eller byggnaden är färdigbyggd måste kommunen ge ett slutbesked innan den kan tas i bruk (Boverket, 2021).
Under produktionen används olika verktyg för att på ett tydligt och smidigt sätt kunna styra produktionen. I detta skede ska målen som har satts för byggprojektet förverkligas enligt anvisningar från byggherren. Gröna lösningar och ekosystemtjänster sätts i bruk under produktionsskedet, därför är det viktigt att utse någon ansvarig inom projektet som samordnar och följer upp målen. Samordningsmöten hålls med bland annat byggherrar, underentreprenörer och byggare för att tillsammans klara av målen för projektet. Detta skede avslutas med en slutbesiktning (Boverket, 2019).
4.1.1.5 Överlämning
När produktionsfasen har färdigställts och avslutats sker en överlämning till beställaren. I samband med det övergår byggnaden in i förvaltningsskedet. I samband med starten av detta skede, görs även uppföljningsmöten där eventuella oklarheter samt hela projektet tidslinje diskuteras. Byggherren och entreprenörerna kan dra nytta av de erfarenheter som de blivit berikade med och kan använda dessa kunskaper inför framtida projekt. (Gohary, H., u.å).
4.2 Logistik
4.2.1 Vad är logistik?
Vid köp av en produkt får konsumenten betala för mer än produktens form och funktion.
Produkten måste distribueras och marknadsföras på ett attraktivt sätt för att få produkten såld.
Alltså finns det kringtjänster, bland annat logistiktjänster som påverkar det slutliga priset på en produkt. Definitionen av logistik är att alla kunder ska kunna få de produkterna till rätt plats och i rätt tid men fortfarande hålla kostnaderna förmånliga. Materialförsörjning, fungerande distribution och produktion koordinerade med varandra är kraven för att klara en bättre leveransservice och samtidigt sänka kostnaderna (Oskarsson et al., 2013).
Att kombinera nya logistikformer med gamla och traditionella lösningar handlar om produktions-, transport- och hanteringsteknik, men framför allt handlar det om framstegen på det informationstekniska (IT) området. IT-stöden bidrar med effektivitet, inte minst när det gäller att underlätta samordning och kommunikation. Den snabba utveckling som IT
åstadkommer gör att den tekniska innovation som har stor betydelse för den logistiska utvecklingen. IT-utvecklingen har lett till att många nya idéer och visioner som tidigare inte var möjliga har blivit genomförbara (Storhagen, 2011).
Inom bygglogistik måste alla inblandade parter gemensamt planera och hantera de tillgängliga resurserna för leveranser av byggmaterial. Varje projekt är unikt med annorlunda förutsättningar vilket gör det svårt att skapa fasta logistikrutiner. Samordning inom logistik, tydliga ritningar och information är nyckeln till effektivisering av byggproduktion (Oskarsson et al., 2013).
4.2.2 Supply Chain Management
För att få ut det optimala ur logistiken ifrågasätts allt som är av värde och det som anses vara värdelöst för kunden plockas bort. En viktig aspekt för värdeskapande logistik är integrationen mellan alla parter, såväl kunder som leverantörer som är involverade längs hela distributionskedjan. Supply Chain Management (SCM) har blivit mer aktuellt som ett attraktivt koncept under de senaste åren på grund av att marknadssituationen i dagsläget förändrats för många företag med bland annat en ökad grad av internationalisering (Storhagen, 2014).
Några av SCM drivkrafter är:
¾ Strävan över att skapa den optimala relationen mellan faktisk försäljning och resursförbrukning.
¾ Tidskonkurrens blir alltmer viktig och produkternas livscykler blir kortare.
¾ Nya samarbetsrelationer möjliggörs av process synen (Storhagen, 2014).
Det finns krav på att det ska finnas ett helhetsperspektiv över flödena, hela vägen från leverantörsledet fram till det sista ledet som är återvinning eller förbrukning. Ett annat krav är att bygga upp och basera verksamheten på SCM vilket är ett strategiskt beslut. Detta innebär genomgripande förändringar i verksamheten vilket måste bygga på samordning och långsiktighet i kombination med företagets övriga strategier. SCM bygger på ett system som i primärt tillverkar mot lagda beställningar (Storhagen, 2011).
4.2.3 Lean
Svensk tillverkningsindustri har under senaste decenniet anammat Lean Production konceptet.
Syftet med detta är att arbeta med kundvärdet och fokusera på att eliminera alla former av slöseri. I början användes det för att effektivisera bilindustrin men på senare år har många andra verksamheter börjat använda Lean med tanke på de vinster som konceptet ger (Hansson, 2009).
