Kandidatuppsats
Författare: Natalie Nilsson &
Josefin Eriksson
Handledare: Johanna Thulin Examinator: Torbjörn Forkby Termin: VT 19
Ämne: Socialt arbete Nivå: Grundnivå Kurskod: 2SA47E
Är könet en avgörande faktor?
En kvalitativ studie hur könkonstruktioner framställs i
domskälen gällande lagen med särskilda bestämmelser
om vård av unga
Abstract
Authors: Josefin Eriksson and Natalie Nilsson
Title: ”Gender as a vital element?” A qualitative study on how gender
construction is presented in the grounds of the law with special provisions on the care of young people. [Translated title]
Supervisor: Johanna Thulin Assessor: Torbjörn Forkby
In Sweden the decisions that are made regarding young people who are to be prepared care are made after the law with special provisions on the care of young people (LVU) (SFS 1990:52). The aim of this study was to investigate how the court, in its grounds of law with special provisions on the care of young people, produces gender norms. The essays method was based on a qualitative content analysis and a social construction approach to highlight the grounds for reflecting their assessments in LVU cases. The purpose of the study was not to give a definitive picture of how the grounds are designed, but merely to illustrate the process of vulnerable young people in society. The study was based on 84 LVU cases including paragraph 2 and 3, which had a fall off with 19 cases. In analysis of our results, we applied previous research on the subject which contained norms´ impact on social work, youths constructed behavior out of a gender perspective, the complex going on behind the human surface and the impact of abuse in young people. We have also analyzed our results from theoretic perspectives as gender norms, parts of the socialization theory and how norms take part in the society. To illustrate how the court may have judge the young people from the genders norms in Sweden which describes how boys and girls should behave. This study found out that the differences in how the court judged boys and girls were minimal but in some cases of paragraph 3 the differences were easier to find than in paragraph 2. The most common in the results was that there were larger differences between girls and girls, boys and boys than between girls and boys. The study also showed that boys and girls that has the same social problems are assessed under different evidence. This caused that the law is therefore not used as the propositions referenced that they should have been used.
This study has therefore attempt to highlight the importance of that young people that are in an exposed situation should have the same possibilities to get the help they need. The court should not rely on gender constructions in cases of the law with special provisions on the care of young people.
Key words: social constructions, young people, gender, court decisions, norms impact on social work.
FÖRORD
Denna uppsats är en kandidatuppsats, skriven vid Linnéuniversitetet i Växjö vårterminen 2019. Vi vill uttrycka vår tacksamhet till flertalet personer som gjort denna uppsats möjlig. Vi vill därmed rikta ett stort tack till Johanna Thulin som gett oss givande och betydelsefulla handledningstillfällen.
Vi vill även rikta ett stort tack till våra nära och kära som stöttat, lyssnat och peppat oss under hela uppsatsen gång. Slutligen vill vi tacka varandra för ett gott samarbete.
Växjö 2019-06-06
Josefin Eriksson & Natalie Nilsson
Innehållsförteckning
Abstract ... 1
1. Inledning ... 5
1.1 Bakgrund ... 5
1.1.1 Processen i lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga ... 5
1.1.2 Tvångslagstiftning för barn och unga ... 6
1.1.3 Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga ... 6
1.1.4 Juridiska begrepp ... 7
1.2 Problemformulering ... 8
1.3 Syfte ... 9
1.4 Frågeställningar ... 10
2. Tidigare forskning ... 10
2.1 Ungas konstruerade beteenden ur ett kön- och genusperspektiv... 10
2.2 Det komplexa som pågår bakom den mänskliga fasaden ... 12
2.3 Övergreppets påverkan på unga ... 13
3. Teori ... 14
3.1 Könsnormer ... 15
3.2 Att socialiseras in i ett kön; genussocialisation ... 15
3.3 Normers uppbyggnad ... 16
4.Vetenskapsteoretisk ansats ... 17
4.1 Socialkonstruktivismen ... 17
4.2 Ansatsen tillämplighet för studien ... 18
5. Metod ... 19
5.1 Datainsamlingsmetod och urval ... 19
5.2 Analysmetod ... 21
5.3 Metoddiskussion... 22
5.4 Etiska överväganden... 23
5.5 Tillvägagångsätt ... 25
5.6 Arbetsfördelning ... 26
5.7 Undersökningens tillförlitlighet ... 26
6. Resultat och analys ... 27
6.1 Paragraf 2: Brister i omsorgen eller andra förhållanden i hemmet ... 28
6.1.1 Brister i omsorgen ... 29
6.1.2 Fysisk misshandel ... 32
6.1.3 Psykisk misshandel ... 34
6.1.4 Otillbörligt utnyttjande ... 37
6.1.5 Annat förhållande i hemmet ... 38
6.2 Paragraf 3: Att bryta mot samhällets grundläggande normer... 40
6.2.1 Missbruk av beroendeframkallande medel ... 41
6.2.2 Brottslig verksamhet ... 43
6.2.3 Annat socialt nedbrytande beteende ... 44
7. Avslutande diskussion ... 47
7.1 Förslag till vidare forskning ... 51
8. Referenser ... 52
Bilagor ... 56
Bilaga A- Kodningsschema ... 56
1. Inledning
1.1 Bakgrund
I följande avsnitt presenteras en bakgrund till lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) (SFS 1990:52) som innehåller en redovisning av tillämpningen av lagen samt dess uppkomst. Avsnittet innehåller även betydelsefulla begrepp för att förstå uppsatsen i sin helhet.
