Inledning
I KAMMARARKIVET finnas några av Gustav II Adolf personligen undertecknade handlingar, daterade 1620 och 1621, vilka omfatta »uträkning och förslag» rörande statens anläggningar vid den nya staden. Eör
hamnbyggnaden användes under åren 1620—22 den betydande summan av 35,507 daler. Men dessutom bedrevos på stadskassans bekostnad samtidigt många andra byggnadsföretag: rådhus, prästgård, broar, kanaler, corps de garde m. m. Kronan höll icke sitt i 1621 års privilegier lämnade löfte att »bekosta de grafvar och vallar, hvarmed staden borde omgifvas»; befästningsarbetet sattes visserligen i gång, men stadskassan fick mycket rikligt bidraga härtill. (Jfr sid. 288, 289.)
Stadens förste »räntmästare» Gillius van Eyck skötte sitt uppdrag som stadskassör på ett sådant sätt, att KUngl.
Maj:t uppdrog åt särskilda »deputerade» att verkställa revision, vilken försiggick den 26 febr. 1624, varvid framkom, att Eyck var skyldig 2,975 daler, eller »så mycket, som stadens gäld kan vara». (Jfr sid. 288, 289.) Man skulle väntat, att denna revision skulle haft ordning och reda med sig. Men så blev icke följden, utan förmyndarregeringen för drottning Kristina måste i två »reskripter» 1635 anbefalla en ny revision, »emedan stor oriktighet funnes uti alla stadens räkenskaper». Den 23 mars 1635 infunno sig riksdrotsen Gabriel (Gustavsson) Oxenstierna och riksmarsken Jakob De la Gardie i Göteborg för att »rannsaka rörande stadens administration» i syfte att rätta »de fel och stora disorder, som i det stadsregementet hafver sig inritat». Följden blev en
specifikation över stadens inkomster för åren1624—1635, varefter i denna på tyska avfattade redogörelse komma två Status der Stadt Gothenborg, dels en för år 1624 och dels en för år 1635.
1635 års revision
Rådets Status der Stadt Gothenborg för år 1624 lyder sålunda (i översättning):
Häradet Seuendall har detta år inbragt enligt räkning ... daler 3,876—31 12 öre
Lilla Edet har detta år inbetalt ... » 201—ii1/, » Stadsvågen har detta år varit utarrenderad för 100 daler ... » 100----»
Sakören hava detta år inbragt ... » 233— 6 y2 » Laxfångsten... » 120----»
Årets Stora Tull ... » 1,941—14 » Årets Rodertull... » 197—13 »
Marknadspängar vid Laurentii- (Lars-)marknaden... » 140—12 » Årets stämpelpängar ... » 55—29 »
Så mycket har befunnits, att stadens årliga intrader varit på den
tid, då Eders Kgl. Maj:t förordnade rådet... daler 6,866—21% öre Å följande sida specificeras på följande sätt:
Häremot hava anno 1624 ordinarie och vissa utgifter varit som följer:
Salarium för 2 presidenter och »rådspersoner» 1,300 rdr å 6y2 mark.. .. daler 2,112—16 öre Salarium för 2 sekreterare, var och en 200 thaier gott mynt... » 400—
Årligt arrende för Lilla Edet ... » 180—
Oloff Borgenson, salarium för Lilla Edet ... » 50—
Johan Jacobsson, »fabrikmestar» (härmed förstods enligt 1635 års räkenskap en person, »som ger akt på alla staden tillhöriga
bygg-, nader och låter förfärdiga och reparera dem»)... » 200—
Anders Amundsson (räntmästare i) Seuedals härad... » 120—
Luloff Stiden »wachtmeister und Koerschreiber»... » 180—
(såsom vaktmästare var han föreståndare för stadsvakten; koerschreiber: betydelse okänd).
Johan Caspersson, tullskrivare ... » 100—
Stadsbudet (är enligt 1635 års räkenskap en person, »som på rådstugan förrättar alle citationes» och arresteringar) ... » 50—
Chistoffell, det resande budet (ungefär = kurir) ... » 32—
Två »Bademutter» (== barnmorskor) ... » 100—
Stadsskulten (»Stadtschultze», stadsfogde)... 9 52—
4 stadstjänare... » 100—
2 bro-kikare (»Bruggen kucker», tulluppsyningsmän) ... » 50—
Belöpa sig detta årets ordinarie utgifter ... daler 3,726—16 öre
Men dessutom funnos naturligtvis en hel del extraordinarie utgifter under detta år, vilka sammanförts för åren 1624—35 och nedan (sid. 238) anföras.Härefter följer på sid. 59 Status der Stadth Gothenburg pro Anno 1635.
