Workshop 1 med experiment

Datum och tidslängd:

9/2 2004, 10.00 – 13.00.

Mål: Att få feedback på mina prototyper, att få feedback på prototypernas användningssätt

och att få feedback på sättet jag tänkt pressentera prototyperna.

Deltagare: 3 blivande lärare, 1 HCI (Human Computer Interaction) lärare och jag själv. Två

av de blivande lärarna var med på brainstormingen tidigare i mitt arbete.

Datainsamlingsmetod: Deltagarnas anteckningar & mina anteckningar.

5.7.1 Metod

Tisdagen 9/2 -2004 presenterade jag mina prototyper för tre blivande lärare och en HCI lärare. Min första tanke var att samla fler personer som kunde prova av mina prototyper, men

lyckades inte med detta.

Jag började med att presentera mitt projekt, innehållet i mitt projekt och hur långt jag kommit i mitt projekt. Efter denna presentation gick vi igenom prototyperna tillsammans. Vi började med Tangram prototypen. Jag presenterade prototypen på det sätt jag tänkt presentera

prototypen för klass 5F. Efter denna presentation lämnade deltagarna feedback till mig, detta i form av en diskussion. Nästa steg var att titta på hur prototypen skulle användas. Jag visade först hur jag hade tänkt att prototypen skulle användas, sedan fick lärarna komma med sina synpunkter och idéer.

Steg tre var att se över funktionerna på prototypen. Vad kunde användaren göra med prototypen? Fanns det fler funktioner som kunde läggas till? Fungerade prototypen tillfredställande. Var funktionerna/prototypen svårbegriplig?

Efter genomgången av Tangram prototypen, gick vi vidare med de övriga prototyperna. Dessa prototyper var Tårtan, Arkitektklossarna och slutligen Mattemattan. Arbetsgången på alla prototyper var i stort sätt lika dan, först presentation sedan användningssätt och slutligen funktion.

Workshopen avslutades med en diskussion kring att prova av prototyperna på fler klasser.

5.7.2 Resultat

Tangram:Diskussionen på denna station fokuserade mycket kring vad eleverna lär sig av

tangram. Det diskussionen utmynnade i, vilket då även kan sägas vara resultatet, var att eleverna lär sig urskilja former och de lär sig logiskt tänkande.

Under diskussionen dök det även upp tankar kring att göra Tangram till någon form av spel. Hur detta skulle gå till blev aldrig klart, men att göra Tangram till ett spel kändes viktigt. Anledningen till detta var att lärarna helt enkelt inte trodde att eleverna skulle tycka Tangram var roligt annars. En annan sak som också skapade en hel del diskussion var antalet

användare, hur många kunde använda ett Tangram på samma gång? Alla var ganska överens om att det var svårt att vara fler om att lägga ett tangram. Maxantalet personer för att lägga ett Tangram diskuterades fram till två personer. Det var dock mycket viktigt att dessa två elever satt på samma sida om Tangramet, Tangramfiguren skulle vara rättvänd för båda eleverna. Att sitta på var sin sida funkade inte, detta var för svårt. Anledningen till detta var att olika sidor för eleverna medförde att en elev fick bygga figuren upp och ner.

Det dök även upp en idé kring hur tangramidén kunde vidareutvecklas. På grund av att lärarna tyckte att Tangram var svårt, uppstod det diskussioner kring hur prototypen kunde förenklas. Det handlade inte om att förenkla själva prototypen utan istället skapa någon form av

hjälpfunktion. Denna hjälpfunktion skulle bestå av någon form av visuell hjälp, detta i form av ljus. Lärarna föreslog någon form av digitalt bord eller matta eller platta som skulle vara grunden för detta verktyg. Detta bord skulle innehålla olika nivåer av hjälp. Första nivån skulle vara ljus som visade konturerna av figuren som skulle byggas. Övriga nivåer skulle vara att lysa upp de olika positionerna där de olika delarna av figuren skulle placeras.