1.1.1 Processen i lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga Svensk lagstiftning har byggt upp ett skyddsnät för utsatta barn och ungdomar.
Socialtjänsten har delegation från socialnämnden att utreda barn som far illa utifrån deras livssituation enligt 11 kap 1§ socialtjänstlagen (SFS 2001:453). Om socialtjänsten finner en oro och bestämmer sig för att ingripa finns det två sätt att göra detta på. Det första innebär att vården kan ske på frivillig väg med
öppenvårdsinsatser utifrån socialtjänstlagens bestämmelser utifrån att det finns ett godkänt och pålitligt samtycke från vårdnadshavarna. Det andra
tillvägagångssättet innebär att vårdnadshavarna eller den unge över 15 år inte samtycker eller att samtycket inte är tillförlitligt och vården måste därmed ske under tvångslagstiftningen lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (Friis, 2005; SFS 1990:52).
Enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (SFS 1990:52) kan barn och ungdomar som uppvisar psykisk och/eller fysisk problematik bli aktuella för prövning enligt 2 och 3§§ LVU. Bedömningar enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (ibid.) utförs av utredande socialsekreterare som har delegation från socialnämnden att införskaffa individuella belägg till förslag av varje enskilt beslut. De kan därmed göra omedelbara omhändertaganden med hänsyn för att den unges hälsa och utveckling riskerar att ta skada. För att tvångsvården ska vinna laga kraft måste socialnämnden ansöka om detta hos Förvaltningsrätten (Kristianstads kommun, 2018; Linköpings kommun, 2018;
Friis, 2005).
1.1.2 Tvångslagstiftning för barn och unga
I början av 1900-talet infördes en ny barnavårdslag som avsåg att skapa ett sammanhållet förhållningssätt gällande vården av unga. Ett omhändertagande av unga under denna tid föranledde av vanart eller vanvård från föräldrarnas brister, alternativt vid händelser där det förekommit misshandel. År 1934 började
ungdomar i 18-21 års ålder även inräknas i barnavårdslagstiftningen. Rekvisiten för ett omhändertagande av ungdomar över 18 år under tidigt 1900-tal innefattade att de hade ett destruktivt levnadssätt som krävde särskilda åtgärder (Mattsson, 2002). Synen på människor förändrades under 1980-talet och socialtjänsten blev mer styrande och auktoritär. Tvångsomhändertagandena gällande unga skulle från och med då endast genomföras när den unge ansågs vara i behov av vård och inte till skydd för andra invånare i samhället som rekvisiten tidigare avsåg. Däremot skedde en omfattande reform år 1991 som ersatte den tidigare barnavårdslagen till hur lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (SFS 1990:52) är idag (Mattsson, 2002). En del av förändringarna gällde rekvisiten i 3§ som ändrades från något annat jämförbart beteende till annat socialt nedbrytande beteende.
Detta gjordes för att hänvisa till ohälsosamma beteenden som inte kan kopplas till missbruk eller kriminalitet. Den andra förändringen var att påtaglig risk infördes på 2 och 3§§ för att kunna ingripa i ett tidigare skede och att bedömningarna skulle bli mer likartade i hela landet. Tidigare var rekvisitet i 2 och 3§§ allvarlig fara men ansågs vara för svårtolkat och allt för abstrakt för socialarbetare att bedöma utifrån (Prop.1989/90:28). Ändringarna som genomfördes avsåg att dels öka ungas möjligheter till skydd och för att öka rättssäkerheten (Bramstrång, 1985).
1.1.3 Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga
Enligt 2§ i Lagen om särskilda bestämmelser av vård av unga (SFS 1990:52) ska ett barn som utsätts för fysisk misshandel, psykisk misshandel, brister i omsorgen, otillbörligt utnyttjande eller om det finns något annat förhållande i hemmet som kan orsaka påtaglig risk för den unges hälsa eller utveckling tas omhand. I dessa fall där det handlar om att barnets omgivande miljö utgör en risk för barnet, uttrycker lagstiftningen att det måste föreligga faktiska företeelser som innebär en risk att barnet kan lida skada för att det ska anses legitimt. Omständigheterna ska
medföra påtagliga risker för att skada barnets utveckling och hälsa samt påvisa ett tydligt vårdbehov (Norström & Thunved, 2009).
Utifrån 3§ i LVU lagstiftningen (SFS 1990:52) skall det beslutas om vård av den unge i de fall där hen utsätter sig själv för en påtaglig risk att skada sin egen utveckling och hälsa, genom missbruk av beroende framkallande medel, brottslig verksamhet eller annat socialt nedbrytande beteende. Likt 2§ LVU (SFS 1990:52) framkommer det att det ska föreligga faktiska omständigheter som visar på att den unge riskerar att skadas för att det ska motivera ett vårdbehov (Norström &
Thunved, 2009). I bedömningen som görs av socialtjänsten skall den unges behov ligga till grund, det får enligt lagens förarbeten inte framföras motiveringar som hänvisar till att insatsen ska ta hänsyn till samhällets intressen (Prop. 1979/80:1).
