Observation, fas 1

• 10/9 08:00–09:15 • 15/9-25/9 hela dagar • 26/9 08.00-11.35 • 29/9-3/10 hela dagar

Mål: Att se om den bild media och skolverket målat upp om dagens skola stämmer överens

med verkligheten. Är dagens skola så dålig som de säger? Detta avgjorde givetvis om det fanns något behov av att jag överhuvudtaget skulle titta närmre på skola och lust att lära. Ett delmål som blev ett huvudproblem var att se om det var helheten av skolan eller ett specifikt ämne som behövdes undersökas.

Deltagare: Klass 5F och jag själv.

Datainsamling: anteckningar under observation och i form av dagbok efter observation (se

sammanställning av dagboken i bilaga 2).

5.1.1 Metod

Observation (fluga på väggen). I denna observation försökte jag delta aktivt i skolarbetet så lite som möjligt. Jag försökte iaktta förändringar i humör hos eleverna. Jag försökte även

10/9 2003 12/2 2004 Observation 1 Observation 3 Workshop 1 med experiment Experiment utomhus

Observation 2 Workshop 2 _med

experiment

Brainstorm blivande lärare

Brainstorm PMI studenter

iaktta hur stämningen förändrades, förmiddag – eftermiddag, svenska – engelska och så vidare. Jag försökte även läsa av saker som ljudnivå, suckningar, trötthet och stimmighet med mera.

Strategin jag använde mig av i observationen var att först se om behov av förändring fanns. När jag insätt att det fanns något jag kunde göra, det fanns ”problem” jag kunde lösa, försökte jag precisera dessa problem. För att göra detta började jag tänka i eftermiddagar kontra förmiddagar. När jag delat in dagarna i eftermiddagar kontra förmiddagar insåg jag att det var eftermiddagarna där det fanns mest problem. Då delade jag in eftermiddagarna i kategorier, enklast var att titta på vilka återkommande ämnen det fanns på eftermiddagarna. Här såg jag att svenska och matematik var återkommande ämnen som fanns på eftermiddagar.

Observationen fortsatte nu med extra fokus på matematik och svenska på eftermiddagen. Här såg jag ganska fort att svenskan inte var något problem, men matematiken däremot skapade stimmighet, trötthet och humörsvängningar. Jag trodde nu att jag hittat något jag kunde angripa. Innan jag bestämt mig för att matematik var problemet, tittade jag över

ämneskategorierna kontra förmiddagar, detta för att se om matematik aldrig existerade på förmiddagarna. Det jag insåg var att matematik fanns på förmiddagarna men då oftast i form av att läraren gick igenom något nytt på tavlan. I detta fall var det inte samma stimmighet bland eleverna. Några lyssnade och några satt och drömde, men alla var tysta. Detta var anledningen till att jag inte sett några större problem under förmiddagarna.

5.1.2 Resultat

Resultatet av min observation var att det behövdes en del insatser vilka jag kunde bistå med. Dessa insatser skulle jag lägga på matematik. Anledningen till att jag skulle lägga mina insatser på matematik var att ljudnivå, stimmighet, och att suckningar ökade inför

matematiklektionerna, det tog även ett tag efter matematiklektionerna innan eleverna blev sig själv igen. Under själva lektionerna var inte ljudnivån ovanligt hög men från en hel del håll syntes en uppgivenhet, dessa elever satt mest och stirrade rakt ut i luften. En hel del suckar hördes, vilka jag inte hörde under andra lektioner (se bilaga 2 sid ix).

5.1.3 Reflektion

Min första reflektion kring observation av ett så flummigt ämne som lust att lära var, hur ska jag kunna läsa av elevernas lust att lära? Detta grubblade jag länge på, vilket kanske var onödigt. Onödigt var detta på grund av att när jag väl kom ut i klass 5F så dök det ganska snart upp detaljer vilka jag kunde dra slutsatser utifrån. Frågan är då, observerade jag

tillräckligt länge för att kunna dra slutsatser? Enligt Blomberg (1993) så finns det inte någon precis regel att tillgå utan när man inte längre blir överraskad av det som observeras har man antagligen sett tillräckligt. Hon säger också att det är viktigt att ha lämpliga strategier för hur observationen ska gå till, exempelvis i mitt fall att täcka upp hela skoldagen.

Jag gick in i observationen med så öppna sinnen jag överhuvudtaget kunde. Detta för att inte göra ett val innan jag sett om behov fanns. Jag ville inte leta upp problem vilka kanske inte fanns, utan istället se om det fanns behov vilka jag kunde bistå med hjälp. Glaser & Strauss (1976) har utvecklat en strategi med namnet Grounded theory vilken väldigt väl passar in på min observationsstrategi.

Denna strategi går ut på att först samla in en mindre mängd data. Dessa data analyseras och används sedan för att peka ut riktningen på den fortsatta undersökningen. Detta i sin tur genererar nya data som i sin tur preciserar den teori som växer fram. Kategorier genereras efterhand beroende på de data som kommer in. Det hela fortsätter i en iterativ process tills alla kategorier är mättade.

Om jag jämför min observation med strategin grounded theory finns det en hel del likheter. Mitt initiala angreppssätt var att samla in data för att se om jag kunde göra något. När jag sedan sett att det fanns ett behov/problem försökte jag dela in observationen i kategorier. Det första kategorier jag gjorde var eftermiddag kontra förmiddag. När jag efter en vecka sett att eftermiddagarna innebar mer problem än förmiddagarna, försökte jag gå tillbaka och

undersöka olika ämneskategorier, matematik, engelska, svenska, SO (Samhälls Orientering), NO (Natur Orientering), idrott, musik, hemkunskap, bild med mera.

Vad arbetade eleverna oftast med på eftermiddagarna? Det jag kunde läsa ut nu var att eleverna oftast arbetade med matematik och svenska på eftermiddagarna. Med detta som utgångspunkt försökte jag koncentrera mig på dessa två ämnen. Nu insåg jag ganska fort att utav dessa två ämnen var det matematik som var svårt och gjorde att en hel del elever blev stimmiga och på dåligt humör. För att se om denna teori stämde, började jag mer intensivt observera eleverna de få gånger de hade matematik på förmiddagarna.

Även här fanns samma stimmighet och tråkiga humör hos eleverna. Detta hade jag missat i min första del av observationen, detta antagligen på grund av att de få gånger eleverna hade matematik på förmiddagen försvann i helhetsintrycket av en skoldag.

Det jag kan säga här är att missen med matematik kontra förmiddagen hade nog kunnat undvikas om jag använt mig av en annan datainsamlingsmetod än vad jag gjorde. Om jag tillexempel hade använt mig av videofilmning istället för att göra anteckningar, hade jag kanske sett detta problem tidigare och därmed kunnat göra mina beslut tidigare. Men videofilmningen kunde också ha gjort att jag inte kunnat läsa av klassen alls. Detta säger jag utifrån den erfarenheten jag fått då jag använde mig av en kamera i klass 5F. När jag tog fram kameran började alla stimma runt och apa sig, detta upphörde inte förrän jag stängde av kameran och lade den ifrån mig.

Det jag lärde mig är att det inte går att förutse vad barn ska göra, utan detta får provas fram.