genomfördes med ansvariga från Barkarbystaden som gav en tydlig bild av läget. Informationen var ett givande komplement till litteraturstudierna samt dokumentanalyserna.
6.2 Resultatdiskussion
Det som har framkommit i denna studie är att det finns många svårigheter samt otydligheter vid planerandet och utförandet av stadsförtätningsprojekt. Studien visar att det finns flera utvecklingsområden.
6.2.1 Behov av bindande överenskommelser
Stadsförtätningsprojekt verkar vara en relativt ny projektform inom byggbranschen och därmed finns det fortfarande många områden som kan optimeras. Vad gäller arbetsmiljöansvaret i dessa typer av projekt finns det inga föreskrifter som beskriver vem som har ansvaret på byggarbetsplatsen.
Majoriteten av respondenterna är överens om att det finns gråzoner gällande ansvar när det kommer till stadsförtätningsprojekt. Respondent C, nämner att det krävs ett förtydligande i lagar och föreskrifter gällande ansvar, för att aktörer ska ha möjlighet att använda det som underlag när de ställer krav. Däremot är vissa respondenter tveksamma till att lagar och föreskrifter skulle göra någon större skillnad i verkligheten. De anser att det är svårt att formulera lagar eller föreskrifter som kan tillämpas i alla situationer. Majoriteten av respondenterna tror att implementeringen av en logistikbilaga i exploateringsavtalen är det enda sättet att binda byggherrarna till att kommunicera med varandra och samordna respektive parts projekt med varandra.
Vid stadsförtätningsprojekt där kommunen har rådighet över marken, finns det ett stort utrymme att påverka projektets hållbarhetsaspekter. Om kommunen väljer att införa en gemensam logistiklösning i exploateringsavtalet där byggherrarna måste följa riktlinjerna, finns det plats för att minska den negativa miljöpåverkan. Norra Djurgårdsstadens logistiklösning är planerad för att minska 15 – 30 % av de årliga 35 000 – 40 000 transporter som sker i området (se kapitel 5.2). Detta bidrar till minskade koldioxidutsläpp och minskat tryck på trafiken runt bygget men även trafiken i innerstaden. I dessa typer av projekt är Check-Points och BLC med sam- och omlastningsterminal samt gemensamma bokningssystem vitala för att både öka den ekologiska
och ekonomiska hållbarheten. Intervjuerna och litteraturstudierna visar tydligt att logistiklösningen bör leda till reducerade koldioxidutsläpp då transporter och transportsträckor kan minskas avsevärt beroende på var bygglogistikcentret placeras. I samband med detta minskas även transportkostnaderna som skulle uppstå om det inte fanns en gemensam logistiklösning. Däremot nämner respondent F, att samordningsansvariga för den gemensamma logistiklösningen kan ta ut onödiga avgifter. Därför finns det risk att byggherrarna eller deras entreprenörer kommer att behöva spendera pengarna som Det finns det risk för att byggherrarna och entreprenörerna behöver förbruka det besparade kapitalet som sparats genom minskade transportavgifter.
Utan en gemensam logistiklösning skulle även den sociala hållbarheten påverkas negativt.
Majoriteten av respondenterna nämner att stadsutvecklingsprojekt skapar tät trafik i området som ska utvecklas (se kapitel 5.3). Det ökar risker för köbildningar och eventuella stopp som ökar sannolikheten för att skada tredje man eller arbetare. Exempel på vanliga sätt arbetare kan skadas är då transportörer behöver backa fordonet. En rapport från 2018 nämner att tunga fordon har varit involverade i 20 % av trafikrelaterade olyckor (Norén, 2019). Utan en logistiklösning skulle det troligen även uppstå tvister om materialuppläggningsplatser eller lossningsplatser på de gemensamma utrymmena utanför kvartersmarken.
Vidare skapar implementeringen av en logistikbilaga i exploateringsavtalet ett ansvar för byggherren att vara med på alla samordningsmöten och de måste dessutom använda leverans bokningssystemet som tillämpas i projektet. Detta av anledningen att byggherrarna inte har den expertisen inom logistik att kunna sätta upp en logistiklösning som fungerar för alla menar respondenterna. Om kommunen överlämnar ansvaret till byggherrarna blir det att den som är störst går först menar två av respondenterna. Fördelen med att kommunen tar ansvaret är att de har makten att lägga sig i och få ordning på projektet. Många av de intervjuade var överens om att kommunens roll var en avgörande faktor till att få en fungerande arbetsmiljö- och logistiklösning.
Det kan argumenteras att det finns en ekonomisk nackdel för byggherrarna i den gemensamma logistiklösningen eftersom de inte har lika stor kontroll över logistikbudgeten. Respondent F, menar att det kan tas ut avgifter i samband med dessa typer av projekt som enligt byggherrarna inte är rättfärdigade.