Värderingar eller religionsaspekter får inte heller framföras och ligga till grund för beslutande om vård (Prop. 1989/90:28).
Lagstiftningen beskriver socialt nedbrytande beteende som:
"socialt nedbrytande beteende menas att den unge beter sig på ett sätt som avviker från samhällets grundläggande normer. Exempel på detta är att den unge begår något eller några enstaka allvarliga brott utan att man för den skull kan tala om brottslig verksamhet. Vidare kan det vara fråga om att den unge vistas - annat än tillfälligt - i en s.k. knarkarkvart eller någon annan missbruksmiljö eller att den unge prostituerar sig eller uppträder på en sexklubb. Det bör dock framhållas att beteendet även skall innebära en påtaglig risk för den unges hälsa eller utveckling.” (Prop. 1989/90:28).
1.1.4 Juridiska begrepp
Domskäl: ”Rättens motivering av domslut.” (Sveriges domstolar, 2017)
Rekvisit: ”Varje lag ställer normalt upp ett antal villkor. För att en lag ska vara tillämplig krävs att något eller alla dessa villkor, rekvisit, är uppfyllda.”
(Åklagarmyndigheten, 2019)
1.2 Problemformulering
I flertalet tidningsreportage under 2000-talet framförs att det under åren skett en markant ökning av LVU-ärenden hos socialtjänsten, vilket beskrivs som ett socialt problem. År 2014 rapporterade Repitsch (2014) att tvångsomhändertaganden enligt LVU hade ökat med 75 procent jämfört med hur statistiken såg ut 2004.
Denna stigning beskrivs år 2018 enligt Wollner (2018) fortfarande vara
framträdande. Hon rapporterar hur LVU-ärendena ökat med 27 procent mellan åren 2013 fram till 2017 (ibid.). Wieselgren, samordnare för Sveriges Kommuner och Landsting beskriver för journalisten Repitsch (2014) att en bidragande faktor till att statistiken ser ut som den gör kan bero på att ungdomarna som är aktuella för bedömning enligt LVU har flertalet sociala problem. Ungdomarna kan därmed behöva flertalet insatser från socialtjänsten på grund av sina sociala problem. För att en tvångsvårds insats som LVU ska vara legitim och rättssäker menar Wollner (2018) att det finns behov av ökad kunskap gällande tvångsvård och hur det påverkar barnet, detta för att LVU som insats ska anses vara behjälplig och betydelsefull för de unga.
I LVU-domskälen ska rekvisiten från lagstiftningen framgå tydligt för att
motiveringen i förslag till beslut ska vara legitim och rättssäkert. Carlsson (2008) framför hur han utifrån sin könsidealbild kan se hur en utsatt flicka framställs som ett offer i hemmet. Carlsson (2008) påtalar att flickor som offer beskrivs av förövaren som lösaktiga, lögnaktiga samt nedtystade för att skuldbelägga
flickorna. Medan en förövare av det manliga könet framställs som en individ med ett aggressivt- och auktoritärt beteende. När en person bedöms enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (SFS 1990:52) kan personen däremot bära rollen som både offer och förövare. Att individen bär på denna dubbla roll beror på att barnet kan uppfylla rekvisiten i både 2 och 3§§ LVU i samma domskäl. Däremot har det visat sig finnas skillnader för vilka beteende som räknas in i rekvisiten mellan flickor och pojkar. Samma beteende kan bedömas olika beroende på om individen anses vara offer i form av att ansvaret anses ligga på vårdnadshavare eller förövare genom att barnet själv framkallar ett
normbrytande och skadligt beteende (ibid.). Ståhl (2007) framför i sin
könsidealbild exempelvis hur självskadebeteende anses vara kopplat till kvinnor
och femininitet, pojkar med denna typ av problematik utmanar därmed
könsidealbilden av denna typ av destruktiva beteende. Mattsson (2015) menar att könsstrukturer skiftar med tiden på grund av att män och kvinnors roller i
samhället förändras över tid. Barn och unga socialiseras in i samhällets könsnormer genom att vuxna fostrar unga och uppmärksammar önskade samt oönskade beteende i relation till barnets kön. Människor har i de flesta fall en förmåga att förstå förväntningar som finns i samhället på deras kön. Individers handlande formas därmed av samhällets önskan om hur kvinnor och män skall bete sig i olika sammanhang (ibid.). När unga prövas för LVU utgår
Förvaltningsrätten därmed från att den unges förutsättning för hälsa och utveckling riskerar att skadas. Därmed skulle de unga kunna ha olika
förutsättningar för att få den hjälp det är i behov av beroende på hur samhället ser på socialt nedbrytande beteende och att vara utsatt utifrån könskonstruktioner.
