5. Designprocessen
5.3 Brainstorm med blivande lärare
Datum och tidslängd:
29/10 2003, 09.30 – 13.00.
Mål: Att insamla idéer kring matematik som kan fungera i verkligheten. Fokus på denna
brainstorm skulle ligga på lärarnas kunskap och erfarenheter kring arbete i och utanför klassrummet. Givetvis även crazy idéer.
Deltagare: 3 blivande lärare och jag själv.
Datainsamlingsmetod: Lärarnas anteckningar och mina anteckningar.
5.3.1 Metod
Jag inledde denna träff med att beskriva mitt arbete, hur långt jag kommit, mina idéer kring ämnet med mera. Nästa steg var att påbörja brainstormen.
Jag delade in brainstormen i tre delar, varje del representerade ett tema. • Matematik i verkliga livet.
• Klassrummet och lärandet. • Digitala medier och klassrummet.
Arbetssättet i brainstormen var att alla skulle skriva ner idéer på ett papper. Idéerna diskuterades sedan, detta innan ett nytt tema presenterades. Arbetssättet var likadant i alla teman, dock gjorde jag ett tillägg i tema tre. Innan detta tema presenterades visade jag en kort film som visade hur digitala medier kan användas på ett lite annorlunda vis. Detta tillägg gjorde jag för att lärarna skulle tänka på annat än en stationär dator med mjukvara. Mitt deltagande i brainstormingen varierade också, i de två första delarna var jag mest
åskådare, förutom i diskussionen. I den tredje delen, digitala medier och klassrummet, fick jag däremot delta mer aktivt. Anledningen till detta var att lärarna hade svårt att komma igång. Det jag gjorde var att försöka lirka fram idéer hos dem, detta genom att lägga fram ord som kunde inspirera lärarna till idéer. Exempel på ord jag presenterade är: våg, glas, bord, olika mått med flera.
Detta gjorde att lärarna kom med några idéer, men jag ville ha fler. Därför försökte jag
provocera lärarna lite till. Denna gång nöjde jag mig inte med att säga ord, utan istället tog jag fram föremål som lärarna kunde ta i och vrida på. Några exempel på föremål jag gav till lärarna är: våg, matta, kanna, boll med flera.
Efter den sista brainstormings del, diskuterades dess tema, sedan gick diskussionen över i en avslutande fas där lärarna mer pratade om vad eleverna tycker om matematik i dagens skola.
5.3.2 Resultat
Denna brainstorm resulterade i en hel del idéer, men även en bättre förståelse för hur elever tampas med matematik i dagens skola.
Exempel på idéer från denna brainstorm:
Recept
Göra egna recept eller använda kokböcker. Handla maten.
Hur mycket behöver vi köpa.
Hur mycket innehåller det paketet som passar bäst in på den mängd innehåll vi behöver.
Hur mycket kostar det?
Efter man handlat väger man upp allt man ska använd och kanske även allt som blev över.
Så klart göra maten.
Efter man gjort maten kan man väga den igen för att se om vikten ändrats under tillagningen.
Äta maten.
Räkna ut energimängd i maten. Godis.
Hur mycket godis äter jag på en vecka eller på en dag eller på en månad eller på ett år? Vilken sorts godis?
Räkna energiinnehåll i olika godissorter, kanske jämföra med annan mat eller med hur mycket man måste röra sig för att bli av med överflödet.
Gymnastik
Använda gymnastiken för att få ”material” att arbeta med. Springa med barnen.
Räkna ut medelvärdet på klassen.
Räkna hur många steg klassen tog, kan använda stegräknare. Spela någon form av bollspel.
Räkna ut hur snabbt bollen flyger om man kastar den. Räkna ut hur snabbt bollen flyger om man sparkar på den.
När man springer 60 meter kan man räkna ut hastigheten, inte bara tiden.
Asfaltera
Om det ska asfalteras eller läggas gräs eller något annat på skolgården kan klasser tävla om att räkna ut mängden asfalt/gräs/något annat. Även priset kan barnen räkna ut. Försöka få barnen medvetna om vad saker och ting kostar. Även att ge barnen uppgifter som har riktiga mål (att asfaltera en bit av skolgården).
Tema (exempel tidningen 8 dagar)
Att använda någon tidning som tema material. Låta tidningen bestämma tema. 8 dagar är en pedagogiskt inriktad tidning som är tema inriktad, denna kan vara till hjälp.