Detta år har stora tullen (”Frembde Zoll”) jämte Roder- och
Båk-»tullen» tillfört staden ... daler 5,645.5 Den lilla tullen (»die kleine borger Zoll») har givit i kopparmynt
enligt tullboken... » 5,260.22
Detta års uppbörd (»Auffbord») från Seuendalls härad till Johannis 1635 utgör... » 5.734-7/i
Stadsvågen utarrenderad för kopparmynt... » 186.21 Stadsstämpelavgiften utarrenderad för ... » 148.—
Marknadspängar vid Laurentii... » 344-8
Packhushyror och ståndpängar från vågen ... » ‘74-2 Arrendeavgift (Landpacht) av: Quigberg 108.% rdr å 12... » 326.8 Seueness 38.% » » »... » 116.8
Tegelbruksängen (Ziegelweik) 26. '/4 » » »... » 78.24 Wahammer (ungef. nu v.
Ols-kroken) ... 31 » » » » 93.—
Biörnkerre... 39 » » »... » 117.—
Torpa Led... » 17.—
Herlendberg... 51.14 * * » » 154.16
Varjehanda landerier, masthamnar och kvarnar i årliga arrenden;
summan utgör rdr 86.3/16 å 12... » 258.18 Följer årliga arrendet av de holländske bönderna:
Johan de Bur för 28 Morgen land, årligen kopparmynt ... » 238.—
Gerridt Tomesson för 22 Morgen ... » 132.—
Tonness Stoffelssens arvingar för 31 Morgen ... » 248.—
Bour Dirxen för 19 Morgen ... » 114.—
Jacob Tiessen för 14 Morgen ... » 84.—
Corneliss i Guldberg för 7 Morgen jämte en holme ... » 90.—
Laxfångst detta år, fri utan alla omkostnader ... » 190.23 Vi daler 19,751-3/4
Två av stadens hus, som det ena av den förre myntmästaren och det andra av förutvarande tullnären Lambrecht Schepping upptagits under deras restantier, uthyrdes, vartdera för 60 daler årligen
... » 120.—
daler 19,871.314
Härifrån avgår den lilla borgaretullen, som H. K. M:t för 3 år anslagit till uppbyggande av den tyska kyrkan... * 5,260.22
Alltså återstår för staden för år 1635 behållet ... daler 14,610.1314
Härefter tillägges emellertid följande: »Efterföljande årliga intrader måste ock bliva införda i Status och för dem är visserligen räkning uppgjord, men ännu icke finaliter (finalisch) avslutad; och ävenså är en del ännu ej fullkomligt kommen till uppbörd. Men de skola, om Gud så vill, under detta år bringas till fast bestånd (zum gewissen Bestande) och stadens årliga inkomst (Hebung) därigenom förbättras.»Dessa »intrader» voro:
a) För Domkyrkotunnan hade icke erhållits behörig längd från K. Räknekammaren;
b) Sakörelängden för 1624 och följande år hade ännu ej avslutats av stadsskulten;
c) Räkningen från myntet måste ytterligare genomses;
d) Räkningen för stadsvakten var ännu ej avslutad;
e) Räkningarne för Tegelbruket, som Dr Peter Naldwich arrenderat 1632, voro ännu ej avslutade;
f) För tjärhovet, som byggdes 1634, har räkenskap ännu ej uppgjorts;
g) En särskild ordning för försäljning av hus är uppgjord; och
h) Hamnavgift upptages för fartyg och skutor, som förtimras i stadens hamn, men räkning för dessa ej gjord;
i) En årlig avgift är ock fastställd för varje kreatur, som betar å stadens allmänna mulbete (die gemeine Weide, so um Stadt liegt);
j) En ny hästkvarn är 1635 byggd i staden; och
k) Vad det nya, med stor kostnad anlagda myntverket kan inbringa staden, är ännu ovisst.
