Information om intervjun
Intervjun ägde rum 2019-04-08
Syftet med intervjun är att få kunskap om hur entreprenörer arbetar med miljöfrågor kring grundläggning
Respondenten arbetar som Entreprenadchef Anläggning på Sh Bygg i Uppsala Intervjun utfördes på telefon och spelades in
Intervjun var 17 minuter lång Frågor
Vilka metoder används oftast vid grundläggning och varför?
Vad tror du påverkar valet av metod? (bortse från de tekniska förutsättningarna) Ställs det några krav på grundläggning med hänsyn till miljön?
Skulle valet påverkas om det mest hållbara alternativet presenterades? Vad krävs för att det mest hållbara alternativet ska väljas?
Hur arbetar ni med miljöfrågor? Övrig information
Information som inte anses vara relevant för denna studie har inte transkriberats och markeras [---]. Respondenten benämns som ”R” och intervjuaren benämns som ”I”.
Intervju:
I: Vilka metoder används oftast vid grundläggning och varför?
R: Just för grundläggning så gör vi inte KC-pelare och sådant, det är inte riktigt våran dimension. Markförstärkningar för oss är mer geonät och annat som man förstärker med främst ovan mark, eller i överbyggnaden. Men ni kanske är mera ute efter kalkstabilisering och sådant?
I: Ja, men även lättfyllnadsmetoder om ni använder er utav det?
R: Ja, men det är inte så mycket markförstärkning utan om man tittar på lättfyllnad så använder vi oss av både lättklinker och cellplast och Hasopor. Det vi använder mest är Hasopor om man bygger i vägar och runt byggnader. Det används ganska uteslutande.
I: Så det är mest skumglas ni använder?
R: Ja, men om det handlar om fyllnad, dvs. om man ska fylla något utrymme som inte ska belastas direkt så brukar vi ta lättklinker. Jag kan gå in på det lite senare. Materialet cellplast brukar vi använda det på bjälklag om man nu ska ha ett speciellt område, för då kan man lägga den direkt på betongen och det är lättare att använda. Hela tiden beror det på hur man ska angripa problemet, tillgängligheten, lätt att lägga ut etc. Man väljer hela tiden olika metoder på olika ställen.
I: Varför använder ni mest skumglas?
R: Skumglas använder vi mest på gator och vägar och där man kommer åt med maskiner. Det går fort att lägga ut, man tippar det direkt på plats och packar på en gång. Så det är ungefär som att jobba med grus och fyllnadsmassor. Det är en ganska enkel hantering. Ska man ta lättklinker så är det så lättflyktigt så då måste man lägga på någonting för att kunna packa det. Så man måste lägga på en
40 duk och kanske tio centimeter sand, så det är ganska omständligt, så skumglaset är mycket enklare. Det är som att hantera vanlig makadam kan man säga. Sen väger det nästan ingenting så det är en stor skillnad. Och cellplasten kan man ju också använda ute, men det är också samma sak. Det är väldigt noga med att göra i ordning botten, för som botten ser ut så ska man ju bygga med cellplasten och då måste man vara jättenoga med första lagren när man kanske ska fylla en till två meter. Så det handlar mest om tillgänglighet för att kunna utföra jobbet, så om man kan tippa skumglaset på plats så är det mest ekonomiskt. Men sen ska man titta ur hållbarhetssynpunkt. Då får man väga in var man hämtar skumplasten och lättklinkers ifrån, och cellplasten är den i huvud taget ett alternativt om man tittar hållbart, det kanske ni vet bättre?!
I: Ja, för hur är det när ni väljer vilken metod ni ska använda, är det mest att ni går på vad som går fortast, är billigast etc.?
R: Det är en ekvation för varje gång vi ska göra någonting, vi går då igenom vad vi ska använda för material. Dels är det tiden det tar att lägga ut det, vad kostar det att köpa in osv. Så det lägger man ihop i en ekvation och det brukar summan av det ge svar på vad man ska använda. Nu på senare år har det blivit mer och mer aktuellt med ett hållbart tänk, alltså miljömässigt. Där vet jag att
Hasoporen är tillverkad av glas och allt möjligt, så den kan ju jag tycka är bättre ur
hållbarhetssynpunkt än cellplast. Men där törs jag inte säga hur det är riktigt, för så ofta arbetar jag inte med det, så jag har inte dykt ner jättedjupt i det. Utan det är mer den senaste tiden som vi har börjat tittat på sådana frågor.
I: Okej, får man fråga hur ni tittar på det?