Detta sätt att arbeta ska inte bara vara ämne för ämne utan även skrida över gränserna mellan de olika ämnena, med andra ord projekt styrt arbete.
Kombinera matematik och teknik
Istället för att sitta och räkna i matematikböcker kan man göra saker. För att kunna tillverka dessa saker krävs det oftast mycket räknande, men i denna form blir det inte meningslöst räknande utan i stället räknande för att kunna tillverka något. Man kan utan tvekan få in all matematik i detta arbetssätt. Även Lego är bra att använda för att lära sig räkna.
Logiskt tänkande är något som saknas i skolan idag, genom att integrera teknik i matematiken eller till och med ”ersätta” matematiken med teknik så kommer det logiska tänkandet att gynnas.
Logiskt tänkanden = matematik.
Skolvägen
Eleverna kan räkna ut hur många steg de tar för att gå till skolan. Eleverna kan räkna ut hur långt det är till skolan. Eleverna kan rita upp hur deras skolväg ser ut.
Mattemattan
Två lag, tre i varje lag. Två som ska stå på siffror och en som ska stå på en symbol. Varje lag får var sin matta. På mattan står det nio olika siffror och fyra olika symboler som symboliserar de fyra olika räknesätten (addition, subtraktion, multiplikation, division). Nu gäller det att samarbeta för att kunna tävla. Det ena laget börjar med att räkna ut ett tal genom att ställa sig på två siffror och en symbol. Det andra laget ska nu göra likadant, men mattorna är inte likadana. Detta innebär att laget får räkna fram samma resultat men med andra siffror och symboler. Klarar laget detta får de 1 poäng. Nu skiftar lagen uppgift. Så här kan man hålla på tills till exempel det ena laget fått 10 poäng.
5.3.3 Reflektion
I denna brainstorm tänkte jag använda en videokamera, detta med anledning av att jag i tidigare brainstorm (brainstorm med PMI studenter i Halmstad) upptäckt att jag helt omöjligt kunde samla in all information som brainstormsdeltagarna gav. Därför hade jag riggat upp en videokamera innan de blivande lärarna kom. När lärarna kom frågade jag dem om det var OK att filma brainstormen. Till svar fick jag att det var OK. Jag startade videokameran och då blev deltagarna helt tysta, inga idéer kom fram. Jag försökte att få i gång lärarna genom att själv gå in i bild och börja generera idéer men detta hjälpte inte. Slutligen, efter ett antal försök att få i gång lärarna, provade jag att stänga av videokameran. Detta visade sig att vara den avgörande saken till att lärarna inte sagt något. När jag stängt av videokameran började lärarna prata och komma med idéer.
Efter ett antal funderingar kring detta scenario, har jag dragit slutsatsen att det kan vara antalet deltagare som gjort att videokameran hade så stor betydelse för om lärarna pratade eller inte pratade. Att det bara var tre deltagare i brainstormen, och då även framför kameran, kan ha gjort att filmningen blev för personlig på något sätt. Jag tror att videofilmning av
brainstormingen med PMI studenterna, vilka var 15 stycken, hade gett bättre resultat. Detta då inte en specifik person hade blivit så utmärkande som den blev i brainstormingen med de blivande lärarna.
5.4 Observation, fas2
Datum och tidslängd:
3/11-7/11 2003 hela dagar.
Mål: Att med hjälp av alla insamlade idéer fiska fram någon/några idéer som jag kunde prova
på klass 5F.
Deltagare: Klass 5F och elever och lärare på skolgården.
5.4.1 Metod
Prata med de lärare som fanns på skolgården under rasten. Leka med barnen, höra vad de tyckte var roligt. En massa informella samtal, pratade med cirka 2-4 lärare om dagen och cirka lika många elever.
5.4.2 Resultat
Det är svårt att uttrycka något specifikt resultat från denna observation. Det jag kunde läsa ut var att rasterna, då barnen hade mycket roligt bestod av bland annat samarbete, lära
varandra/lära av varandra, lära med flera sinnen och verklighetsanknyta matematiken. Under rasterna lärde sig barnen hur mycket som helst, detta utan att själv veta om det. Här fick jag idéer kring att lyfta ut ”lektioner” ut i verkligheten. Jag kom på att utemiljön och uteaktivitet kanske kunde öka lusten att lära sig även mer ämnesinriktade saker, såsom matematik.