Härigenom medgives sålunda, att inkomstbeloppet ingalunda är fullständigt angivet. De årliga vissa ordinarie utgifterna upptagas pro anno 1635 sålunda:
Till herr superintendenten betalas fr. o. m. 16301 st. f. »offer » (Opfergeld) årligen rdr 100.—
och till samme man för ett prästbol fr. o. m. 1634 årligen... » 30.—
Till kappellanen i stora kyrkan har fr. o. m. 1630 årligen betalts . » 100.—
Till skolkollegerna betalas årligen av tullinkomsterna fr. o. m. 1631, sedan vilket år de icke bekommit något underhåll (av staten) ... » 500.—
Salarium till 3 presidenter årligen... » 600.—
» till 9 rådsförvanter ... » 900.—
» till stadens syndikus (stadssekreteraren) ... » 400.—
» till en svensk och en tysk sekreterare, vardera 150 rdr årligen .. » 300.—
» till sekreteraren i underrätten 100 daler silvermynt ... » 66.—
» till räntmästaren ... » 100.—
» till (stads-) bokhållaren ... » 100.—
» till »tullförvaltaren,som sitter på tullen o. uppbärpängar» ioodalersmt »
66.—-» till tullskrivaren, som 66.—-»förvaltar all räkning66.—-» (därstädes) ... 66.—-» 100.—
» till häradsskrivaren och förvaltaren ... » 100.—
» till »stadsfabrik» (-mästaren), »som aktar på stadens egna byggnader och låter bygga samt reparera dem»... » 150.—
» till stadsvaktmästaren... » 96.—
» till »stadsbudet» (Staz Potten) »som på rådhuset förrättar alle cita-tiones och arresteringar»... » 56.—
» till underskulten 100 daler kopparmynt ... » 33.—
» till 2 brokikare (Bruggen kucker)... » 40.—
» till 2 stadstjänare... » 50.—
Hamnmästaren och torgfogden ha ännu icke fast avlöning, utan gå på prov.
Sålunda utgöra stadens fasta ordinarie utgifter... rdr 3,888.—
vilket å 3 daler kopparmynt utgör en summa av ... dir 11,666.—En jämförelse med 1624 års utgiftsstat utvisar rätt avsevärda höjningar i lönerna, vilket dock möjligen beror på det fallande myntvärdet — enligt riksrådets protokoll år 1633 hade 1 rdr motsvarat 61/2 mark år 1628 och 10 mark år 1629, men sedan 1629 nedgått till 14 mark. Prästerna hade ock börjat få lön.
Åtskilliga nya befattningar hade tillkommit, såsom stadssyndikus, underrätts-sekreteraren, bokhållaren, tullförvaltaren och underskulten — några finnas ej längre i staten, såsom slussförvaltaren vid Eilla Edet, resebudet och barnmorskorna.
Man kan nog tycka, att det var egendomligt, att staden avlönade dels en tullförvaltare och dels en tullskrivare.
Men detta äger sammanhang med en inträd, som snart blev en av stadens kanske mest betydande, nämligen den, som sedermera kom att benämnas »vågpänningar i packhuset» och som till en början stod i direkt förhållande till den av staten uppburna tullen å den tiden på både inkommande och utgående varor. Här kan naturligtvis icke redogöras för alla de många avgifter, som ålades handeln och sjöfarten till förmån för staden. Från denna tid äga vi i behåll en anordning, som berott på upptagande av våg- och stämpelavgiften i stadens packhus, nämligen packhuskarlarnes skrå; deras tillkomst berodde därpå, att staden behövde kontrollanter över denna inkomst, men institutionen har sedermera utvecklats så, att man icke vet, om de numera skola betraktas som stadens eller statens tjänstemän — i själva verket äro de intetdera, utan fullkomligt oberoende, i fråga om tillsättningen, både av stat och stad.
Vad angår redogörelsen för inkomsterna under åren 1624—1635, är den uppställd så, att för varje rubrik lämnas uppgift för vart och ett år för sig utan något sammanförande i en slutsumma varken för hela tidsskiftet eller för varje rubrik för sig. Vår tids på statistiska åsikter grundade uppställning var då fullständigt obekant och i tekniskt avseende var det dåtida redovisningssättet ofullständigt. Med restantiebeloppen hade man ett fasligt besvär, och någon i vår tids mening till beloppet fastställd avskrivning förekom icke annat än på så sätt att »vidare
upplysningar» icke kunde av rådet anskaffas.