Leviner, docent i offentlig rätt vid Stockholms universitet beskriver att kunskap om varför placering sker enligt tvångslagstiftning är outforskad. Det finns lite kunskap om rekvisitens innebörd i de individuella fallen och deras tillämpning i praktiken (Wollner, 2018). Vi avser därmed att belysa beläggen i domskälen för att undersöka hur rekvisiten tillämpas utifrån könskonstruktioner och hur dessa påverkar ungas möjligheter till vård jämlikt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (SFS 1990:52).
1.3 Syfte
Studien syftar till att undersöka hur domstolen i domskälen av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) (SFS 1990:52) framställer könsnormer.
1.4 Frågeställningar
Utifrån uppsatsens syfte följer följande frågeställningar:
- Hur framställs de påtagliga riskerna i hemmet hos pojkar och flickor i domskälen utifrån 2§ LVU?
- Hur konstrueras det socialt nedbrytande beteendet hos pojkar och flickor i domskälen utifrån 3§ LVU?
- Hur konstrueras kopplingar mellan individens kön och hur dem blivit utsatta för påtagliga risker i hemmet eller har ett socialt nedbrytande beteende i domskälen?
2. Tidigare forskning
Avsnittet tidigare forskning avser att ge läsaren förförståelse för uppsatsens ämne för att förstå de kommande avsnitten; analys, resultat och diskussion. De valda artiklarna avser att ge en fördjupad bild av hur könskonstruktioner kan påverka bedömningarna jämlikt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (SFS 1990:52).
2.1 Ungas konstruerade beteenden ur ett kön- och genusperspektiv
Skillnaderna mellan det manliga och kvinnliga anses vara kopplat till det biologiska könet, dessa skillnader kan komma till uttryck ur ett könsperspektiv.
Begreppen maskulinitet och femininitet kan appliceras på båda könen, däremot kan begreppen aldrig framföras som helt obundna då deras ursprungliga källa alltid härstammar från ett av de biologiska könen. Forskare inom genusvetenskap har skapat en skala mellan extrem maskulinitet respektive femininitet där de försöker placera vart olika självskadebeteende återfinns beroende på kön. Denna typ av genusforskning anses vara kopplat till forskningsperspektivet
konstruktivism som anser att kön är något som är socialt konstruerat utifrån vilka förväntningar som finns på män och kvinnor. Därav anses maskulinitet och femininitet skapas i sociala interaktioner och även förändras i takt med samhällets utveckling (Ståhl, 2007).
Hagborg et.al. (2017) framför i sin studie hur könsperspektivet kommer till uttryck bland unga som utsätts för misshandel alternativt försummelse beroende på övergreppens art och utformning. Flickor och pojkars möjligheter samt förmågor att framföra tankar och känslor om den misshandel som de utsatts för beror på vilken typ av sårbarhet som individen bär på. Sårbarheten kan bero på att flickor reagerar tidigare vid lägre grad av misshandel och kan därmed tidigare utveckla en mental ohälsa (ibid.). Myndighetspersoner som behandlar dessa typer av ärenden gällande utsatta barn och unga bör däremot förhålla sig objektiva till samhällets normer och värderingar om könet för att kunna behandla alla klienter lika. En myndighetsperson bör aldrig acceptera normtrender för hur exempelvis olika kön bör vara i varierande situationer, däremot bör de vara medveten om att synsätten finns. Myndighetspersoner ska acceptera klienten som den är för att på så sätt inte kategorisera efter normer och värderingar som kan bidra till sociala ojämlikheter i det sociala arbetets praktik (Scourfield, 2002).
Inom genusperspektiv finns stereotypa attityder i form av föreställningar om utsatta flickor samt förövande män. Beteendet hos en utsatt flicka skuldbeläggs av förövaren genom att beskriva henne som dålig, lösaktig, lögnaktig, avvikande och ansvarig. Flickor kan konstrueras av individer i samhället som nedvärderade, socialt avvisande och tystade. Medan förövarna beskrivs som män då deras beteende anses vara kopplat till aggression, våld, hotelser men även tenderar till att ha ett auktoritärt beteende. Beroende på kön är handlingsutrymmet olikartat och ger därmed varierande resultat, då flickor anses ha ett mindre
handlingsutrymme och männen anses ha ett större (Carlsson, 2008).
Ståhl (2007) har likt Carlsson (2008) skapat en egen könsidealbild av flickor och pojkar. Utifrån Ståhls (2007) könsidealbild anses självskadebeteende vara kopplat till femininitet. Detta beskrivs bero på att kvinnor socialiseras in i till att vara inkapabla att kunna uttrycka ett aggressivt beteende. En person med
självskadebeteende beskrevs vara en vit, skör och intelligent kvinna. Män med självskadebeteende eller psykisk ohälsa ansågs därmed vara passiva likt den normbild som finns om kvinnorna och blev därmed kategoriserade som homosexuella. Pojkar som har ett självskadebeteende anses utmana
könsidealbilden och bryter därmed mot den norm som finns om att män ska vara utåtagerande eller kriminella. Slutligen bidrar det till att vi får en aspektblindhet, vi ser bara tjejerna när vi tänker på självskadebeteende för att det är dem vi tittar efter (ibid.).