Utifrån dessa iakttagelser beslutade jag mig att göra några försök med klass 5F. Dessa försök skulle innehålla någon form av utemiljö och uteaktiviteter. Jag ville även få in samarbete, lära varandra/lära av varandra, lära med flera sinnen och verklighetsanknyta matematiken. Dessa saker tillsammans skulle göra att lusten för att lära sig saker, i detta fall matematik, skulle öka.
5.5 Experiment utomhus Datum och tidslängd:
11/11 2003, cirka 1 timme/grupp.
Mål: Se om lusten att lära sig matematik ökar genom att koppla matematik till utemiljö och
uteaktivitet och allt annat detta för med sig. Det jag hoppas utemiljön och uteaktiviteterna ska föra med sig är samarbete, lära varandra/lära av varandra, lära med flera sinnen och
verklighetsanknyta matematiken.
Deltagare: Klass 5F uppdelad i fyra grupper, jag själv.
Datainsamlingsmetod: Elevernas anteckningar och mina egna anteckningar.
5.5.1 Metod
Först delade jag in klassen i fyra grupper, dessa grupper innehöll cirka hälften flickor och hälften pojkar. Jag gick ut med en grupp i taget, medan läraren tog hand om resten av klassen. Varje grupp fick var sin uppgift, i tre av fallen var det olika uppgifter och den fjärde gruppen fick agera referensgrupp genom att få en likadan uppgift som en av de andra grupperna. Denna grupps medlemmar valde jag utifrån hur svårt de hade för matematik, jag ville ha en grupp där medlemmarna hade svårt för matematik. Detta val gjorde jag för att se om kunskapsnivån i en grupp påverkade lusten att lära.
Jag presenterade uppgiften ungefär likadant som läraren presenterar en uppgift i klassrummet. Uppgifterna jag gav grupperna var medvetet stora och oövergripliga för en person, detta för att få grupperna att samarbeta. Verktyg som eleverna hade att tillgå var papper och penna, vilket jag gav dem. Övriga verktyg fick de själv skaffa fram, om de tyckte att de behövde fler verktyg. Min uppgift i dessa experiment var att agera ungefär som jag hade gjort på raster under min vistelse på skolan. Jag skulle delta i resonemang och aktiviteter på elevernas villkor.
5.5.2 Resultat
Ingen grupp löste sin uppgift fullständigt. Detta kan bero på att ingen grupp klarade av att fokusera på uppgiften i mer än högst 20 minuter. Tre av de totalt fyra grupperna klarade av att fokusera på sin uppgift i 20 minuter, den fjärde gruppen (referensgruppen) fokuserade aldrig på uppgiften överhuvudtaget. En annan orsak till att grupperna inte klarade av att lösa sina uppgifter kan vara att de inte samarbetade, vissa samarbetade dock två och två men detta räckte inte.
5.5.3 Reflektion
Vad kan då detta ”misslyckande” bero på? Jag tror att en mix av följande saker kan ha inverkat på eleverna.
• Mitt sätt att agera.
• Avsaknaden/osäkerhetskänslan av att ordinarie lärare inte fanns på plats. • Ovana vid att ha lektion i annan miljö än klassrummet.
• För stora grupper.
Jag skulle kunna göra förändringar för att sedan göra nya experiment. Men detta tror jag bara skulle ha lett till att slutsatsen blivit att jag kommit fram till att punkt tre, ovana vid att ha lektion i annan miljö än klassrummet, varit den stora orsaken till att experimentet misslyckats. Saker som ”mitt sätt att agera”, ”avsaknaden/osäkerhetskänslan av att ordinarie lärare inte fanns på plats” och ”för stora grupper” skulle jag klara av att förändra. Men punkten ”ovana vid att ha lektion i annan miljö än klassrummet” är svår att förändra på kort tid.
Dock skulle det krävts en hel del av mig för att förändra de tre punkterna jag kan förändra på kort tid. Att ha med läraren i experimenten tillexempel, hade krävt att jag fixat fram en vikarie, vilket jag inte hade möjligheten till. Punkt fyra hade varit lätt att åtgärda, men att ha ännu mindre grupper stämmer ännu mindre överens med klassens vardag.