Tullinkomsterna, varunder inräknas »der Frembde Zoll», lilla borgaretullen, »rodertullen» och även båk-tullen, uppgick brutto till (ören uteslutna):
år 1624— 2,177 daler
» 1625 var den utarrenderad till Lampreeht Schepping för 2,500 daler, varav vid lians död resterade 1,232 daler, så att staden måste övertaga »sein Hans und andere vorhandenen Mobilien»,
år 1626. — 4,151 daler » 1627- — 3,564 » » 1628- - 5,57° » » 1629- - 7,6n » » 163°- -16,742 » kopparmynt » 1631 — 9,325 » » 1632 -11.577 » » 1633 -11,781 »år 1634—14,011 daler och » 1635—10,905 »
Sävedals härad gav brutto (ören uteslutna) år 1624—3,915 daler
» 1625—3,611 »
» 1626—3,719 »
» 1627—4,118 »
» 1628—4,118 »
» 1629—5,946 »
» 1630—8,409 » kopparmynt
» 1631—6,834 »
» 1632—7,066 »
» 1633—6,883 »
» 1634—8,196 »
» 1635—årets räkning skulle icke inlevereras förrän Jo-liannis 1636.
Inkomsten av Sävedals härad var sålunda stabil, men restantierna gingo till 110g betydande belopp, åren 1633/4 tillsammans till 2,089 daler.
Småinkomsterna förbigå vi här, men vilja blott göra en antydan om beräkningen av inkomsten av landerierna, vilka åsyftades att bliva betydande. För Sävenäs lyder redogörelsen: »Seueness omfattar 31 Morgen (en amsterdamsk Morgen är 1 tunnl. 20,7 kappland), som av 6 personer brukats från 1627 till mars 1630 och har år 1630 av sal. burggreven och hela rådet utlämnats till arrendatorerua mot 7 mark kopparmynt pr Morgen, men för påföljande år skola de giva 5 Reichsort [i1/, rdr] pr Morgen.»
Sålunda belöper sig på de tre första åren pr varje år 5414 daler, tillsammans daler 162.24 Åren 1631—1633 belöpa dessa 31 Morgen på 3 år 116% rdr å 14 mark .... » 406.28 Åren 1634—5 Belöpa dessa 31 Morgen på 2 år 77V» rdr å 12 mark ... » 232.16 Sålunda utgör hela arrendet från 1627 till mars 1635 — 8 år —...daler 802.4 Men härav utestod hos 2 personer arrende för 1 år, hos 1 för 5 år och hos 1
för alla 8 åren på tillsammans... » 279.—
vadan sålunda över i/3:del icke erlagts.
I allmänhet tyckas arrendatorerna av landerierna hava varit obenägna att fullgöra sina skyldigheter mot staden, och för Wahammar (ungefär nuv. Olskroks-området) med 10 arrendatorer och en sammanlagd arrendesumma av 891 daler för 11 år utestod icke mindre än 509 daler; halva antalet, eller 5 personer, hade icke erlagt arrende under något år.
