Den kommunala bostadsstatistikens tillkomst och utveckling
BUAND de sociala frågorna intar sedan länge, särskilt i städerna, bostadsfrågan en mycket framskjuten plats, och förhållandena på bostadsmarknaden under de senaste åren hava endast bidragit till att göra denna fråga mera brännande. Också har under de sista decennierna ett högst betydande statistiskt och socialekonomiskt material hopbragts för frågans belysande ur olika synpunkter. Utförliga monografier hava utkommit i allt raskare takt och med en växlande rikedom på uppslag och kombinationer. Särskilt har — som även framhålles av vårt lands främste teoretiker inom detta område, docenten K. A. Edin1, under vars ledning som bekant jämväl den första djuplodningen av vår stads sociala struktur ägde rum (1911) — upprättandet av statistiska kontor i de större städerna föranlett upptagandet av viktiga specialproblem inom bostadsfrågans vida område, såsom t. ex.
inneboendesystemet och hyrans förhållande till inkomsten, och underhjälpt strävandet till på samma gång mera djupgående och mera likformiga statistiska metoder.
Det så vitt bekant första försöket i vårt land att åstadkomma en dylik, mera speciell, på de s. k.
beboelighetsförhållandena (kubikrum, inneboende o. d.) inriktad bostadsstatistik gjordes i Göteborg, varest, såsom det också uttryckligen framhålles i den officiella redogörelsen över 1912—14 års allmänna
bostadsräkningar i riket2, arbetarnas bostadsfråga redan tidigt blivit föremål såväl för praktiska reformer —•
såsom Dicksonska stiftelsen av 1856,
1 Se anf. förf. »Arbetarebefolkningens bostadsförhållanden i Uppsala, en soeialstatistisk studie», Uppsala 1910.
2 Se Sveriges officiella statistik: 1912—14 års allmänna bostadsräkningar, Sthlm 1920, del I, sid. 25.Göteborgs Arbetarebostadsaktiebolag av 1872 samt Arbetarnas byggnads-förening av s. å. — som även för mera teoretiska undersökningar av reformernas förutsättningar i och verkningar på arbetarebefolkningens läge. Medan man tidigare i allmänhet åtnöjt sig med mera allmänna skildringar av panperismen och dess samband med bostadsförhållandena, företog sig år 1889 Hj. Waiaqvist1 att under personliga besök i lägenheterna efter ett enkelt formulär insamla fakta i form av sifferuppgifter och på grundval härav samt med tillgodogörande av erfarenheterna från utlandets bostadsstatistik utarbeta en summarisk statistisk redogörelse för de mindre bemedlades bostadsförhållanden. Redan vid de kommunala folkräkningarna, som åren 1868, 1870 och 1880 anordnades i Göteborg, hade visserligen insamlats en del bostadsstatistiska uppgifter rörande antalet hus samt i dem befintliga rum och kök, men till någon egentlig bostadsstatistik utvidgades emellertid icke dessa räkningar.
Om en kommunal bostadsstatistik i Göteborg kan man egentligen icke tala förrän en enhetlig kommunalstatistik över huvud taget kom till stånd i vår stad, vilket, som bekant, skedde först år 1901, då2 »Kommittén för
Göteborgs stads kommunalstatistik» började sin verksamhet.
I de första årgångarna av den på föranstaltande av nämnda kommitté utgivna publikationen »Statistisk Årsbok för Göteborg» funnos uppgifter intagna huvudsakligen endast angående antalet hus i varje rote och förstad enligt brandchefens uppgifter samt antalet rum och kök fördelade å olika stadsdelar enligt uppgifter i
hälsovårdsnämndens årsberättelser. I årsbokens tredje årgång (avseende förhållandena intill utgången av 1902) kompletterades ifrågavarande uppgifter med en del av stadsrevisor A. Ramm utarbetade tabeller, upptagande: a) antal rum samt rum och kök pr mantalsskriven invånare, b) antal rum på varje kök och c) antal rum samt rum och kök pr hus, allt med fördelning på skilda stadsdelar. En icke oväsentlig tillökning i hithörande uppgifter erhölls genom den tabell, som infördes i årsbokens följande årgång, angivande antalet bostadslägenheter av olika slag i varje stadsdel jämte årshyra för varje sådan slags lägenhet inom de olika
stads-1 Se skrifter utgivna av Lorénska stiftelsen, N:o 5 »Bostadsförhållandena för de mindre bemedlade i Göteborg», Sthlm 1891.