Tårtan: Denna prototyp hade ett klarare syfte än Tangram, lärarna behövde bara titta på

prototypen för att förstå att eleverna lär sig delar av helhet med hjälp av detta verktyg. Med delar av helhet menar jag bland annat bråkräkning.

Efter detta konstaterande fortsatte en diskussion kring att göra Tårtan till ett spel. Det första som dök upp i denna diskussion var, antal spelare. Hur många skulle kunna spela spelet på samma gång? Resultatet av denna diskussion var att spelet skulle kunna spelas, en mot en eller en grupp mot en annan grupp.

Vem vann i detta spel? Här var det ganska klart att det skulle finnas någon form av stapel som symboliserade de två spelarnas/gruppernas poäng. Metaforen lärarna använde här var

poängräknaren på ett vanligt analogt hockeyspel. Dock skulle poängräknaren på tårtan bestå av en stapel av ljus som tändes mer och mer ju fler poäng som skrapats samman. Undertiden vi diskuterade poängräkning dök det upp konflikter, vissa ville att rätt svar skulle belönas med en poäng och fel svar skulle straffas genom att spelaren skulle bli av med en poäng, andra tyckte inte att fel svar skulle straffas, detta för att även de som var svaga i matematik skulle ha en möjlighet att vinna. Något enhetligt svar fick jag inte här, utan detta är något jag själv får ta ställning till.

Det kom också upp en diskussion kring att sitta själv med tårtan, denna option tyckte lärarna var bra. Dock bör det finnas någon form av hjälp när elever sitter själv med Tårtan. Denna hjälp ska bestå av att: ramen ska lysas upp i fjärdedelar, kanske även i andra delar (åttondelar m.fl). Hjälp två ska vara att tårtbitarna lyses upp i fjärdedelar eller andra delar. Sista hjälpen ska vara att de bitar som står på kortet lyses upp.

Prototyp väckte även diskussioner kring mer detaljerade saker. En av dessa saker var formen på Tårtan. Lärarna tyckte att cirkeln var ett bra sätt att lära delar av helhet, men de tyckte att det borde finnas exempelvis ett stapeldiagram också. Variationen av delar i en cirkel och delar i en stapel skulle hjälpa eleverna att förstå principen med delar av helhet, inte bara lära sig en metod utantill. Diskussionen fortsatte kring att det kunde finnas ett liknande verktyg som Tårtan men med ett stapeldiagram istället för cirkeln. Denna diskussion mynnade dock i att lärarna tyckte att stapeln och cirkeln skulle finnas på samma verktyg, detta för att kopplingen mellan cirkel och stapel skulle vara tydligare.

En annan sak det fördes diskussion kring var korten som är en del av Tårtan. Dessa kort borde innehålla text med vardagliga saker, detta för att koppla matematik (bråkräkning, delar av helhet) till verkligheten. Exempel på vardagliga saker som kom upp i diskussionen är: vägen till skolan, hur mycket sover man i genomsnitt, hur mycket av dagen är man i skolan med mera.

Även texten i förhållande till vad som skulle göras på Tårtan diskuterades. Vi kom fram till att följande saker skulle kunna göras: saker ska kunna plockas bort från cirkeln/stapeln, saker ska kunna läggas till i cirkeln/stapeln, saker ska kunna plockas bort i förhållande till

cirkeln/stapeln, saker ska kunna plockas bort i förhållande till de bitar som är bortplockade, saker ska kunna läggas till i förhållande till cirkeln/stapeln, saker ska kunna läggas till i förhållande till de bitar som är bortplockade.

Den avslutande punkten i diskussionen kring Tårtan var att Tårtan bör finnas i andra konstellationer än med sextondelar. Det bör finnas med tredjedelar, sjättedelar, fjärdedelar med flera.