6.2.2 Vikten av en gemensam logistiklösning
Det är viktigt att genomföra den gemensamma logistiklösningen i början av projektet då detta kräver noggrann planering och arbete. Utan en samordning av dessa byggtransporter kommer det att vara omöjligt att få klart projektet i tid och även undvika olyckor. Utan koordinering av byggtrafiken är risken stor att tredje man kan skadas samt att arbetsmiljövillkoren i byggområdet försämras rejält. En av respondenterna menar att i Norra Djurgårdsstaden omhändertar de nya entreprenörer genom att vägleda dem in i det som gäller med den framtagna logistiklösningen.
Här skriver kommunen avtal med entreprenörerna för att säkerställa att alla följer de regler som finns på bygget annars riskerar byggherren eller entreprenören betala böter. Med hjälp av denna logistiklösning minimeras risken för dispyter vad gäller leveranser mellan olika byggherrar.
Vidare reduceras trafiken i byggområdet då leveranserna oftast samlastas eller omlastas.
Dessutom skulle alla aktörer bli medvetna om de ansvarsområden de har i projektet då det tydliggörs med hjälp av nyckelpersoner som arbetsmiljökoordinatorer.
Den utformade logistiklösningen i Barkarbystaden är central för att minska stopp i produktionsflödet och även minska byggtrafiken. Genom att planera transporterna och se till att transportvägen minskas, minskar påverkan på miljön. Wiklunds har beräknat att cirka 488 000 transporter ska trafikera området fram till 2032. Införandet av logistiklösningen kommer att bidra till att projektet är mer hållbart ur flera perspektiv. Om logistiklösningen fungerar som planerat, kommer det att bidra till att projektets miljöpåverkan reduceras avsevärt då det sker färre direkta leveranser till byggarbetsplatsen. Det kan jämföras med projektet Norra Djurgårdstaden som börjar komma in på slutskedet av den planerade tidslinjen. På NDS har de lyckats skära ner cirka 15 – 30 % av transporterna med hjälp av BLC. Detta är även gynnsamt ur ett ekonomiskt hållbarhetsperspektiv då byggherrarna kan reducera sina transport- och leveransutgifter.
En viktig del av samordningen i stadsutvecklingsprojekt är kransamordningen. När byggarbetare är verksamma på begränsade ytor finns det risk för att de olika byggherrarnas kranar kommer att hamna i varandras kollisionskurs. Därför är kommunikationen gällande kranar på byggarbetsplatsen viktig att ta hänsyn till. Det är viktigt att det finns en kommunikation mellan byggherrarna men även mellan entreprenörer som arbetar på plats.
Exempelvis nämnde respondent C en händelse där två kranar krockade på grund av otillräckliga språkkunskaper. Kollisioner av kranar är extremt riskfyllda och ska motarbetas aktivt, därför är
det viktigt att se till att alla kranförare kan tala det svenska språket flytande. Alternativt ska ansvarig person se till att all personal på byggarbetsplatsen känner till allmänna svenska ord som signalerar att produktionen eller ett arbete ska stoppas direkt. Det är även en fråga som berör den sociala hållbarheten då det gynnar arbetsmiljön och gemenskapen när alla medarbetare kan kommunicera med varandra.
6.2.3 Säkerställa en god arbetsmiljö
En god arbetsmiljö är väsentlig och ska alltid eftersträvas. Inne på byggarbetsplatser finns det många faror att ta hänsyn till. Det är viktigt för exempelvis platschefer, arbetsmiljökoordinatorer och arbetsledare att vara medveten om dessa faror och inrätta åtgärdsplaner som säkerställer att personal inte skadas. I byggbranschen arbetas det i direkt anknytning med allmänhetens säkerhet, alltså tredje man som inte är verksam inne på byggarbetsplatsen eller arbetar i anslutning till projektet. I stadsförtätningsprojekt blir det en stor utmaning att säkerställa en god arbetsmiljö och allmänhetens säkerhet då arbetet oftast sker på trånga ytor. Det finns inte ett tydligt regelverk som fastställer att det måste ske en samordning av bland annat byggtrafik, vilket återigen visar på betydelsen av kommunens roll i dessa projekt. För varje avslutad etapp i stadsförtätningsprojekt, flyttar nya boende och verksamheter in i området vilket driver upp människoflödet i området. Det ökade flödet av människor i rörelse omkring byggarbetsplatsen leder till planeringen av trafiken blir viktigare. Det måste göras noggranna planeringar av hur byggtrafiken fram till Check-Point ska flyta på tillsammans med cyklister, bilister, fotgängare samt övriga individer. Utan en samordning av alla byggherrars logistik skulle risken för kollisioner mellan transporterna och byggarbetspersonal eller tredje man vara högre.