Boken avslutas med en sammanfattning av de extraordinarie utgifterna under alla åren, vilken »i korthet utdragits av alla stadens räkningar» för åren 1624—
1635 och lyder:
1) Har av gamla skulder från åren 1624—7 betalts... rdr 2,379.32 2) Är för åtskilliga stadens allmänna byggnader och för allehanda
om-kostnader och förtäringar från 1624 till 1635 av stadsmedel betalt .. » 7,82g.—
3) Vid stora torget påkostat för fyllning och stenbron 1624—35 » 786.42 4) På gamla rådhuset 1624—5 förbyggt... » 554.16
5) Uppbyggande av stadsporten och stensättning 1624, 1630, 1632... » 134.406) Bekostat på östra borgvallen 1624—6 ... rdr 249.32
7) Stora bron över hamnen vid rådhuset 1624—5, 1632 ... » 658.42 8) Stora bron i väster över hamnen 1625—6, 1631 » 473.12
9) Norra hamnen 1627—8... » 570.—
10) Till stora kyrkan använt av stadsmedel 1625—1634 » 8,397.—
11) För underhåll av svenska präster 1624—35 betalt av stadsmedel... » 2,157.24 12) För uppförande av nya rådhuset och stadsvågen 1626—34... » 1,837.32 13) Bron vid Magister Sylvestri hus 1627—8, 1630 ... » 39.24
14) » vid Niels Splijttfogels hus 1628—9, 1632... » 94-44 15) » vid Nylöse 1630 ... » 60.13
16) För 66 musköter, köpta för stadens behov 1629 » 178.36
17) Till stadsvallen bekostat för pålverk och annat 1629—33 ... » 214.32 18) F'yllning av brohuvudet vid burggrevens hus 1631—3 » 92.32
19) Stadens befästning med pålar vid vattenkanten 1631—3 » 851.11 20) En ny båk vid Vingen (Vinga) 1632 » 85.15
21) Anno 1630 har staden för kronans räkning utbetalt för utrustning av fartyg, vilket Räknekammaren ej ville betala ... » 1,954.24 22) Anno 1631 har staden anlagt ett tegelbruk, kostar ... » 1,408.27 23) Åren 1632—4 har staden byggt och inrättat en ny skola ... » 548.8 24) Anno 1634 har staden byggt och inrättat ett tjärhov ... » 583.16
Stadens extraordinarie omkostnader 1624—35 utgöra sålunda omkr... rdr 32,140.17
Dessutom hade staden 1635—6 uppfört ett nytt myntverk, för vilket räkenskapen ännu ej avslutats, och 1635 en hästkvarn, som ännu ej var färdig.
Härmed avslutades redogörelsen, som näppeligen kunde anses vara tillfredsställande. Riksdrotsen Gabriel Oxenstierna, som 1635 varit i staden i oeh för den ovan omnämnda »rannsakningen», trodde nog, att hans resa ieke avlupit utan frukt; men när riksrådet i mars 1636 »diskurrerade» om »staten i Göteborg», fann det, att den
»stod på vacklande fötter» och att »näppeligen något bättre tillstånd där blifva kunde, förrän Nils Börgesson afsattes». Staden hade 1635 1,150 mantalsskrivna personer eller omkring
4,000 invånare. Den hade åtnjutit förmånen av 16 års frihet från alla skatter — vilken 1637 tilländalöpte — men när stadens fullmäktige vid 1635 års riksdag begärde förlängning av frihetsåren, svarades i kungl. förklaringen den 12 maj 1635, att de ej kunde prolongeras, förrän »Stadens Magistrat och invånare kunna ögonskenligen bevisa, att de såväl de framfarna som återstående årens friheter till stadsens gagn, uppbyggelse och prydnad anlagt hafva». År 1636 förklarade regeringen, att »Hennes Kgl. Maj:t intet väl kan se, hvad orsak magistraten haft att fördjupa staden i gäld». Men nådens sol började åter lysa •— Börgesson hade avskedats, Rosensköld hade 1636 blivit burggreve —• och 1638 medgav en kungl. resolution staden rättatt uppbära tolag, 1/3 av slakteri-, öl- och brännvinsacciserna, frihet för lilla tullen och nedsättning av saltlicenten.
För stadens ekonomiska utveckling måste jag hänvisa till min historiska inledning i »Sveriges Handel och Industri, Göteborg», sid. 94 o. ff. Här må blott nämnas, att vid Nyköpings riksdag den 26 febr. 1640 stadfästes en »fullkomlig Stat och Instruction» för magistraten, men att denna stat »år efter år af åtskilliga
beställningspersoner till stadsens prydnad och anseende blifvit förökt».
Stadens finanser 1695—1862 1695 års reglemente
År 1619 hade Gustav II Adolf utfärdat sin berömda »stadga om städernas administration och uppkomst», i vilken anbefalldes upprättandet av 2 korporationer, borgerskapets äldste och »sjumanskammaren», som i någon mån skulle deltaga i stadsförvaltningen.
I Göteborgs privilegier 1621 namnes icke ett ord härom. Säkerligen berodde detta därpå, att borgmästare och råd berättigades att pålägga borgerskapets lösa och fasta egendom den ränta, tull och skatt, som för allmänna behov erfordrades och magistraten ägde att använda. Stadens bor-gerskap ställdes sålunda under magistratens styrelse så, att det intet hade att säga varken rörande beskattningen eller användningen av stadens medel.
