [Videofil]. Hämtad från
https://www.youtube.com/watch?v=yTu4m5oRDaw&trk=organization-update-content_share-video-embed_share-article_title
Dahl Sverige AB (2015) Geotextil, sepation och filtrering. [broschyr] Hämtad från. https://content-eshop.dahl.se/wcsstore/Dahl%20B2B/Produktblad/Altech/Altech_Geotextil.pdf
Enviromental experts. (u.å). Dry soil mixing services. Hämtad 2019-04-27 från https://www.environmental-expert.com/products/dry-soil-mixing-services-250769 EPS-bygg. (2010). EPS i grund och mark [Broschyr]. Hämtad från
https://www.ikem.se/globalassets/huvudsajt/dokumentfiler/sektorgrupper/eps-bygg/grundboken.pdf
Eriksson, L & Hägglund, J. (2008). Handbok, skumglas i mark- och vägbyggnad (Information 18:1). Hämtad från Statens Geotekniska Instituts webbplats:
http://www.swedgeo.se/globalassets/publikationer/info/pdf/sgi-i18-1.pdf
Fossilfritt Sverige. (2018). Färdplan för fossilfri konkurrenskraft: Bygg-och anläggningssektorn. Hämtad från
http://fossilfritt-sverige.se/wp-content/uploads/2018/01/ffs_bygg_anlggningssektorn181017.pdf Granhage, L. (2009). Kompendium i vägbyggnad. Hämtad från Chalmers
http://www.moodle2.tfe.umu.se/pluginfile.php/21461/mod_resource/content/1/Komp_i_vaegbygg nad_okt_2009.pdf
Hasopor AB. (u.å). Produktdatablad Hasopor skumglas 10-60mm [Broschyr]. Hämtad från https://www.hasopor.se/produkter/projektera-med-skumglas/
Hasopor AB. (2009). Säkerhetsdatabalad Hasopor skumglas [Broschyr] Reviderad 2015-05-12. Hämtad från https://www.hasopor.se/produkter/miljo/
Hasopor AB (2016). Hantering och arbetsutförandepå arbetsplats [Broschyr]. Hämtad från https://www.hasopor.se/produkter/projektera-med-skumglas/
Hasopor AB. (2017). Enviromental product declaration, Hasopor foam glass 10-60mm (Cellular glass
aggregate) [Broschyr] hämtad från https://www.hasopor.se/hallbarhet/epd-hasopor-skumglas/
Holmgren, L. (2013). Kompendiematerial- Formelsamling i Geoteknik. Opublicerat manuskript. IVA och Sveriges Byggindustrier. (2014). Klimatpåverkan från byggprocessen. Hämtad från https://www.iva.se/globalassets/rapporter/ett-energieffektivt-samhalle/201406-iva-energieffektivisering-rapport9-i1.pdf
IVL Svenska Miljöinstitutet. (2017). EPD International AB. Hämtad 2019-04-28 från
https://www.ivl.se/toppmeny/om-ivl/dotterbolag-och-samagda-anlaggningar/epd-international-ab.html
IVL Svenska Miljöinstitutet. (2018). Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg BM1.0. (Rapport 2018:04). Hämtad från
https://www.ivl.se/download/18.2aa2697816097278807e748/1523452093368/C300.pdf Johansson, S.-E., Åhnberg, H., & Pihl, H. (2006). Kemiska reaktioner vid stabilisering av jord (Arbetsrapport 38). Hämtad från Statens geotekniska instituts hemsida
http://www.swedgeo.se/globalassets/publikationer/svensk-djupstabilisering/sd-ar38.pdf
Larsson, R. (2006). Djupstabilisering med bindemedelsstabiliserade pelare och masstabilisering: -En
vägledning (Rapport 17). Hämtad från Statens geotekniska instituts webbplats:
https://www.swedgeo.se/globalassets/publikationer/svensk-djupstabilisering/sd-r17.pdf Larsson, R. (2008). Jords egenskaper (Information 1). Hämtad från Statens geotekniska instituts webbplats: https://www.swedgeo.se/globalassets/publikationer/info/pdf/sgi-i1.pdf
Lundström, K., Odén, K. & Rankka, W. (2015). Schakta säkert; säkerhet vid schaktning i jord. Hämtad från Statens geotekniska instituts webbplats:
https://www.swedgeo.se/globalassets/publikationer/ovrigt/pdf/schakta_sakert_2015.pdf Leca. (u.å.a). Vad är Leca. Hämtad 2019-05-04 från https://www.leca.se/om-leca/vad-ar-leca/ Leca. (u.å.b). Från lera till lättklinker. Hämtad 2019-05-05 från https://www.leca.se/om-leca/lanad-fran-naturen/produktion/fran-lera-till-lattklinker/
Leca. (u.å.c) Leverans av Leca lättklinker Hämtad 2019-04-28 från
https://www.leca.se/lattfyllnad/installation/leverans-av-leca-lattklinker/
Leca. (u.å.d). Grön el. Hämtad 2019-05-06 från https://www.leca.se/om-leca/lanad-fran-naturen/produktion/gron-el/
Leca. (u.å.e). Utläggning av Leca lättklinker. Hämtad 2019-05-06 från https://www.leca.se/lattfyllnad/installation/utlaggning-av-leca-lattklinker/
Leca. (u.å.f) Produktion. Hämtad 2019-05-05 från https://www.leca.dk/om-leca/produktion/ Leca. (u.å.g). Återanvändning. Hämtad 2019-04-26 från https://www.leca.se/om-leca/lanad-fran-naturen/ateranvandning/
Leca. (u.å.h) Grön återställnngsprocess av lertäckter. Hämtad 2019-05-06 från
https://www.leca.se/om-leca/lanad-fran-naturen/ateranvandning/gron-aterstallningsprocess-av-lertackter/
Leca. (u.å.i). Värmeåtervinning i Leca Finland. Hämtad 2019-05-06 från https://www.leca.se/om-leca/lanad-fran-naturen/produktion/leverantor-av-fjarrvarme/
Leca. (2011). Prestandadeklaration/Declaration of preformance. Hämtad 2019-04-27 från
https://www.leca.se/sites/default/files/dokument/dop/DoP-DK-%281%2916040XXX_EN%2015732%20-%28%20SE%29%202019-03-27.pdf Leca. (2017). Egenskapsredovisning: Leca lättklinker [Broschyr]. Hämtad från https://www.leca.se/sites/default/files/dokument/broschyrer/leca-lattklinker-egenskapsredovisning.pdf
Leca. (2019a). Projekteringsanvisning lättklinker anläggning. [Broschyr] Hämtad från
https://www.leca.se/sites/default/files/dokument/projekteringsanvisningar/ProjekteringsAnvisning_ LecaL%C3%A4ttklinkerAnl%C3%A4ggning.pdf
Leca. (2019b) Produktblad Leca infra 10/20 [Broschyr] Hämtad från
https://www.leca.se/sites/default/files/dokument/produktblad/leca%20l%C3%A4ttklinker/produktbl ad_leca_infra_10-20.pdf
Miljöbyggnad. (2018). Ind 15 Klimatverktyg (version 15.4) [Excel]. Hämtad från
https://www.sgbc.se/certifiering/miljobyggnad/certifieringsstod-for-miljobyggnad/manualer-och-verktyg-for-certifiering-i-miljobyggnad/
Naturvårdsverket. (2018a). Fakta om klimat. Hämtad 2019-04-08 från https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Klimat/ Naturvårdsverket. (2018b). Parisavtalet. Hämtad 2019-03-26 från
https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/EU-och-internationellt/Internationellt-miljoarbete/miljokonventioner/Klimatkonventionen/Parisavtalet/
Naturvårdsverket. (u.å). Koldioxidekvivalenter. Hämtad 2019-05-03 från
https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-konsumtionsbaserade-utslapp-fran-exporterande-foretag/Koldioxidekvivalenter/
Petterson, A. (2004). Miljösystemanalys för alternativa lättfyllnad i vägar. (Examensarbete, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm). Hämtad från
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:411119/FULLTEXT01.pdf
Regeringskansliet. (2017). Det klimatpolitiska ramverket. Hämtad 2019-03-28 från https://www.regeringen.se/artiklar/2017/06/det-klimatpolitiska-ramverket/
Rydberg, T. & Andersson, R. (2003). Miljöeffektbedömning (LCA) för markstabilisering (Rapport 11). Hämtad från Statens geotekniska instituts webbplats:
http://www.swedgeo.se/globalassets/publikationer/svensk-djupstabilisering/sd-r11.pdf
Rydh, C. J., Lindahl, M., & Tingström, J. (2002). Livscykelanalys, LCA - - en metod för miljöbedömning av produkter och tjänster. Lund: Studentlitteratur.
