Information om intervjun
Intervjun ägde rum 2019-04-11
Syftet med intervjun är att få kunskap om hur projektörer arbetar med miljöfrågor kring grundläggningsmetoder
Respondenten arbetar som enhetschef för geoteknik & berg på Bjerking AB Intervjun utfördes på plats och spelades in
intervjun var 35 minuter lång Frågor:
Vilka metoder används oftast vid grundläggning och varför?
Vad påverkar valet av metod? (bortse från de tekniska förutsättningarna) Ställs det några krav på grundläggning med hänsyn till miljön?
Skulle valet påverkas om det mest hållbara alternativet presenterades? Vad krävs för att det mest hållbara alternativet ska väljas?
Hur arbetar ni med miljöfrågor? Övrig information:
Information som inte anses vara relevant för denna studie har inte transkriberats och markeras [---]. Respondenten benämns som ”R” och intervjuaren benämns som ”I”.
Intervju:
I: Vilka metoder använder ni oftast vid grundläggning och varför?
R: Det är lite olika faktiskt. Den metod som vi kanske förordar mest om man har tid är
kalkcementpelare, men är det lite uppfyllnad så är det inte den metoden som är mest lönsam även om den ofta är den billigaste metoden. Man kan säga att jag själv har kommit fram till att om man ska fylla upp mer än ½-1 m så blir KC-pelare det billigaste alternativet. Har man tillexempel skumglas eller Leca som är över 1 m så är KC-pelare ett billigt alternativ. Det finns däremot många fördelar med Leca och skumglas och det är att det är en snabbare metod. Det är egentligen bara att köpa och lägga ut om man förenklar det, medan KC-pelare ofta är en egen entreprenad som ska göras 6 månader till 1 år innan övriga saker kommer igång, så det är väldigt mycket förberedande arbete. I: Cellplast då, är det vanligt?
R: Cellplast är också vanligt. Valet beror lite på vilka problem man står inför. Det beror även på vad man har plats för.
[---]
R: Varje projekt är unikt även om man kan återanvända vissa metoder och idéer. Traditionellt sett så har vi tittat på tre-fyra olika alternativ och ser vad som går att använda just här och så väljer man det billigaste. Det är ändå ingen som ser under marken vad vi lägger dit. Men sen finns det andra
aspekter såsom vad som är snabbast eller vad som passa bäst för just detta projekt, är det tex lämpligt att använda KC-pelare mitt inne i en villabebyggelse. Är det lämpligt att det dammar kalk där. Eller så är det ledningar i luften. Det är oftast det billigaste alternativet som man väljer men nu
48 finns det ju en ny parameter som vi borde ta hänsyn till och det är ju hållbarheten.
I: Ja det är väl lite som vår nästa fråga. Vad påverkar valet av metod om man bortser från de tekniska förutsättningarna?
R: Det kan vara tillgänglighet, kostnader eller vad som passar på just den specifika platsen. Det finns även speciella tekniska krav. Stockholm vatten tillåter tex inte Leca om det skulle bli en läcka för då kommer Lecan bara att flyta runt. De kan heller inte ha ett lager av ex Leca eller skumglas om de behöver laga en läcka utan vill bara kunna fylla igen med med enklast möjliga massor. Så det finns en del andra saker som styr.
I: Kvalité och det också då? Är det något som ni tänker på eller är det mest entreprenörerna? R: Jag vet inte om vi tittar så mycket på det egentligen. Dom är ju typgodkända och dom har ju en massa kvalitétsdokument och sånt där för att visa att materialen är okej. Sen har de ju ofta talat om hur man ska göra med materialet. Sen finns det ju i Sverige något som heter AMA. Där finns det ju koder för alla typer av markförstärkningar och det ska man ju följa.
[---]
I: Ställs det några krav på grundläggning med hänsyn till miljön?
R: Vi har ganska sällan tänkt på det måste jag ändå säga. Eller vi tänker på det men har sällan gjort något för att åtgärdat det. Det är väl mest det här med krossmaterial. Det är ofta det man kommer på när folk frågar och det va ju rätt länge sedan man började prata om det.
I: Så det är inte så att beställaren skriver en egen rubrik om hållbarhet, eller det är inget som ni har tänkt på hittills?
R: Inte vad jag har tänkt på att de har några krav på det. Det är möjligt att det står, men folk inte uppmärksammar det. För det står säkert någonting både i vårt och deras, att vi ska verka för ett hållbart samhälle. Men det är ingen tyngd i det eller att det inte är någon som tar det på allvar. Det är alltid svårt att ta till sig något nytt. Man jobbar på som man alltid har gjort. Det kanske tar en
generation eller nåt. Man ska nog inte förvänta sig att det går jättesnabbt. I: Skulle valet påverkas om det mest hållbara alternativet presenterades?
R: Ja det tror jag. När vi beskriver en åtgärd eller rekommenderar en åtgärd kanske vi även ska föreslå en åtgärd som kanske är dyrare men som vi tycker är mer hållbar, alternativt ska vi tänka att vi alltid föreslår det mest hållbara alternativet. Frågan är väl hur vi ska göra där. Ska vi lämna över beslutet till beställaren eller hur ska vi göra?
[---]
R: Det är oftast prat om vad som är billigast. Det är många husbyggare som har många olika
miljöcertifieringar där de redan har tänkt på vilka material som stoppas in men vid markförstärkning finns inte detta.
[---]
49 R: Jag vet inte. Det är väl att man bortser från ekonomin och alla tar sitt ansvar. Krav från beställaren skulle göra att man tvingades till det. Men eftersom hållbarheten är så pass viktig borde även vi konsulter och andra gå i bräschen för detta.
I: Det här kanske är lite samma fråga, men i vilka fall skulle det mest hållbara alternativet väljas framför kostnad?
[---]
R: Krav från beställaren att man ska uppfylla ett visst hållbarhetslöfte. Miljöcertifiering förekommer mest för hus och finns inte för ledningar och mark. Man måste även förklara för beställaren hur viktigt det är. Vid vissa tillfällen har jag frågat varför konsulterna har valt en viss metod.
Förvånansvärt ofta har de inte något svar på detta, inte ens ekonomiskt. [---]
R: Som argument har jag aldrig hört att en metod har valts på grund av att den har mindre miljöpåverkan. Jag tror att det krävs ett annat tänk från början.
I: Hur arbetar ni med miljöfrågor på Bjerking?
R: Vi har ett verksamhetssystem och skapar rutiner om hur vi ska agera. Vi har börjat tänka på det med ganska uppenbara saker, exempelvis vår fältutrustning. Vi har bestämt att vi ska bli ett fossilfritt företag om några år. Då måste vi förstås jobba enligt det.
51