Brister i omsorgen

I resultatet framkommer att det finns likheter i bedömningarna för flickor och pojkar gällande vad som anses vara brister i omsorgen. De rekvisit som används mest frekvent är; bristande hemmiljö, barnets otrygghet hos vårdnadshavare, vårdnadshavaren har egen problematik, barnet har inte tillgång till mat, barnets bristande hygien, rutiner samt gränssättningar. Det förekommer även skillnader mellan pojkar och flickor i specifika fall, däremot är de få till antalet och svåra att finna då det befinner sig på en detaljnivå. Vad gäller brister i omsorgen går det i högre utsträckning att utläsa hur övergrepp på flickor i domskälen normaliseras av

föräldrarna. Medan Förvaltningsrätten i domskälen gällande pojkar redovisar för rekvisitet när det förekommer konflikter mellan barn och förälder i högre

utsträckning än för flickor. I citaten som följer nedan redovisas beläggen för brister i omsorgen i två domskäl som är representativa för majoriteten av empirin.

’’Flickan har varit smutsig runt munnen, haft dålig hygien och smutsiga kläder/…/ Nämnden har inte visat att möjligheterna till frivillig vård till förmån för flickan har uttömts. Med flickan bästa i fokus anser

förvaltningsrätten därför att nödvändiga stödinsatser kan tillgodoses i hemmet på frivillig bas.’’ (Mål nr 5323-17 Flicka)

’’Den utredning som föreligger visar på stora brister i omsorgen om pojken avseende bland annat trygghet, stabilitet, känslomässigt bemötande, hygien och skolgång/…/ Vårdnadshavaren har inte lämnat sitt samtycke till sådan vård. Därtill har han i samband med nämndens utredning och målets handläggning samt även i förhållande till skolan visat en tydlig ovilja att samarbeta och engagera sig i angelägenheter kring pojken. Den

nödvändiga vården kan därför inte antas komma att kunna beredas på frivillig väg utan måste säkerställas med stöd av 1 § andra stycket och 2 § LVU.’’ (Mål nr 14005-16 Pojke)

Vid bearbetning av citaten går det att utläsa hur Förvaltningsrätten i flertalet av flickors domskäl, likt målsnummer 5323-17 motiveras med barnets bästa och att andra öppenvårdsinsatser i förstahand ska beprövas. Däremot i domskäl som berört pojkar med liknande grunder till brister i omsorgen likt målsnummer 14005-16, motiverar Förvaltningsrätten med vårdnadshavarens motstånd och diskuterar inte möjligheter till andra öppenvårdsinsatser.

Vid vidare undersökning av ytterligare domskäl där Förvaltningsrätten gett bifall utifrån brister i omsorgen går det fortsatt att se att varierande faktorer tas hänsyn till beroende på barnet kön. Det går att utläsa hur Förvaltningsrätten i domskälen skiftar fokus från att i vissa fall se till barnets behov och i andra fall föräldrarnas behov. I domskäl 12404-17 belyses exempelvis barnets bästa medan domstolen i domskäl 6965-17 betonar vårdnadshavarens behov för att uppnå barnets bästa.

’’Flickan är ännu en mycket en ung flicka. Flickan befinner sig nu i en känslig ålder där hon har ett särskilt stort behov av stöd, trygghet och omsorg av sina föräldrar. Flickans behov ställer därför höga krav på föräldrarnas omsorgsförmåga/…/. Vårdnadshavaren har bristande insikter om de behov flickan har och vilka krav detta ställer på henne som förälder.

Konsekvensen av detta förstärks av det förhållandet att vårdnadshavaren och flickan kan bedömas ha ett svagt socialt nätverk som kan stötta dem i vardagen/…/. Utöver detta har vårdnadshavaren en egen problematik avseende sin psykiska hälsa vilket påverkar hennes förmåga att tillgodose flickans behov.’’ (Mål nr 12404-17 Flicka)

’’Det finns tydliga brister i vårdnadshavarens föräldraförmåga som i allt väsentligt beror på hennes funktionsnedsättning och panikångest. Tydligt är att hon behöver stöd och hjälp i sin roll som förälder. Om hon inte kan få en mycket omfattande avlastning i sitt vårdnadsansvar riskerar pojken att allvarligt skadas. /…/Vidare finns skaderisk för honom om pojken är i vårdnadshavarens närhet när hon är utagerande och mår dåligt.

Förhållandena är i dag sådana att familjenätverket inte längre är berett att ge vårdnadshavaren den hjälp hon ber om.’’ (Mål nr 6965-17 Pojke)

I domskäl 12404-17 framförs en beskrivning av flickans behov och på vilket sätt föräldrarnas problematik medför brister i att bemöta barnet. I domskäl 6965-17 går det att se hur Förvaltningsrätten istället väljer att lyfta vårdnadshavarens problematik, för att på så sätt se vilka behov vårdnadshavaren har för att kunna bemöta pojken. Domstolen visar två olika sätt att gå tillväga för att belysa och ta barnets bästa i beaktning. Denna likhet är återkommande i flertalet domskäl.

Vidare i domskälen gällande flickor och brister i omsorgen väljer

Förvaltningsrätten även att belysa flickors sårbarhet likt domskäl 12404-17 när det exempelvis framförs att flickan befinner sig i en känslig ålder.

Vid analys av domskälen går det att se hur stereotypa attityder kring flickor och pojkar till viss del kommer till uttryck i domskälen. Carlssons (2008) egna

könsidealbild beskriver flickor som är utsatta av vuxna i sitt nätverk som socialt avvisande och tystade. Utifrån denna könsidealbild kan vi se vid analys av

domskälen hur Förvaltningsrätten möjligen tagit detta i beaktning när de väljer att lyfta flickans behov, detta skulle kunna förklaras utifrån att flickor beskrivs som offer enligt Carlsson (2008) och skuldbeläggs av sitt eget nätverk. Vidare går det att utifrån socialkonstruktivismen betona att det finns underförstådda tolkningar av Förvaltningsrätten i domskälen (Alvesson & Sköldberg, 2017). Det

underförstådda som utlästs i dessa domskäl är Förvaltningsrättens tolkningar av könets idealtyper och hur dessa påverkar Förvaltningsrättens bedömningar.

Socialkonstruktivismen menar på att det underförstådda bidrar till

kategoriseringar utifrån individens handlingar, människan kategoriserar för att få social kontroll över individer i samhället (Alvesson & Sköldberg, 2017; Forsell, 2012). Detta anses vid analys av domskälen komma till uttryck när

Förvaltningsrätten tar könets idealbild i beaktning i form av att uttrycka att

flickornas sårbarhet påverkas i högre grad om de placeras utanför hemmet. Utifrån tidigare forskning (Hagborg et.al., 2017) skulle det kunna antas att

Förvaltningsrätten väljer att motivera vårdnadshavarens psykiska problematisk tydligare och hur det påverkar pojken då en pojke skulle kunna anses vara mentalt starkare. Medan flickor anses vara mer sårbara och då generellt inte klara av att bo med en vårdnadshavare med psykisk problematik.