År 1666 begärde borgerskapet att jämte magistraten få »uppsikt» över stadens »inkomster och kassa», men detta avslogs av regeringen. Men 29 år efteråt ändrades detta på ett överraskande sätt.
Den 18 oktober 1695 utfärdade Carl XI dels ett reglemente angående Göteborgs stads »rättigheter, medel och inkomster» och dels en instruktion, åtföljd av en inkomst- och utgiftsstat, som benämndes »disposition öfver Götheborgs stads ordinarie och extra-ordinarie stat» och för vilken ett särskilt »formulaire» fastställdes.
Indelningen i »titlar» var följande.
Utgiftsposter (inom parentes anges slutbeloppet i daler silvermynt):
Ordinarie staten.
Borgmästare och Rådet med samtelige Stadsens Betjenter (10,205 18/32). Accijs-Betjenterne (290).
Uandsstaten i Säfwedahls Härad (398 17/32).Extra ordinarie Staten.
Presidenten Joh. Macklier (400).
Till Stadens Publique Byggningar är wäl Säfwedahls Härads Ränta destinerat; dock som den samma intet så prompt utgår, som Stadsens nödwändige Byggnader kräfwer; för denskull anslås jembwäl dertil följande Medell, hwarföre årligen göres Redo (4,000).
Extra-Ordinarie Utgifter, hwarföre göres Redo (1,200).
De, som ingen Räkning göres före (500).
Den Kjällarefrijhet, som Magistraten härtils uti Kongl. Maij:ts Tull åtnjutit, efterlåtes dem, at sins emellan få fördehla och til någon ärgetzligheet, som härtils skjedt är, oberächnadt åtnjuta utom deras ordinarie Löhn (utan belopp). Inkomstposterna voro följande: 1) Tolagen (4,550), 2) Accijs- och Bakugns-penningar (1,280), 3) Wågepenningar (2,500), 4) Slusse-penningar wid Lilla Edet och Östra Porten (200), 5) Mjöhl- och Såge-qvarnar (40), 6) Säfwedahls Härads Ränta (3,765 3/32), 7) Arrender (1,400), 8) Hushyror (utan belopp), 9) Hambn-, Bro-, Torg- och Packare-penningar (120)Bro-, 10) Stämpel-penningar (80)Bro-, 11) Tjär-hofs-penningar (200)Bro-, 12)
Masteskantz-penningar (30), 13) Roder-, Båk-, Pål- och Bom-penningar (1,348), 14) Tunne- och Mätare-penningar (780), 15) Saakören (66), 16) Trettionde-penningen av Gårdaköp (80), 17) 3:dje och io:de Penningen av Utarf- och Utflyttnings-peng. (utan belopp), 18) Dana-arf (utan belopp), 19) Burskaps-penningar (46), 20) Stånd- och Mulbets-penningar (utan belopp), 21) Borgerskapets Sammanskott (500), 22) Stadens Källarefrihet (utan belopp).
Budgeten balanserar sålunda på ett belopp av i6,g8$ 3/32 daler silvermynt, vilket torde motsvara omkring 78,000 kr. vid nutida penningvärde.
Beträffande budgetens tillämpning foreskrives:
»nu som det torde hända, att alle medlen intet just så kunna gå ut, som de finnas anslagne,---utan stundom antingen öfverskjuta eller brister, så bör
för-denskull observeras detta, att om någon brist skedde vid årets ända varder det tillåtet att ersätta samma brist med öfverskott, som blifver af andre medel.
--Eljest hvad som af berörde medel öfverskjuter, det hålles oförryckt till Kongl. Maj:ts vidare disposition att användas till stadens publique nytta och bästa. I det öjriga bör denne Staten uti ingen måtto öfverskridas.»
Bestämmelsen var sålunda ytterligt sträng oeh utan någon motsvarighet i nuvarande tider.
Men härförutom infördes en nyhet av genomgripande art. Ty ehuru budgetens granskning och disposition fortfarande ställdes under borgmästare och råd — samt landshövdingen — föreskrevs genom det ovan
omnämnda reglementet i dess punkt 14:»enär några Taxeringar skje och förekomma, anten för någon Riksdags Bewill-nings skull, eller den årliga Taxeringen till Stadsens Wakt och Båtsmans under-håld och aflöning, så skall sådant skje i Eandshöfdingens och samtelige Borgmästare och Råds, och uti de 24 Äldstes närwaro å
Borgerskapets wägnar, hwar-wid noga bör iakttagas, at Taxering blifwer jemkat efter hwars och ens Wil-kor, Handel och Näring, så att ingen högre Taxering giöres än just nödwändigt behöfwes, utan heldre der någon brist och afkortning skulle sig förorsaka, at då de 24 Äldste åter tilsamman kallas, och bemälte brist ibland hela Menigheten fördehlar.»