2 Bostadsstatistik i mera vidsträkt bemärkelse, vartill man bl. a. jämväl plägar hänföra uppgifter rörande byggnadsverksamheten, finnes givetvis för Göteborg liksom för riket i dess helhet att tillgå även för tidigare år.
En utförlig redogörelse härför återfinnes i Sveriges officiella statistik: 1912—14 års allmänna bostadsräkningar I, sid. 19 o. ff.delarna, vilken tabell erhållits genom en fr. o. m. 1904 vidtagen förändring i formulären för
fastighetsägarnas huvudförteckningar till mantalsskrivningarna.
I skrivelse till stadsfullmäktige den 14 oktober 1904 framhöll kommittén för stadens kommunalstatistik bl. a., att kommittén redan från början av sitt arbete till fullo insett önskvärdheten av de statistiska bostadsuppgifternas såväl förbättrande genom anskaffande av ytterligare källor som även fullständigande därhän, att Göteborgs bostadsstatistik kunde i åtminstone huvudsakliga delar komma att innehålla data, jämförliga med bostadsstatis-tikens i Skandinaviens tre huvudstäder, samt hemställde om bemjmdigande att låta genom en av kommittén antagen sakkunnig person ombesörja uppgörandet av fullständigt förslag med kostnadsuppgift till anskaffande av en statistik för Göteborg rörande bostads- och därmed sammanhängande förhållanden. Jämlikt av
stadsfullmäktige den 3 november 1904 sålunda erhållet bemyndigande uppdrog kommittén den 9 nästfoljande januari åt numera direktören för Stockholms stads statistiska kontor, d:r J. Guinchard, att uppgöra förslag till anskaffande av en dylik statistik för Göteborg. I sitt den 13 mars 1905 i ärendet avgivna utlåtande framlade d:r Guinchard en fullständig plan för ordnande av en regelbundet återkommande bostadsstatistik, omfattande dels och väsentligen en vart femte år skeende allmän bostadsräkning, förlagd så att räkningen vart tionde år sammanfölle med den allmänna folkräkningen, och dels under övriga år en årlig bostadsstatistik, innefattande endast en komplettering för året av vissa vid bostadsräkningen erhållna uppgifter.
Genom beslut den 15 juni 1905 godkände stadsfullmäktige i huvudsak berörda förslag, och bemyndigades kommittén så väl att ombesörja upprättande av ifrågavarande bostadsstatistik och för sådant ändamål anlita sakkunnigt biträde, som även att i nämnda förslag vidtaga de ändringar, vartill i ärendet avgivna yttranden kunde
föranleda eller som av annan anledning ansåges av kommittén erforderliga.
I överensstämmelse härmed hava tills dato fyra allmänna bostadsräkningar ägt rum i Göteborg, avseende förhållandena vid slutet av vart och ett av åren 1905, 1910, 1915 och 1920. Redogörelsen för den första
bostadsräkningen, som leddes av lektorn, numera överdirektören P. G. Raurin, finnes intagen i stadens statistiska årsbok för år 1905. De båda följande räkning-arna hava utgivits som särskilda publikationer och hava på
kommitténs uppdrag letts av kaptenen C. A. Tisei.ius. Verkställandet av 1920 års bostadsräkning har av kommittén uppdragits åt stadens statistiska kontor. Samtliga dessa bostadsräkningar äro baserade på
fastighetsägarnas till resp. mantalsskrivningar lämnade uppgifter, erkannerligen de s. k. huvudförteckningarna.
Jämlikt den antagna planen för stadens periodiska bostadsstatistik hava sedermera i Statistisk årsbok för Göteborg för 1906 och följande åren införts kompletteringstabeller till vissa i bostadsräkningarna ingående uppgifter. Tabellerna hava angivit de förändringar i bostadsräkningens siffror, som under året skett i fråga om hus och lägenheter genom avgång, i följd av rivning eller ombyggnad, och tillkomst, på grund av ny- eller ombyggnad m. m. Ifrågavarande statistik, vars siffror till en början huvudsakligen grundade sig på uppgifter ur Byggnadsnämndens årsredogörelser, kompletterades fr.