Lean är en systematisk metod som syftar att gallra bort det som är onödigt inom produktionssystem. Exempelvis kan det vara en kostnad för tillverkaren som konsumenten inte har ett intresse för. Överproduktion och onödiga saker som skapas genom ojämnheter i arbetslasterna är faktorer som Lean tar hänsyn till. Det arbetas utifrån konsumtionen av en produkt eller tjänst som kunden skulle vara villig att betala för, där det finns ett värde för varje handling och process. Lean har i avsikt att tydliggöra vad som bidrar med ett värde genom att avlägsna allt som är oväsentligt. Sammanfattningsvis handlar det om att effektivisera arbetet, få bort det som är slöseri av resurser och minska avfall på företaget (Leanempowerment, u.å).
4.2.4 Just In Time
Just In Time (JIT) går ut på att producera och förflytta det som behövs, precis när det behövs i den kvalitet som efterfrågas till det lägsta möjliga priset. Bilindustrin är ursprunget för JIT där Toyota var först med att använda dessa styrprinciper. JIT har tre huvudprinciper: pull-system, takt tid och kontinuerligt flöde (Relean, 2017).
JIT går ut på att mindre kvantiteter levereras ofta, att tiderna ska vara korta samt att rutinen för beställning skall vara enkel att utföra. För detta krävs planering och projektering i större utsträckning än vid traditionella transporter, målet är att leverera rätt material vid rätt tidpunkt.
En försenad transport skulle inte enbart leda till konsekvenser på arbetsplatsen utan även planeringsresursen blir bortkastad då materialet ändå inte kom fram i tid. Störningar i trafiken är ett exempel på en faktor som kan vara svåra att förutse vid projekteringen (Sundström, 2019).
Covid-19 pandemin visade sårbarheten i produktionssystem som JIT och Lean där flera fabriker världen över stannade de löpande produktionsbanden samt leveranserna. Hyllor i varuhus stod tomma då fabriker inte hade tillräckligt med material för att hålla tillverkningen vid liv.
Pandemin har visat att dessa produktionssystem är bra och effektiva när läget världen över är stabilt, blir det kris påverkas samtliga branscher (Du & jobbet, 2020).
4.2.5 ID06
ID06 infördes i byggbranschen med anledningen att främja konkurrensen och säkra arbetsplatserna. Systemet hjälper till med att koppla personer till arbetsgivare samt identifierar de personer som vistas på arbetsplatsen. Arbetsgivaren kan registrera närvaron i en elektronisk personalliggare där anställda checkar in och ut. Företagskontroll, låsfunktioner och inpassering är några andra användningsområden av ID06 (ID06, u.å).
Det finns tre grundläggande principer för ID06-systemet:
1. Anställda i ID06-systemet ska ha en säkerställd identitet.
2. Företagen måste uppfylla kraven för näringsverksamhet för att få använda ID06-systemet.
3. Sambandet mellan individ och företag skall vara säkerställt (ID06, u.å).
Genom ID06-systemet kan byggherrar och beställare förebygga svartarbete genom att kräva ID06 när anläggning och byggentreprenader upphandlas. Det finns bestämmelser om legitimationsplikt och närvaroredovisning. Ansvaret för den elektroniska personalliggaren kan överlåtas till en entreprenör (ID06, u.å).
På framsidan av ett ID06-kort är dessa uppgifter obligatoriska: giltighetstid, ID06-logotyp, kortnummer, foto på kortinnehavaren, för- och efternamn på kortinnehavaren, företagets organisationsnummer och företagsnamn (Visma, 2017).
4.2.6 Gränsdragningslista
Gränsdragningslista är ett dokument som tar upp ansvarsfördelningen mellan två aktörer där det tydliggörs vilket ansvarsområde respektive aktör har. Ett exempel är gränsdragningslistor för kommuner som tydligt preciserar vad som ingår i fastighetsägarens ansvar respektive hyresgästens ansvar (Sveriges Kommuner och Regioner, 2019). Den används alltså internt mellan aktörer vid tolkningsfrågor. Dokumentet ska visa hänsyn till de aktörer som är inblandade och gränsdragningslistan ska betraktas som ett hjälpmedel men inte som en absolut gräns. Små arbeten ska fortfarande kunna verkställas av båda parter (Kommun Fastigheter, 2020).
Vid stora projekt finns det risk för att det sker överlappning mellan entreprenader.