Härmed hade b or ger skåpet, såsom Sigfr. WiRSRi.GREn rätteligen framhåller, erhållit laglig stadfästelse å rätten att sig själv beskatta, om än i övrigt denna rätt icke tänkts under stora proportioner. »Men dessa senare bruka vanligen utveckla sig själva, i den mån förmåga finnes att begagna vad som står till buds. Det var ock från nämnda uppslag, borgerskapet utgick i kampen för sin självstyrelse. » Och denna strid var både långvarig och hetsig, såsom rätt utförligt omnämnes i Wieselgrens »Ur Göteborgs häfder».
När borgerskapets äldste tillkommo som institution, vet man ej. Ceder-bourg uppgiver emellertid, att
borgerskapet ända sedan i början av 1640-talet haft sig tillerkänd rätt att deltaga i upprättandet av förslag till de högsta magistratsämbetena. Och man vet, att borgerskapet redan år 1635 mönstrat som en organiserad
truppstyrka. Troligen är det från denna tid och på grund av de anförda förhållandena, som institutionen kommit till.
1695 års reglemente betecknade i själva verket en avsevärd inskränkning i magistratens makt och ställning, vilket säkerligen kändes som en svår förödmjukelse. Magistratsmedlemmarnes antal inskränktes till två borgmästare — den förutvarande justitiepresidenten avskaffades — jämte fem lagfarne och fem i handel forfarne (sedermera kallade civila) rådmän. Avlöningsstaten hade förut utgjort 14,565 daler, men nedbragtes nu till 10,885 daler, varjämte reglementet föreskrev ytterligare minskning i händelse av bristande tillgångar för andra ändamål; i sådant fall skulle bristen »på hvars och ens aflöning proportionaliter ankomma».
Den mäktigaste tjänstemannen inom stadens ekonomiska förvaltning blev genom en samma dag som reglementet
— den 18 oktober — utfärdad instruktion stadsbokhållaren, »så den som nu der är, som de, hwilke efter honom i Tjensten komma». Han fick först och främst avlägga en obeskriv-ligt lång ed, som i tryck upptager mer än tre kvartsidor, och enligt vilken han, utom trohet mot konungen och konungahuset — han skulle förordnas av konungen — skulle »ibland annat hålla i tillbörlig ordning och rigtig-het alle de Räkenskaper och dertil hörige Documenter, som til Stadsens Contoir höra och dem uti ett rigtigt inventarie antekna, numerera och fo-liera, registrera och uti sine tilbörlige Rumm förvara».
Instruktionen är avfattad i 34 vidlyftiga punkter, i tryck upptagande 16 kvartsidor, med mycket detaljerade bestämmelser. »Stadsens Bok och Räkningar» skulle — såsom ännu är förhållandet i t. ex. Frankrike för större städer — underställas »Kongl. Cammarrevisionen», vars observationer skulle utställas till vederbörande vid åläggande av viss tid för ingivande av förklaringar, vid bot av en daler silvermynt »för hvar dag de utom tijden fördröger».
I rent tekniskt avseende betecknade det instruktionen åtföljande formuläret ett betydligt framsteg i
räkenskapsuppställningen, men den största bristen var, att man ännu icke kommit till insikt av balanseringens betydelse, oaktat de gångna tidernas bristande redovisningssätt bort lära annat. Så underligt det än må förefalla, kvarstå ännu flere av instruktionens föreskrifter, ehuru delvis i förändrad form.
»Götheborgs Stads Staat» fastställdes till ett så noga specificerat belopp som 16,985 daler 2 öre och 20 penningar silvermynt, varav ordinarie (löne-) staten 10,885 dr 2 öre 20 penn.
De i staten anförda tjänstemännen voro:
1 justitie- och 1 handels- och politieborgmästare, vardera med en lön av dr smt 1,350 — »noch bekommer hwar