o. m. 1911 ytterligare med en del tabeller, utarbetade på grundval av Hälsovårdsnämndens uppgifter om utdömda lägenheter och stadsarkitektens om nybyggnaderna, så ock huvudförteckningarna till mantalsskrivningarna. Med hänsyn till det aktuella läge bostadsfrågan på senare tiden intagit (och alltfort intar) har i den årliga
bostadsstatistiken för åren 1918 och 1919 intagits tabeller angivande det beräknade bostadsbeståndet efter lägenhetsgrupper vid resp. års slut samt i årsboken för år 1920 preliminära huvudresultat från 1920 års bostadsräkning. Sedan under 1922 tabellbilagan till sistnämnda bostadsräkning befordrats till trycket, kunde definitiva siffror meddelas i den senast utkomna årsboken för år 1921.
I förenämnda på kommitténs föranstaltande 1905 av tillkallad sakkunnig avgivna utlåtande berördes även —• låt vara mer i förbigående — frågan angående verkställande av mera ingående undersökningar, s. k. enqueter eller bostadsundersökningar, utförda av därtill lämpade personer vid besök i bostäderna. I sitt yttrande i ärendet anförde kommittén i fråga om sistnämnda slag av undersökningar, att kommittén ej tillsvidare ansåge några åtgärder böra vidtagas för åstadkommande av en på husundersökning grundad, mera omfattande redogörelse av bostadsförhållandena härstädes, utan att med sådana mera kostsamma åtgärder lämpligen borde anstå, åtminstone till dess resultatet av blivande bostadsräkning bleve känt och hunnit av fackman bearbetas.I anslutning till dessa sina uttalanden, då fråga förelåg om 1906 års bostadsräkning, upptog kommittén i samband med frågan om anordnande av bostadsräkningen 1910 under omprövning lämpligheten av att i samband med denna jämväl vidtaga en enquéte eller bostadsundersökning för utrönande särskilt av arbetarnas och med dem ekonomiskt likställdas bostadsförhållanden i hygieniskt och socialt hänseende, och framhöll kommittén därvid bl. a.: »Med hänsyn till bostadsfrågans sociala betydelse, särskilt för en större stad, torde tvekan icke böra råda om gagnet för Göteborg av en rationellt ordnad bostadsundersökning; och då en sådan skulle ha fördel av att verkställas något så när samtidigt med nu förestående bostadsräkning, har kommittén ansett sig böra hos stadsfullmäktige göra framställning om undersökningens vidtagande inom den närmaste framtiden.» På därom av kommittén sålunda gjord framställning beslöto jämväl stadsfullmäktige den 3 november 1910 att uppdraga åt kommittén att — utom den enligt den fastställda planen regelbundet återkommande bostadsräkningen — ombesörja verkställandet av en bostadsundersökning omfattande c:a 20 % eller minst
5,000 av stadens bostadslägenheter inom lägenhetskategorierna två rum och kök och därunder.
Utförandet av ifrågavarande undersökning uppdrogs av kommittén åt dåvarande docenten vid Uppsala
universitet, d:r K. A. Edin, och ingår redogörelsen för densamma såsom en särskild del i samma publikation som redogörelsen för den ungefär samtidigt utförda bostadsräkningen. På kommitténs hemställan beslöto
stadsfullmäktige den 21 oktober 1920 att jämväl i anslutning till samma års bostadsräkning låta verkställa en dylik på personliga besök i bostäderna baserad bostadsundersökning. Vissa resultat från denna undersökning, som utförts genom statistiska kontorets försorg, hava jämväl — delvis i preliminär form —• publicerats i de två
sista årgångarna av stadens statistiska årsbok.
Utom förenämnda källor till kommunal bostadsstatistik för Göteborg tillkommer för de senare åren (sedan 1917) vissa uppgifter i bostadsförmedlingens och hyresnämndens tryckta årsberättelser, vilka uppgifter i koncentrerad form jämväl intagits i stadens statistiska årsbok för år 1920, med vilken årgång nämnda publikation framträder i väsentligt omarbetat skick.
Följande statistiska framställning av bostadsfrågans läge i Göteborg utgör i huvudsak en kort sammanfattning av vissa resultat från de å statistiskakontoret senast verkställda bostadsstatistiska utredningarna, och avser sålunda i regel förhållandena vid slutet av år 1920 och början av år 1921-För att underlätta jämförelsen såväl beträffande förhållandena olika år som å olika orter, ansluter sig framställningen så nära som möjligt, både i fråga om text och tabelluppställning, till förut publicerade liknande redogörelser för i Göteborg verkställda undersökningar av här ifrågavarande slag samt uv Kungl. Socialstyrelsen utgivna redogörelser rörande de mindre bemedlades bostadsförhållanden i vissa svenska städer.