2.2 Det komplexa som pågår bakom den mänskliga fasaden
Kategorin utsatta barn anses även inkludera ungdomar som betraktas vara i fara på grund av sitt eget beteende och inte endast för missförhållanden i hemmet. Det beskrivs finnas en liknelse mellan övergrepp på barn och mäns våld mot kvinnor som anser att risken för emotionell och psykisk skada är lika påtaglig. Våldet mot barn och kvinnor resulterar i en maktposition där barnen och kvinnorna befinner sig i en underordnad maktposition där förövaren utnyttjar offrets känslor och därmed får övergreppen att hållas hemliga inom familjen. Barns upplevelser av att vara offer kan arta sig olika beroende på orsaker och handlingar. I de fall där ungdomar försökt söka hjälp på grund av våld i hemmet har de funnit hjälpen otillräcklig, vilket kan medföra att ungdomarna förlorar hoppet och motsätta sig framtida insatser. Ungdomars manifestation kan därmed anses bero på
familjeförhållanden (Linell, 2017).
Ungdomar avslöjar i hög grad inte övergrepp av familjemedlemmar då dem är väl medvetna om de konsekvenser som finns vid avslöjandet av övergrepp. Det väljer att istället undanhålla informationen från myndigheter (Linell, 2017). Detta kommer även till uttryck i Ståhls (2007) forskning om psykisk ohälsa. Denna forskning belyser endast flickornas upplevelser, det beskrivs bero på att pojkar med självskadebeteende är en svårfångad grupp och därmed finns det ett stort mörkertal kring pojkars upplevelser. Däremot visar forskning att manligt självskadebeteende förekommer oftare än vad som tidigare antagits i forskningssammanhang (ibid.).
Ståhl (2007) har i sin forskning om unga undersökt artiklar som belyser flickor och pojkars olika sätt att uttrycka sig vid placering. Flickor och pojkar med destruktiva beteenden beskrivs ur olika perspektiv beroende på kön och kontext.
Orsaken till att pojkars utåtagerande beskrivs bero på sociala problem medan
flickors anledning till att vara introverta beskrivs bero på psykosociala problem.
Ett exempel från ungdomsinstitutioner påvisade att pojkar var aggressiva utifrån att de gjorde uppror mot att de var inlåsta. Däremot menade personalen på institutionen att flickornas självskadebeteende inte hörde ihop med att de var inlåsta, medan forskare menade på att detta var flickornas sätt att göra motstånd.
Forskare ansåg att detta berodde på könsidealet som påverkade flickornas sätt att agera och handla annorlunda än pojkarna. Slutligen återfanns på slutna
ungdomshem att klientens sexualitet var en aspekt som togs i beaktning vid beredande av vård gällande flickor (ibid.).
Mönstret mellan flickor och pojkar återspeglas även vid bedömning av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Pojkar tenderar att dömas via 3§ LVU på grund av eget beteende, medan flickor tenderar att dömas via 2§ LVU på grund av övergrepp och en bristande hemmiljö. Det beskrivs finnas en koppling mellan 2 och 3§§ LVU, där tidigare studier visar ett samband mellan 2§ LVU: fysiska- /sexuella övergrepp och 3§ LVU: depression/posttraumatiskt-stressyndrom.
Kopplingen mellan 2 och 3§§ LVU kan möjliggöra en förklaring till de hanteringsmekanismer ungdomar använder sig av för att hantera pågående övergreppen samt det trauma de varit med om som ett rop på hjälp. Dessa hanteringsmekanismer hamnar under 3§ LVU och står för exempelvis;
ätstörningar, missbruk, självskada, sexuellt utnyttjande eller också avvikande från hemmiljön. Det finns därmed en stor komplexitet i ungdomars avslöjande
gällande hur ungdomen agerar (Linell, 2017).
2.3 Övergreppets påverkan på unga
Hagborg et.al. (2017) beskriver i sin studie hur fysisk och psykisk misshandel samt försummelse kan påverka barn och ungdomars hälsa och utveckling. Fysisk misshandel anses ha en större effekt på barn och ungdomarnas mentala hälsa än vid de fall där emotionell misshandel förekommer. Däremot har emotionell misshandel alltid haft en negativ påverkan på både flickor och pojkars hälsa och utveckling. Barn och ungdomar som har utsatts för någon form av misshandel kan få problem i sin utveckling i form av kognitiva inlärningssvårigheter, beteende förändringar men även problem med att uttrycka känslor och förstå sociala
relationer. Det finns tydliga skillnader i hur utvecklingen kommer till uttryck under barnets första levnadsår mellan pojkar och flickor. Flickor tenderar att utveckla ett suicidalt- och självskadebeteende, vilket kan komma till uttryck genom olika former av ångestsymtom samt depressioner. Å andra sidan tenderar pojkar att utveckla ett utåtagerande beteende. Denna utveckling kan förklaras dels genom att flickors psykosomatiska problematik kan föras samman med att de någon gång utsatts för en traumatisk händelse. En annan förklaring kan vara att pojkars mentala hälsa anses vara starkare än flickors (ibid.).