Arkitektklossar: Syftet med detta verktyg var inte så klart som jag trodde. Lärarna förstod att

det handlade om att bygga hus, men att eleverna sedan skulle räkna ut area, omkrets,

kostnader med mera var inte så klart. Lärarna tyckte att detta var en bra idé, men idén krävde mycket mer förberedelse i form av blandning av olika skolämnen. Ett tema kring husbygge borde startas och sedan kunde byggandet av huset vara någon form av avslut på temat. Lärarna kom dock med några idéer, idéer var följande:

ƒ Försöka koppla ritning till fysiskt byggande, när eleverna bygger exempelvis ett hus ritas en ritning av huset upp på skärmen eller tvärtom, när eleverna ritar en ritning på skärmen byggs huset upp fysiskt.

ƒ Rita en ritning av exempelvis ett hus, bestämma skala, ge varje kloss en egen identitet i förhållande till skalan, bygga huset, om skalan eller något annat blir fel i förhållande till ritningen rasar huset.

Mattemattan: Funktionen var inte optimal, mattan slutade att fungera efter ett litet tag. Detta

till trots så var alla förtjusta i grundidén kring mattemattan, men de tyckte att det saknades detaljer för att den skulle bli roligare.

Det skapades inte så mycket diskussion kring denna prototyp, detta kan bero på att denna prototyp fungerade. Med detta menar jag att prototypen inte var en pappersprototyp utan en ”fungerande” prototyp. Detta gjorde att den lilla diskussion som skapades, handlade om funktionsförbättringar. Den handlade inte om exempelvis andra sätt att använda mattan, vilket även kunde ha varit intressant. Det kom fram följande förbättringar: lite mer ljud och ljus på mattan skulle bli roligare, poängräkning i form av att mattan bitvis blev exempelvis grön för att slutliggen blinka när man vunnit, flera mattor så att eleverna kan tävla mot varandra och annan visning av svaret som ska räknas ut, exempelvis projektor som lyser svaret på väggen eller ljud som säger svaret.

5.7.3 Avslutande diskussion kring alla stationer och även andra idéer

Efter genomgången av de fyra prototyperna diskuterades mer övergripande saker, vilka relaterade till matematik i skolan. En av dessa saker var att de fysiska föremålen som används i matematiken som verktyg tas bort i allt för tidig ålder. Lärarna påpekade att de flesta fysiska verktyg i form av klossar med mera tas bort efter tredje klass. Dessa föremål borde istället, enligt lärarna, användas ända upp i högstadiet.

En annan sak lärarna tog upp var rörelse i samband med lärande. Det konstaterades att vissa barn behöver röra sig samtidigt som de lär sig, annars fastnar inte kunskapen.

Den sista saken deltagarna i denna workshop tyckte till om var att de inte tyckte att jag skulle trycka så hårt på att barnen skulle genomföra uppgifterna på det enligt mig riktiga sättet. Utan istället ge dem lite fria händer och låta dem komma igång själv och utveckla spel med mera.

5.7.4 Reflektion

Denna workshop ledde till vissa förändringar i mitt koncept. Den stora förändringen var upplägget av workshopen jag skulle ha med klass 5F. Min avsikt med workshopen för klass 5F var att de skulle prova av alla mina idéer så som de skulle användas om de var färdiga produkter, sedan utifrån resultatet komma med förslag till förändringar.

Detta arbetssätt tyckte lärarna var ett för svårt arbetssätt för 12 åringar. Deras förslag på arbetssätt var istället att förklara funktionen i mina prototyper och utifrån detta låta eleverna prova och förändra mina prototyper utifrån deras kontext. Med andra ord ett mer kreativt skapande, leka sig igenom prototyperna för att sedan skapa nya idéer.

Alla idéer kring förbättringar av prototyperna har jag givetvis också begrundat, men kommer inte att göra några förändringar av dessa inför workshopen med klass 5F. Varför kommer jag då inte detta? Anledningen till detta är att jag vill ha fler förslag till förändringar innan jag går vidare i prototyparbetet. Jag har lärt att för färdiga prototyper hämmar idéskapandet och detta är något jag inte vill göra, alltså hämma idéskapandet.

Utvecklandet av prototyperna kommer att ske efter workshopen med klass 5F. Givetvis kommer då även idéerna från denna workshop att arbetas igenom.