Byggnadsmark och fastighetsvärden
Den inom stadsplanen belägna arealen utgjorde vid 1920 års slut 1,353 har, varav 319 har eller 23,6 % utgjordes av bebyggda tomter, 90 har eller 6,7 % av obebyggda tomter, 171 har eller 12,6 % av oindelade kvarter, 465 har eller 34,4 % av gator, torg, allmänna platser, publika byggnader o. dyl. samt 307 har eller 22,7 % av på annat sätt använd mark.
Till 1920 års bostadsräkning hava uppgifter avgivits för sammanlagt 6,351 fastigheter, därav 5,557 inom det planlagda och 794 inom det icke planlagda området. Av samtliga fastigheter voro inom det planlagda området 4,717 bebyggda, 36 under byggnad varande och 804 obebyggda samt inom det icke planlagda området 560 bebyggda och 234 obebyggda.
Taxeringsvärdena av alla fastigheter uppgingo till 660,040,500 kr., varav kommo på den planlagda delen (utom hundby) 588,337,200 kr., på den icke planlagda delen inkl. järnvägsområdena 32,963,400 kr. samt på hundby — utom den icke planlagda delen — 38,739,900 kr. ökningen i taxeringsvärden under femårsperioden 1915—20 har uppgått till 36,6 % och under hela tioårsperioden 1910—20 till 60,9 %. Inom den planlagda delen av staden, utom hundby, har ökningen av taxeringsvärdena under åren 1915—20 uppgått till 36,3 % samt under åren 1910
—20 till 60,2 %.
Taxeringsvärdet pr kvm planlagd mark uppgick, med bortseende från hundby, till 98 kr., därav för bebyggd 178 kr. och för obebyggd 9 kr.
Hus och våningar
Antalet färdiga hus utgjorde vid ifrågavarande års slut 8,198, varav ungefär tre femtedelar voro uppförda före år 1890. Av dessa voro 7,472 belägnainom det planlagda området och 726 inom det icke planlagda, motsvarande resp. 1,6 och 1,3 pr bebyggd fastighet.
De befintliga husens utnyttjande för bostadsändamål framgår av nedanstående tablå, vilken innebär en
uppdelning av husen efter antalet i dem befintliga uteslutande eller huvudsakligen till bostad avsedda lägenheter:
Antal bostadslägenheter pr hus O 1 2 3 4 5 10 11— 15 16— 20 [-21—-30-] {+21—- 30+} över 30 Antal hus inom det planlagda området Antal hus inom det icke II9I 1020 576 458 579 416 1801 812 357 196 66 plani.
området IOI 286 149 60 66 18 24 7 9 4 2 Antal hus i hela staden 1292 1306 725 518 645 434 1825 819 366 200 68
Tages hänsyn endast till husen med bostadslägenheter utgör av dessa 18,9 % enfamiljshus, 10,5 % hus med två lägenheter, 49,5 % hus med 3—10 bostadslägenheter samt 21,2% hus med 11 och flera bostadslägenheter. Av de sistnämnda uppvisa, som synes, 68 hus (eller 1,0 % av samtliga) mer än
Tab. A. Översikt över antalet hus och i dem befintliga lägenheter i Göteborg
Område Antal färdiga hus Därav Antal lägenheter Bo- stads- hus Ö v riga U thus med bostad utan bostad med bostad utan bostad Bo- stads- lägen- heter Blan- dade lägen- heter Andra lägen- heter | Hela staden 8198 6221 677 899 8 393 46430 923 8002 Därav icke planlagt område 726 610 r5 50 — 51 1614 45 120 Sydstaden 692 237 286 163 — 6 2303 158 2303 | Nordstaden 432 140 136 139 — 17 1016 60 1025 Masthugget m. m 64O 427 32 III — 70 4201 86 944 Haga 556 496 22 3° — 8 3429 93 526 Annedal m. m 481 413 6l 4 2 I 2935 38 166 | Landala m. m 354 347 4 - I 2 2431 28 95 13 0. 14 rotarna 588 54° 32 l6 — — 3976 82 672 15 roten 255 216 II IO I 17 1969 31 195 16 » Stampen 177 107 18 45 — 7 937 23 163 17 » Gullbergs vass .. 233 60 22 96 — 55 592 IO 168 Olskroken m. m 771 653 23 81 — 14 5266 88 474 Majorna 1217 1053 13 84 4 63 6489 108 559
Masthuggsbergen 702 694 3 2 — 3 6425 73 342 Lundby m. m I IOO 838 14 n8 — 130 4461 45 37030
lägenheter pr hus. Dessa hus äro sålunda att hänföra till den kategori av byggnader, som man i dagligt tal brukar benämna »hyreskaserner».