Det jag kan säga är dock att utemiljön och uteaktiviteter påverkar inlärningen, men att min undersökning varit för liten för att säga i vilken omfattning. För att kunna dra intressanta slutsatser anser jag att följande krävs.
• Eleverna måste bli vana vid denna typ av lektioner, lektioner utomhus med allt som krävs.
• Läraren bör vara med under lektionerna.
Att läraren ska vara med känns inte som någon svårighet, men att vänja eleverna vid att ha lektioner utomhus känns som mer än vad jag kan åstadkomma under tidsrymden i detta arbete. Med detta som nyinhämtad kunskap styrde jag in mot klassrummet igen.
5.6 Observation, fas3
Datum och tidslängd:
• 17/11 2003 hela dagen. • 19/11 2003 hela dagen. • 21/11 2003 hela dagen. • 25/11 2003 hela dagen. • 27/11 2003 hela dagen.
Mål: Att med hjälp av dialog med klass 5F hitta verktyg som kan användas i klassrummet,
detta med hjälp av idéer från tidigare delar av mitt arbete.
5.6.1 Metod
Observation, dock mer deltagande observation än tidigare. Hur utförde jag då denna mer deltagande observation? Metoden jag använde mig av var att gå till en elev som behövde hjälp. Undertiden jag försökte hjälpa eleven med det problem han/hon hade, försökte jag föra en dialog med eleven. Denna dialog handlade om hur han/hon lättare kunde förstå de
uppgifter som var svåra. Jag frågade även om det fanns några hjälpmedel i klassrummet som de brukade använda när de fastnade i en uppgift. Det jag försökte göra var att med hjälp av de idéer jag fått från bland annat tidigare brainstomingar, fiska fram hur dessa idéer kunde användas på ett bra sätt. Jag försökte också fiska fram tillfällen då eleverna känt lust att lära.
5.6.2 Resultat
Resultatet jag fick fram under denna observation går inte att konkret peka på. Det handlar istället om att skapa sig en känsla för hur barnen i klass 5F tänker och arbetar. Att försöka fiska fram hur deras arbetssätt går att koppla ihop med de idéer jag skrapat ihop och till viss del utvecklat vidare. Med andra ord kan detta beskrivas som, att lära sig hur eleverna i klass 5F tänker när de lär sig saker. Jag påstår inte att jag vet hur alla i klass 5F tänker men jag har nog en övergripande förståelse för hur kollektivet i klass 5F lär sig nya saker. Jag tror inte att det går att beskriva denna känsla, därför tänker jag inte försöka med detta. Men det jag kan säga är att de flesta i klassen väldigt gärna vill arbeta på ett annat sätt än att tugga sig igenom matematikboken, men de behöver hjälp med detta från någon vuxen.
5.6.3 Reflektion
Jag agerar nu även hjälplärare i klass 5F. Detta innebär att jag hade två roller på samma gång, hjälplärare och interaktionsdesigner. Att ha två roller innebar att jag kunde få en större inblick i elevernas individuella prestation, jag kunde se elevernas problem ur en annan synvinkel. Jag kan till och med säga att jag bättre kunde se var det fanns problem. Detta på grund av att jag blev mer insatt i ämnet matematik (årskurs 5 matematik) och arbetssättet i klass 5F.
Men att ha två olika roller innebar också en del konflikter i mitt designarbete. Då jag träder in i lärarrollen tappar jag en del av den objektiva helhetssyn, den jag hade när jag enbart hade rollen interaktionsdesigner. Detta innebar att jag i vissa fall kunde ha svårare att se avvikelser och problem ur en interaktionsdesigners ögon. De ögon jag istället intog var av en mer pedagogisk form, om detta var ett problem vet jag inte. Det problem jag dock stötte på var att jag skyllde allt på att skolan har för dåliga resurser i form av material och lärare. Denna syn blev jag tvungen att lägga åt sidan och arbeta utifrån de resurser som fanns, vilket inte alltid var så lätt.
Under denna del av mitt arbete gjorde jag inga anteckningar undertiden jag observerade. Jag gjorde inte heller särskilt mycket anteckningar efter observationstillfällena, de anteckningar jag gjorde var vidareutveckling av idéer och utveckling av nya idéer. Jag har i senare skede insätt att mer dokumentering i denna fas hade varit bra, någon form av dagbok hade fungerat.