R: Idag tittar vi på t.ex. var hämtar vi Hasopor ifrån, hämtar vi den i Malmö eller finns den andra, exempelvis cellplasten i Uppsala, ja då kanske det är bättre att ta cellplasten i Uppsala om man tittar geografiskt. Nu börjar vi liksom titta på hur lång transport det är, hur mycket kan man få med sig varje gång med samma transport. Tittar man på cellplast till exempel så kan man ju få med sig oerhört mycket mer mängd på en lastbil med släp än vad du kan få med skumglaset där man inte kan få med lika många kubik då den ligger löst. Så man får hela tiden göra bedömningar var man tar det ifrån och var man köper det ifrån.
I: Nästa fråga då, vilka eventuella krav brukar ställas på grundläggning med hänsyn till miljö och hållbarhet och från vilka?
R: Idag ställer man inte några krav direkt från beställarna. Vi jobbar ju mycket åt stat, kommun och landsting och då är det ju så att de inte får bestämma vad det ska vara för någonting, utan de kan få bestämma typ skumplast eller likvärdigt. Och är det då likvärdigt med cellplast och lättklinker, ja då så har man ju full rätt att använda det som entreprenör. Så under LOU är det ju lite knepigt. Men jobbar man på den privata marknaden då kan man ju välja fritt hur man vill.
[---]
Men att vi börjar väga in hållbarhetstänket mer och mer det är ju givet i vad vi än gör. I: Okej, det låter bra. Så nu börjar det bli mera vanligt?
R: Ja, nu köper man inte bara utan nu tänker man till. Och sedan har vi en aspekt till. När man jobbar mot beställare, så har man ju t.ex. SundaHus, och då måste man kanske tala om vilket material man använder så då ska det godkännas mot SundaHus osv. Så det har hänt ganska mycket på de sista fem till sju åren i byggbranschen. Så man har börjat att titta lite mer på material.
41 I: Skulle valet av metod påverkas om det mest hållbara alternativet presenterades?
R: Det tror jag. Om man tittar utifrån samhällsperspektivet så är ju det ju det valet som man ska använda. Hur man än vrider och vänder på det hela så är det ju oftast ekonomin som styr i sista hand. Men i och med att det här sker i en övergångstid så är det ofta det bästa alternativet
hållbarhetsmässigt som kommer att överleva i längden, så jag tror att man kommer dit i alla fall. Men just valet av metod påverkas? Ja, det tror jag absolut, jag är ändå ganska positiv.
I: Ja det kanske inte är helt så just nu, men du tror att det kommer att ändras i framtiden? R: Ja vi har ju redan börjat titta på saker och ting just nu hur det är, och vissa saker måste klaras av att redovisas till våra beställare, hållbarhetskrav, material osv. Så absolut det tror jag!
I: Okej, vad är det då som krävs för att det mest hållbara alternativet ska väljas vid grundläggning? R: Först och främst är det kvalitet. Det måste alltså motsvara de kvalitetskraven som man ställer, och det gör det ju då via AMA, reglementet vad man kan använda för någonting och då ska det likställas med alla andra. Så nummer ett är kvalitet. Man kan ju inte lägga i någonting som är dubbelt så dåligt om man säger så, att det ska hålla lika länge. Då måste man ju ställa i kraven att den här håller kanske bara i tjugo år, men de andra håller i femtio år. Så då ställer man naturligtvis det emot varandra, helt klart.
I: I vilka fall skulle det mest hållbara alternativet väljas framför kostnad tror du?
R: I sådana delar där kvaliteten spelar mindre roll. Om man t.ex. ska göra i ordning områden som man inte ska använda till annat än t.ex. grönområden, gator och vägar, där kan man använda ett bättre hållbart alternativ om det skulle vara lite sämre kvalitet.
I: Hur arbetar ni rent generellt med miljöfrågor på Sh Bygg?
R: Vi på Sh Bygg vill ju ha det mest hållbara alternativet jämt, men ibland är man styrda av regelverk som man måste följa vare sig man vill eller inte. Vissa kan man inte styra alls och andra projekt kan man styra helt, det är väldigt olika. Jag kan ju påverka på projektnivå t.ex. att vi ska ta det här
materialet istället, om det finns två att välja emellan. Men åter igen så går kvaliteten först och sen får man göra en bedömning, så det ligger ju i tiden att hela tiden sträva mot det hållbarare alternativet. I: Så det är inte bara priset som styr utan det är främst kvaliteten?
R: Precis, det är kvaliteten främst som är den viktigaste parametern. Som idag bygger man för att något ska hålla i femtio eller hundra år, t.ex. en stomme på ett hus. Då kan man ju inte ta ett material som håller för tjugofem år, då har man ju inte gjort någonting hållbart. Även om man har gjort ett dåligt materialval från början så blir det i alla fall bättre än att kanske byta två gånger. Det är lite så man tänker, så att kvaliteten har en jättestor betydelse. Långsiktighetstänket så att säga.
43