Sand och Grus AB Jehander.(2019). Prislista Geotextil nr 30 ATB Väg 2005 Hämtad från. https://www.jehander.se/sv/Jehander-geotextil
Snabbgrus AB. (u.å). Bergkross 0-63 mm. Hämtad 2019-05-15 från https://www.snabbgrus.se/p/bergkross-0-63-mm-470.asp
Svenska Geotekniska Föreningen. (2000). Kalk-och kalkcementpelare. Vägledning för projektering,
utförande och kontroll. (Rapport 2:2000). Hämtad från
https://a-w2m.se/Collaboration/Home.mvc?folderId=0
Svenska Geotekniska Föreningens Jordförstärkningskommitté (2015). Metodblad
Jordförstärkningsmetoder: Metodblad 1. Kalkcementpelare [Broschyr]. Hämtad från
http://www.sgf.net/web/page.aspx?refid=3362
Statens geotekniska institut. (2019a). Sättningar i småhus. Hämtad 2019-04-28 från
https://www.swedgeo.se/sv/kunskapscentrum/om-geoteknik-och-miljogeoteknik/geoteknik-och-markmiljo/sattningar-i-smahus/
Statens geotekniska institut. (2019b). Jordförstärkning. Hämtad 2019-04-12 från
http://www.swedgeo.se/sv/vagledning-i-arbetet/grundlaggning-och-forstarkning/jordforstarkning/ Svenska Institutet för Standarder. (u.å). Detta är ISO 14001. Hämtad 2019-04-14 från
https://www.sis.se/iso14001/dettariso14001/
Svenska Institutet för Standarder. (2006). Svensk Standard SS-EN ISO 14040:2006. Hämtad 2019-04-14 från https://enav-sis-se.focus.lib.kth.se/sv/Standard/?std=STD-46612
SundaHus. (2018). Om oss. Hämtad 2019-05-04 från https://www.sundahus.se/om-oss/ SundaHus. (2019). Bedömningskriterier 6.1.4: SundaHus Miljödata [Broschyr]. Hämtad från https://www.sundahus.se/media/1330/190326_bedomningskriterier_6-1-4.pdf
SundaHus. (u.å). Det här betyder bokstäverna. Hämtad 2019-05-04 från https://www.sundahus.se/tjanster/miljodata/
Sundolitt. (2009). Produktguide: Med allt du behöver veta om cellplast som byggmaterial [Broschyr]. Hämtad från http://www.sundolitt.se/upload_images/9CFFB52085D0458693E3177840D98915.pdf Sundolitt. (u.å). Sundolitt väg & lättfyllnad. Hämtad 2019-05-09 från
http://www.sundolitt.se/sundolitt/produkter/sundolitt-vg-och-lttfyllnad Svenska kalkföreningen. (2017). Vad är kalksten?. Hämtad 2019-05-08 från https://kalkforeningen.se/produkter/kalk-och-dolomit/
Sverigesmiljömål.se. (u.å). Så fungerar arbetet med Sveriges miljömål. Hämtad 2019-03-26 från http://www.sverigesmiljomal.se/sa-fungerar-arbetet-med-sveriges-miljomal/
Sverigesmiljömål.se. (2018). Etappmålen. Hämtad 2019-03-26 från
http://www.sverigesmiljomal.se/sa-fungerar-arbetet-med-sveriges-miljomal/etappmalen/ Trafikverket. (2003). Allmän teknisk beskrivning: Lättklinker i vägkonstruktioner. Hämtad från
https://trafikverket.ineko.se/Files/sv-SE/11207/RelatedFiles/2003_1_lattklinker_i_vagkonstruktioner_allman_teknisk_beskrivning.pdf Vägverket. (2004). Allmän teknisk beskrivning: Cellplast som lättfyllning i vägkonstruktioner. Hämtad från
https://trafikverket.ineko.se/Files/sv-SE/11206/RelatedFiles/2004_109_atb_cellplast_som_lattfyllning_i_vagkonstruktioner.pdf
Trafikverket. (2011). TRVK Väg, Trafikverkets tekniska krav vägkonstruktion (version 1). Hämtad från https://trafikverket.ineko.se/Files/sv-SE/10750/RelatedFiles/2011_072_TRVK_vag_2.pdf
Trafikverket (2016). Trafikverkets tekniska krav för geokonstruktioner- TK Geo 13 (version 2). Hämtad från Trafikverkets webbplats
http://trvdokument.trafikverket.se/Versioner.aspx?spid=27&dokumentId=TDOK%202013%3a0667 United Nations Environment Programme. (2009). Buildings and Climate Change: Summary for
Decision Makers. Hämtad från
https://europa.eu/capacity4dev/unep/document/buildings-and-climate-change-summary-decision-makers
Valdermarsviks kommun. [Valdermarsvikskommun]. (2012, 11 juni). Sanering av Valdemarsviken-
KC-pelare [Videofil]. Hämtad från https://www.youtube.com/watch?v=Rs6B9wEt-Qg
YIT. (u.å). Djupstabilisering. Hämtad 2019-04-30 från https://www.yit.se/infrastruktur/grund-och-anlaggning/djupstabilisering
1