Linell (2017) visar i sin avhandling likt Hagborgs et.al. (2017) studie att flickor tenderar att i större utsträckning utsättas för övergrepp i hemmet medan pojkar utsätts för övergrepp utanför hemmet. Det beskrivs finnas ett könsbestämt mönster som visar att flickor tenderar att anmäla övergrepp och ber om hjälp medan pojkar i större utsträckning inte gör det (Linell, 2017). Detta könsbestämda mönster beskriv bero på att flickor i högre grad applicerar den händelse som de utsatts för på dem själva. I det könsbestämda mönstret framkommer det även att pojkar inte alltid utvecklar ett utåtagerande beteende utifrån att de varit utsatta för någon form av övergrepp. Pojkar visar även att de till skillnad från flickor inte utvecklat psykosomatiska problem vid emotionell misshandel. Däremot
rapporterade fler pojkar än flickor att de någon gång blivit utsatta för någon typ av misshandel (Hagborg et.al., 2017). Å andra sidan visar forskning hur det skett en markant ökning av suicidalt- och självskadebeteende hos unga, framförallt hos flickor men även hos pojkar. Vilket kan vara ett tecken på att även pojkar påverkas (Ståhl, 2007).
3. Teori
I följande avsnitt presenteras socialisationsteorin och dess koppling till uppsatsens vetenskapsteoretiska ansats; socialkonstruktivismen. Avsnittet kommer att
exemplifiera hur könsnormer påverkar människans syn på manligt och kvinnligt.
Vidare kommer normers uppbyggnad förklaras samt hur de påverkar människors tankesätt och värderingar. Detta är för att få ett perspektiv på hur könsnormer kan komma uttryck i samhället och hur därigenom kan återfinnas i domskälen.
3.1 Könsnormer
Könsnormer skapas för att människan ska kunna kategorisera individer i samhället för att på så sätt få kontroll över den miljö individen befinner sig i (Forsell, 2012).
På grund av detta har genusbegreppet uppkommit för att få en förståelse för hur manligt och kvinnligt inte är kopplat direkt till individens kön, utan snarare är socialt konstruerat (Hirdman, 2001; Giddens & Griffiths, 2007; Forsell, 2012).
När könsnormer skapas, sker detta genom en omedveten process där ens personer i sin omgivning förstärker beteenden som är önskvärda, detta kan även ske i samhällets utformning. Exempelvis att flickor och pojkar i barnlitteratur framställs olika, så som att flickor ska vara passiva och pojkar utåtriktade. Individen
påverkas inte bara av vad andra människor i sin omgivning har för önskan om hur män och kvinnor bör vara, utan kan även påverkas av andra faktorer på andra platser i samhället (Giddens & Griffiths, 2007; Forsell, 2012).
3.2 Att socialiseras in i ett kön; genussocialisation
Berger och Luckmann (1991) beskriver socialisationsteorin som en förgrening till socialkonstruktivismen. Teorin utgår ifrån att människan formas till att ha en egen personlig identitet, vilket skapas genom social interaktion. Ett nyfött barn har därmed inte någon förutsedd roll i samhället utan detta är något som tankar och värderingar från familjemedlemmar runt barnet bidrar till. Denna
socialisationsteori utgår från två faser och benämns primär och sekundär socialisation (ibid.).
Den primära socialisationen sker under barnets första levnadsår, det vill säga fram tills barnet är myndigt. Under denna period är det aktörer så som
familjemedlemmar eller andra viktiga personer i barnets omgivning som påverkar barnets bild av verkligheten (Berger & Luckmann, 1991). Genom exempelvis genussocialisationen lär sig barnen av sina socialisationsagenter om vilka sociala normer som är igenkännande med deras biologiska kön. Socialisationsagenterna övertalar på så sätt barnet om vad som är ett önskat beteende hos en pojke
respektive flicka. Socialisationsagenternas världsbild om exempelvis manligt och kvinnligt blir därmed den sanna verkligheten för barnet (Giddens & Griffiths, 2007; Berger & Luckmann, 1991).
Den andra fasen påbörjas när individen fått en personlig uppfattning av sin identitet och därmed bildat sig en egen verklighetsuppfattning. I denna fas kan individen påverkas av nya socialisationsagenter utanför det sociala nätverket (Berger & Luckmann, 1991). En individ kan vägledas gällande vad som anses vara ett önskat beteende utifrån dess kön genom belöningar eller bestraffningar.
Vägledningen sker för att individen inte ska anses vara avvikande från samhällets grundläggande normer. I denna fas kan individen själv välja vilka sociala grupper hen önskar att tillhöra beroende på vilka normer man tagit efter under sin primära fas. I grupperna förstärks de normer och värderingar individerna har, vilket skapar ett ”vi” och ”dem”- tänk (Giddens & Griffiths, 2007; Berger & Luckmann, 1991).
3.3 Normers uppbyggnad
Under 1990-talet påverkades EU politiken av införandet av genustänkande och hur normer i samhället förändrades på grund av detta. Denna process kallades normförhandling, vilket innebar att normen via en politisk process förhandlades in i lagstiftningen och blev på så sätt formell. Konstruktivismen beskriver hur denna process påverkas av att intressen och preferenser av hur människan önskar att samhället ska se ut förändras över tid. Alla typer av normer i samhället måste därmed anpassas efter samhällets utveckling (Elgström, 2000).