De i ovanstående tablå upptagna hus och byggnader med eller utan bostäder och i dem befintliga lägenheter fördela sig på de olika stadsdelarna på följande sätt:
Med hänsyn till byggnadsmaterialet voro av samtliga hus 3,100 eller 37,8 % uppförda av sten, 1,799 eller 22,0 % av sten och trä (s. k. landshövdingehus) och 3,299 eller 40,2 % av trä.
Med avseende på belägenheten voro 5,865 eller 71,5 % gatuhus och 2,333 eller 28,5 % gårdshus.
Beträffande husens uppvärmningsförhållanden konstaterar man, att det stora flertalet eller 7,292 (88,9 %) voro hus utan centraluppvärmning och 906 eller 11,1 % hus med sådan uppvärmningsanordning. I de senare husen hade 806 eller 9,9 % fullständig centraluppvärmning och 100 eller 1,2 % endast delvis.
Vad husens våningshöjd beträffar äro av samtliga hus 1,463 eller 17,9 % envåningshus, 1,914 eller 23,4 % tvåvåningshus, 2,880 eller 35,2 % trevåningshus, 947 eller 11,5 % fyravåningshus, 525 eller 6,4 %
femvåningshus samt 469 eller 5,6 % hus med 6 eller flera våningar. Medeltalet våningar pr hus uppgår till 2,8.
Vid beräkning av våningshöjden äro i förenämnda tal källare- och vindsvåningar medräknade, för så vitt de innehålla någon bostad, butik, verkstad e. dyl. Frånräknas dessa våningar, blir husens våningshöjd i medeltal 2,5.
Inom den planlagda delen av staden (inbegripet Lundby planlagda del) uppgår våningshöjden till 2,6 samt inom den icke planlagda delen till 1,4.
Lägenheter, rum och lokaler Olika slag av lägenheter
I ovannämnda hus förefunnos, som av tab A. framgår, sammanlagt 55,355 lägenheter. Därav utgjorde 46,430 eller 83,9 % uteslutande för bostadsändamål avsedda lägenheter (»rena bostadslägenheter»), medan 923 eller 1,7
% avsågo att ej blott tillgodose innehavarens egentliga bostadsbehov, utan jämväl att bereda honom för hans näringsutövning nödiga lokaler m. m. Merendels utgöras dessa s. k. »blandade lägenheter» utom av kök och boningsrumTab. B. Lägenheter, rum och lokaler i Göteborg
Bostadslägenheter Enkelkök Spisrum Rum m. kokvrå Enkelrum (i övrigt) 2 rum utan kök 1 » med del i kök 2 » »
» * » 1 » och kök 2 » » » 3 o. fl. rum utan o. m. del i kök 3 rum och kök 4 » » » 5 * » * 6 » » » 7 o. fl. rum o. kök Antal lägenheter Rum 0 lokaler Ut- hyrda Out- hyrda Av ägaren begag- nade Fritt upp- låtna Samtl iga Samtli ga Därav boningsrum och kök 319 1.523 274 1,568 236 164 8 22,805 7.701 99 2,985 T778 1,398 851 7,920 I 1 M 5 4 2 1 5 9 37 14 11 1 569 494 8 419 196 162 127 252 14 37 6 543 18 4 434 3M 12 119 29 25 17 25 339 1,570 280 2,162 268 175 13 23.813 8,513 119 3,525 2,003 1,585 995 1,070 339 1,570 | 2,480 551 262 35 47,740 25.754 462 14,566 10,719 10,499 7,689 11,041 339 I,57° 280 2,162 536 262 33 47,626 25,539 426 14,100 10,015 9,5io 6,965 10,082 S:a bostadsl. 1920 42,501 28 2,304 1,597 46,430 133,707 129,445 * » 1915 38,589 181 2,219 1,170 42T59 122,666 118,722 » » igiO 34,38i 815 2,064 1,134 38,394 108,796 106,339 « 9 1905 28,329 793 1,640 1,220 31,982 90,053 88,443 Blandade lägenheter. 1920 802 — 90 31 923 5 450 2,766 1915 916 5 6l 15 997 6,136 2,811 1910 978 9 144 55 1,186 7.56o 3,678 1905 1,240 4 138 17 1,399 8,365 4.3R3 Andra