Gränsdragning mellan installatörernas åtaganden är ett exempel på ett klassiskt problem där det finns ett behov att utreda vem som ansvarar för de elektriska anslutningarna som monteras av VVS-installatörer. Det krävs kommunikation- och samordningsinsatser för att tydliggöra ansvaret, vilket gäller både utförande och projekteringsfasen. Konsekvensen av dålig samordning och upphandling mellan olika aktörers uppdrag orsakar omotiverade kostnader i projekt. Av denna anledning är en gränsdragningslista nödvändig för att klargöra ansvaret mellan olika aktörer (Byggledarskap, 2014).
4.2.7 APD-plan
Arbetsplatsdispositionsplan, vanligen benämnd som APD-plan är en visuell ritning över det byggområde där något ska produceras. På ritningen finns information om anvisad plats för materiallagring, transportvägar, bodar, skyltar med mera (Safety First Academy, u.å).
En APD-plan ska upprättas under projekteringsskedet innan produktionen drar igång. (Pasternak
& Svensson, 2018). En APD-plan brukar uppdateras i takt med arbetets gång och när nya förutsättningar uppkommer (Safety First Academy, u.å). APD-planen är en viktig handling som spelar en betydande roll under projekteringsskedet. Detta dokument analyserar de platser som är lämpligast för att användas som uppläggningsytor. Vidare är den högst relevant vid planering av transport till och från byggarbetsplatsen då det är sammankopplat till tidsvinning- och ekonomiska frågor men även arbetsmiljöfrågor (Pasternak & Svensson, 2018). Ett exempel på en APD-plan porträtteras i Figur 2.
Figur 2. På bilden visas APD-planen för etapp Brofästet i Norra Djurgårdsstaden. Från Stockholm stad (2021).
4.2.8 Bygglogistikcenter
Dagliga leveranser på en byggarbetsplats i samband med en liten last per leverans innebär ökad trafik på en byggarbetsplats. När flera byggherrar ska samspela på en begränsad yta är etableringen av ett bygglogistikcenter (BLC) lösningen som bidrar till en hög leveransprecision, färre materialskador, minskade stölder och förbättrad arbetsmiljö. BLC hjälper med tjänster som mellanlagring av gods, mottagning av gods, lossning, skalskydd och flera andra tjänster som leder till att arbetet blir effektivt och säkert för de aktörerna som är inblandade. Det innebär att materialet kommer i rätt tid och risken att materialet skadas i väntan på att det ska användas blir mindre. Tunga transporter reduceras samtidigt som samordningen av leveranser ökar både effektiviteten och säkerheten. ID06-registrering och bevakning genom ett gemensamt skalskydd leder till ökad trygghet och minskar risken för stölder och inbrott på byggarbetsplatsen (Swerock, u.å).
Transporter bokas in via en leveransplaneringstjänst för att de ska komma in på bygget.
Transporter och leveranser får egen lossningstid och denna fungerar med syftet att det ska hinnas lossa leveransen på angiven plats och åka därifrån inom ett givet tidsintervall. I de scenarion där leveransen blir försenad eller är tidig får den inte komma in på byggområdet. Byggarbetsplatser blir därmed säkrare eftersom BLC tar emot och samlar ihop mindre leveranser som de sedan kör
ut till entreprenörerna. Fördelen är att BLC bidrar till ett hållbart och effektivt byggande genom att transporterna i respektive stad minskar samtidigt som entreprenören slipper att behärska fler leveranser än vad som krävs (Uppsala Kommun, u.å). Figur 3 visar ett exempel på hur ett bygglogistikcenters flöde kan se ut.
Figur 3. På bilden porträtteras hur ett flöde på BLC kan se ut. Från Stockholm stad (2014).
4.2.9 Samordning på byggarbetsplats
När flera byggherrar verkar på samma arbetsplats uppstår det lätt särskilda risker för skador, det är därför avgörande att ha samordning på en byggarbetsplats. Flera antal olyckor har skett på grund av brister i samordningen som annars skulle kunnat undvikas genom bättre planering.
Yrkesarbetare samt tjänstemän som arbetar på platsen ska följa anvisningarna som ges av samordningsansvarig. Exempel på arbetsuppgifter för den samordningsansvarige är bland annat att kontinuerligt anordna informationsmöten, utföra skyddsronder samt kontrollera att entreprenörernas arbetslag har giltiga utbildningscertifikat (Arbetsmiljöupplysningen, u.å).