En annan process för att införa normer i samhället kan ske genom att aktörer i form av medborgare vill förändra normer och värderingarna i samhället. Denna process startas genom att individer har en moralisk övertygelse om hur saker och ting bör vara. Detta leder i sin tur till normspridning vilket innebär att nya tankar och värderingar förgrenar sig och börjar påverka andra människors handlande och beteende. Normspridarna försöker i sin tur övertyga befolkningen och politiker i samhället via socialisering om att deras nya norm bör få fäste och implementeras.
För att deras norm ska få fäste krävs att en större del av befolkningen använder den regelbundet (Elgström, 2000).
3.4 De teoretiska utgångspunkternas relevans för studien
Studiens frågeställningar utgår ifrån att undersöka hur domstolen utifrån 2 och 3§
LVU bedömer flickor och pojkar utifrån deras kön. Utifrån detta har vi valt att utgå ifrån dessa teoretiska utgångspunkter då de avser att beskriva hur kön
konstrueras genom socialisation samt hur normer i samhället påverkar människans beslut. Detta kan exempelvis komma till uttryck när samhällets strukturer i form av hierarkier påverkar människors identitet och positioner i samhället. Vilket på så sätt bidrar till kategoriseringar, det finns därmed flera olika tolkningar av hur människan ser på män och kvinnor som individer (Scourfield, 2002). Detta är något som även skulle kunna återspeglas i domskälen.
4.Vetenskapsteoretisk ansats
I följande avsnitt redogörs den ansats som valts för att analysera resultatet i uppsatsen. Inledningsvis behandlar stycket grunderna i socialkonstruktivismen och hur ansatsens olika inriktningar kan komma till uttryck i varierande
sammanhang. Vidare kommer avsnittet att framföra hur socialkonstruktivismen är relevant för denna studie och hur den har applicerats i denna uppsats.
4.1 Socialkonstruktivismen
Socialkonstruktivismen innebär att all kunskap individer har skapas genom samspel mellan människor. Socialkonstruktivismen är en ontologisk ideologi, vilket innebär att människan anses konstruera sin egen verklighet (Thomassen, 2007; Wenneberg, 2010). Utifrån socialkonstruktivismen påverkas kunskapen som människan har efter vilken epok som samhället befinner sig i. Människans kunskap påverkas av vilka teknologiska förutsättningar som finns tillhanda för att upptäcka och införskaffa fakta om den värld som finns runt omkring (Wenneberg, 2010). I socialkonstruktivismen finns det två ursprungliga inriktningar gällande hur människan anser att världen är konstruerad. Den första inriktningen innefattar hur de konstruktioner individerna skapar är till för att förklara system samt hur verkligheten ser ut. Inom denna inriktning anser människan att verkligheten alltid existerar oberoende av människors värderingar. Den andra inriktningen innebär däremot att verkligheten endast existerar utifrån att människor konstruerar den genom värderingar och i interaktionen individer emellan (Thomassen, 2007;
Jönsson, 2010). Uppsatsen avser att utgå ifrån den andra inriktningen som innebär att människan samskapar sin verklighet.
En viktig utgångspunkt i socialkonstruktivismen är människans egna språk och sociala interaktioner, vilket medför att språket i from av symboler och tecken anses vara nyckeln till kommunikation. Det finns även underförstådd
kommunikation, som exempelvis när vi vinkar mot en annan individ och det betyder hej eller hejdå. Det underförstådda i kommunikationen är en bidragande faktor till varför människans verklighet ser ut som den gör. Våra tolkningar av det underförstådda visar att världen är socialt konstruerad, genom våra tolkningar skapar människan en betydelse för olika handlingar vilket gör att människor kan förstå varandra. Utifrån människans tolkningar kan människor typifiera hur människan ska handla vilket skapar en form av social kontroll. Detta har även bidragit till att individer kategoriserar andra utifrån observationer av deras handlingar. Människan skapar därmed sin egen verklighet av hur människor bör vara genom att sprida sina normer och sin kunskap som något givet utifrån sitt eget handlingsmönster (Alvesson & Sköldberg, 2017; Wenneberg, 2010).
4.2 Ansatsen tillämplighet för studien
Denna ansats kan appliceras på denna studie då den syftar till att undersöka hur domstolen i domskälen av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) (SFS 1990:52) framställer könsnormer. Valet av denna ansats grundar sig i den data som använts i denna studie. Ansatsen är behjälplig vid analysen av dokumenten då det genom språket går att avläsa vilka underliggande
könskonstruktioner som finns hos domstolen och som ligger till grund för
bedömningarna. Hur domstolen framställer individerna i bedömningarna är ett sätt att blottlägga samhällets sätt att se på omvärlden och det som i denna studie återfinns som det sociala problemet eftersom domstolen ska ha en normaliserande funktion. En annan aspekt till valet av ansats är att socialkonstruktivismen framför komplexiteten i manligt och kvinnligt, då dessa anses vara rörliga begrepp. Detta innebär att manligt och kvinnligt inte ska anses vara beständig utan är något som är socialt konstruerat genom den sociala interaktionen människor emellan och kan därmed förändras över tid (Bryman, 2011).