lägenheter. 1920 6,588 28 1,218 168 8,002 27,798 364 1915 6,376 382 1,506 211 8,475 26,080 596 1910 5,4i3
623 1,041 127 7,204 20,313 543 1905 4,108 338 547 42 5.035 l6,089 435 Samtliga lägenheter. 1920 49,891 56 3,612 1796 55,355 166,955 132,575 1915 45,88i 568 3,786 1,396 51,631 154,882 122,129 1910 40,772 1,447 3.249 1,316 46,784 136,669 110,560 1905 33,677 IA35 2,325 1,279 38,416 114.507 93A9I Procentuell fördelning av an- talet lägenheter 1920. Bostadslägenheter 91,6 0,1 5,0 3,4 83.9 80,0 96,8 Blandade lägenheter 86,9 — 9,7 3,4 i,7 3,3 50,8 Andra » 82,4 0,3 15,2 2,1 !4-4 16,7 i,3 Samtliga lägenheter 90,1 0,1 6,5 3,3 100,0 100,0 79,4av butiks-, kontors-, verkstads-, kafé- och dylika lokaler, men i vissa fall även av hotellrum samt skol-eller sjuksalar och dylika anstaltsrum. Utom förenämnda helt skol-eller delvis till bostad avsedda lägenheter funnos 8,002 eller
14,4 % »andra lägenheter», som enbart användas till butiker, kontor, verkstäder, kafé, hotell, magasin o. dyl.
Närmare uppgifter angående dessa olika slag av lägenheter jämte uppgift å antalet däri befintliga rum och lokaler lämnas i vidstående tablå.
Denna tabell utvisar, att av de egentliga bostadslägenheternas innehavare
5,0 % bebo våningar i egna hus, medan 3,4 % merendels i egenskap av vice värdar, portvakter, gårdskarlar o.
dyl., innehava lägenheter, vilka avgiftsfritt ställts till förfogande av husägaren. Den övriga delen eller 91,6 % av stadens befolkning är hänvisad till förhyrda lägenheter. Framhållas må, att här meddelade uppgifter om
lägenheter av sistnämnda slag endast avse sådana, rörande vilka avtal träffats direkt med värden, ej bostäder hyrda i andra hand.
Tabellen ger vidare vid handen, att av bostäderna 37,133 eller 79,9 % utgöras av smålägenheter, d. v. s. av lägenheter om högst två rum och kök, samt att bland dessa smålägenheter mer än hälften eller 51,3 % äro lägenheter om ett rum och kök, vilken lägenhetskategori sålunda kan sägas utgöra stadens typiska arbetarbostad.
Till denna framställning av lägenheternas sociala fördelning ansluta sig naturligt en lokal gruppering av desamma, utvisande, huru smålägenheterna och därmed i stort sett den mindre bemedlade befolkningen äro fördelade på olika stadsdelar. Ur denna synpunkt är följande tablå uppgjord:
In I*undby Sydstader Nordstade M fe 2 s rt u ti Annedal m. m. ti rt d 'O G 2 s 13 och ro tama 0 0 u »o 16 roten, Stampen 17 roten, Gullbergsvi Olskroker m. m. Maj or na Masthuggs bergen stadsdel inkl. Ting- stadsvassen landsdel Hela staden Hela antalet bostadslägenheter 2303 1016 4201 3429 2935 2431 3976 1969 937 592 5266 6489 6425 3344 1117 46430 Därav lä- abs. tal 1920 1533 723 2420 2761 2689 2320 1552 1086 624 561 4953 5781 6057 3128 945 37133 genheter rel. tal » 66,6 71,2 57.6 80,5 91,6 95.4 39.0 55.2 66,6 94.8 94.1 89,1 94.3 93.5 84,6 79.9 t. 0. m. < 2 rum och * * 1915 65.5 7°’4 57.8 81,1 91.9 95.1 38.3 56,6 69,0 93.7 94.1 88,4 94.3 90.5 79.0 kök r> » 1910 64,1 67,1 58,2 81,5 92,2 97.5 38,7 80,7 75.7 93.8 94.1 89,0 95.2 90,1 79,9Av tablån framgår, att Dandala är den stadsdel, som arbetarklassen oeli de därmed socialt likställda företrädesvis bebo.