För att undvika långa väntetider på material är det viktigt med samordning på en byggarbetsplats. När materialet är på rätt plats, i rätt tid och i rätt mängd, förenklas samordningen och planeringen av projektet. En bra samordning innebär en god planering som hela tiden uppdateras, där uppdateringarna delges till alla inblandade i projektet (Linköping universitet, 2016).
4.2.10 Tredjepartslogistik
Tredjepartslogistik (3PL) går ut på att en företagare har en utomstående partner inom logistik som erbjuder exempelvis lagerhållning och transport. Anledningen till att ett företag anlitar en tredjepartslogistiker är att det skapar ökad produktivitet och därmed bättre lönsamhet (Byggledarna, 2019).
Många företag upplever att logistik är tidskrävande och därmed en kostsam funktion som ofta inte är deras kärnverksamhet. Genom att anlita någon som har expertis inom ämnet logistik som 3PL, sparas tid och pengar vilket gör att aktören kan fokusera på att driva företaget framåt. Det innebär att 3PL står för planering, problemlösning och uppfinningsrikedom som med hjälp av kompetens och expertis gör att logistiken flyter på smidigt (Transportören, u.å).
Under de senaste 20 – 25 åren har flertalet logistikföretag växt fram som erbjuder avancerade tjänster, exempelvis att 3PL tar över hela distributionsverksamheten på alla marknader. Genom att samordna företagets verksamhet med andra företag kan volymerna i distributionen höjas, vilket 3PL anordnar. En viktig aspekt för att moderna logistiklösningar skall möjliggöras, krävs det hög logistikkompetens. De flesta företag har själva inte den kompetensen och därför köper de tjänsten och expertisen av en tredjepartslogistiker (Oskarsson et al., 2013).
4.2.11 Exploateringsavtal
Exploateringsavtal innebär en överenskommelse som går ut på att genomföra en detaljplan mellan byggherren och kommunen eller en exploatör som äger marken. I avtalet kan det finnas villkor som innebär upphandlingsplikt. Några punkter som ska ingå i ett exploateringsavtal, enligt Upphandlingsmyndigheten är:
1. ´Ansvarsfördelningar
2. Anläggning av gator
3. Iordningsställande av allmän plats
4. Reglering av parkeringsplatser
5. Hänvisningar till detaljplanen´(Upphandlingsmyndigheten, u.å).
Enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) måste kontraktet innehålla ersättning och prestation för att det ska vara upphandlingspliktigt kontrakt. Fördel, kvittning eller form av pengar eller något annat som kan vara av värde för den som utför arbetet. Ersättningen behöver inte direkt framgå i kontraktet utan det kan ske genom en sidoöverenskommelse eller genom ett annat avtal inkluderat i exploateringsavtalet (Upphandlingsmyndigheten, u.å). Sambandet mellan de olika aktörerna porträtteras i Figur 4.
Figur 4. Visar sambandet mellan kommunen, avtalet och exploatören. Från Upphandlingsmyndigheten (u.å).
Mellan kommunen och exploatören kan exploateringsavtalet reglera villkoren för bland annat marköverlåtelser. I det kan det exempelvis nämna att allmänna platser och kommunens behov av kvartersmark för exempelvis skola och vård. Detta avtal anpassas för varje enskilt fall för att kunna utföra en detaljplan. I exploateringsavtalet kan kostnader regleras utanför ett planområde som är nödvändiga för att detaljplanen ska genomföras. Exempel på kostnader kan vara infrastruktur, skydds- och säkerhetsåtgärder eller tidsplanering (Falun, u.å).
4.2.12 Check-Point
På en byggarbetsplats där flera aktörer ska samspela kan det bli rörigt med otaliga leveranser där stora mängder material ska hanteras på en begränsad yta. På byggarbetsplatser introduceras Check-Point vid grinden för att minska trafiken och ökar säkerheten. Detta löser även problemen som kan uppstå vid förseningar av leveranser på grund av trafik och oförutsedda händelser. Alla
byggherrar och entreprenörer som är anslutna till logistiktjänsten skickar sina leveranser genom Check-Point. Där arbetar en ansvarig med mottagningen av material och den personen ansvarar även för att kontrollera transporterna som kör in. Individen ansvarar även för kontakt med chaufförer, leverantörer samt kollegorna inne på byggarbetsplatsen. Syftet är att rätt material ska levereras i rätt tid på rätt plats. Check-Points skapar en rad fördelar:
- Bättre framkomlighet - Förbättrad arbetsmiljö
- Effektivitet (Bygglogistik, 2018).