Därnäst följa Gnllbergsvass och Masthuggsbergen samt Olskroken och Dundby stadsliknande del. Relativt minsta antalet smålägenheter uppvisa, som man ju även kan vänta, I3:de och 14.de rotarna, där icke fullt två femtedelar av bostadslägenheterna utgöras av smålägenheter.
Återgå vi så till tab. B. konstatera vi vidare, att antalet outhyrda lägenheter, d. v. s. så väl bostads- som blandade och andra lägenheter inom alla lägenhetsgrupper vid 1920 års slat uppgick till 56 eller endast 0,1 % av samtliga lägenheter. Motsvarande procenttal för åren 1915, 1910 och 1905 uppgå till resp. 1,1 %, 3,1 % och 3,6 %. Denna kraftiga nedgång i ledighetspro-centen blir ännu betänkligare, om man undersöker procenttalet outhyrda
bostadslägenheter under ifrågavarande år. Man finner då ledighetsprocenten successivt nedgå från 3,3 %
(inräknat Dundby) 1905 till 2,1 % 1910, 0,4 % 1915 och 0,06 % 1920. Detta saldo av tillgång och efterfrågan på bostadsmarknaden anses normalt böra utgöra 233%. Ökningen i bostadsbeståndet, som enligt tabellen under perioden 1905—20 uppgår till 14,448 bostadslägenheter (vilken ökning delvis är att tillskriva Dundby införlivning med ett antal av 1,914 bostadslägenheter vid 1905 års slut) har sålunda — ehuru i och för sig ansenlig — icke hållit jämna steg med bostadsbehovet. Anmärkningsvärt är emellertid, att den mantalsskrivna folkmängden under samma period ökats med precis samma procenttal, nämligen 45,2 %. Framhållas må dock, att det behövliga antalet bostäder mycket växlar, enär det i huvudsak betingas av lokalt mycket växlande
förhållanden, som ytterst bottnar i vilken proportion de nybildade och genom inflyttning tillkommna hushållen stå till de upplösta och bortflyttade.
I stadens samtliga lägenheter av alla slag funnos vid 1920 års slut inalles i66,955 rum och lokaler mot 114,507 vid 1905 års slut. Därav utgjorde antalet eldstäder (d. v. s. boningsrum och kök) resp. 132,575 och 93,191. Av eldstäderna voro enligt senaste bostadsräkning 43,067 eller 32,5 % kök, 1,608 eller 1,2 % spisrum, 404 eller 0,3
% rum med kokvrå, 4,966 eller 3,7 % jungfrukammare, 638 eller 0,5 % hallar samt 81,892 eller 61,8 % vanliga boningsrum. Av övriga rum och lokaler utgjordes 4,469 av bad- och duschrum, 4,719 av butiksrum, 6,901 av kontorsrum, 3,864 av lagerrum, 4,943 av verkstadsrum, 1,041 av kafé och dylika rum, 879 av hotell och dylika rum,5,512 av anstaltsrum samt 2,052 av uthuslokaler. Starkaste stegringen under perioden 1905—20 uppvisar kategorien bad- oeh duschrum, som under perioden i fråga vida mer än fördubblats, eller ökats med 142,5 %.
Därnäst komma kategorierna kontors- och lagerrum, som tillsammantagna under samma period ökats med 87,6
%. Begränsa vi undersökningen till att avse de rena bostadslägenheterna, finna vi, att dessa, som vid 1920 års slut omfattade 133,707 rum och lokaler, fördela sig sålunda: kök 41,938 eller 31,4%, spisrum 1,590 eller 1,1%, rum
%. Begränsa vi undersökningen till att avse de rena bostadslägenheterna, finna vi, att dessa, som vid 1920 års slut omfattade 133,707 rum och lokaler, fördela sig sålunda: kök 41,938 eller 31,4%, spisrum 1,590 eller 1,1%, rum