5. Metod
I metodavsnittet framförs uppsatsens tillvägagångssätt samt vilka utgångspunkter som ligger till grund för uppsatsens utformning. I följande stycken kommer vi att diskutera varför vi valt att använda de metoder och urval som tillämpats. Det kommer även diskuteras hur metoderna valts efter problemformuleringen för att bemöta och besvara studiens syfte och frågeställningar.
5.1 Datainsamlingsmetod och urval
Uppsatsens datainsamlingsmetod valdes utifrån studiens frågeställningar samt syfte. Vi valde att använda oss av en dokumentstudie som avser att bearbeta domskäl i LVU-ärenden. Valet av material gjordes för att få domstolens slutliga bedömning för att på så sätt få kunskap om vilka rekvisit som åberopas beroende på kön.
Den valda metoden för att denna dokumentstudie har varit en kvalitativ metod för att undersöka hur könsnormer kommer till uttryck i domskälen. En kvalitativ metod är behjälplig i denna studie för att belysa de könsfaktorer som studeras samt kunna koppla samman dessa med teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning (Holme & Solvang, 1996). I användningen av den kvalitativa metoden eftersöks innebörden i de orden som framförs i dokumenten. Detta medför att forskaren får en fördjupad förståelse för berättelserna tillskillnad från en
kvantitativ metod. I en kvantitativ metod eftersöks endast en statistisk mätning av ett fenomen för att kunna göra generaliseringar, vilket innebär att metoden endast berör bredden tillskillnad från en kvalitativ metod som berör djupet (Bryman, 2011). Den kvalitativa metoden i denna uppsats utgår ifrån en deduktiv ansats vilket innebär att vi har utgått från ett förutbestämt mönster. Vi har därmed använt oss av ett kodningsschema (se bilaga A). Kategorierna i kodningsschemat har studerats i domskälen för att på lämpligaste sätt kunna få fram information för att besvara våra frågeställningar. I de fall där domskälen inte nämnde eller beskrev de olika kategorierna, valde vi att kategorisera dem som bortfall, då paragraferna som studien avser att undersöka inte berördes. Bortfallet i denna uppsats har varit 19 av 84 stycken. Utifrån ovanstående resonemang, ansågs en kvalitativ metod
vara bäst lämpad och applicerbar på valt forskningsområde utifrån uppsatsen syfte.
Uppsatsens data inhämtades ifrån två kommuner, detta berodde på att mängden domskäl som önskades från år 2017 inte fanns i en kommun. Urvalet i denna studie begränsades till 84 domskäl utifrån tidsram och mättnad. Det vill säga att vi läst domskäl tills det inte framkommit någon ny kategori eller ny information.
Datainsamlingsmetoden och urvalet i uppsatsen utgick ifrån flerstegsurval (klusterurval), detta innebär att forskaren går igenom flera steg innan den direkta undersökningsenheten väljs. Flerstegsurval valdes utifrån att Förvaltningsrättens listor över LVU-ärenden inte innehöll personuppgifter och istället var kodade enligt Förvaltningsrättens egna system som 1901, vilket stod för typ av ärende.
Metoden bidrog därmed till att vi opartisk valde ut populationen av urvalet (Djurfeldt et.al., 2010; Yin, 2013). Det första steget av urvalet innebar en avgränsning till LVU-ärenden 2 och 3§§, kodade 1901 från år 2017. Därefter valdes två kommuner i Sverige och slutligen gjordes ett stickprov på de utbegärda listorna över LVU-ärenden, vilket representerade hela populationen i studien. Ett slumpmässigt urval gjordes genom att välja de 18 första domskälen i en kommun för att säkerhetsställa att materialet var användbart gentemot syftet i uppsatsen.
Eftersom vårt lässchema kunde appliceras på domskälen valde vi att fortsätta begära ut domskäl från de två valda kommunerna tills vi fått en mättnad av vårt material. En problematik med denna typ av urval kan vara att materialet blir oproportionerligt mellan könen, detta är en aspekt som tagits i beaktning vid redovisning av resultatet.
Utifrån att omfånget i studien har varit begränsat har inte några generaliseringar kunnat göras, däremot har samband och eventuella olikheter mellan de domskäl som vi bearbetat åskådliggjorts. Ett resultat som återfinns i denna studie bör endast beaktas som en miniatyr av det område som materialet är inhämtat ifrån och kan därmed inte representera totalbefolkningen av den undersökta gruppen (Becker, 2008). Om vi hade gjort en generalisering för alla LVU-ärenden i hela Sverige hade detta kunnat leda till ett urvalsfel, eftersom ett begränsat urval kan
minska möjligheten till att beskriva att fenomenet som undersökts överensstämmer med verkligheten (Djurfeldt et.al., 2010).
5.2 Analysmetod
Texter kan användas för att styra samt påverka samhällsmedborgare, genom att granska texter i samhället utifrån en kvalitativ samhällsvetenskaplig analysmetod åskådliggörs hur individer påverkas av olika tankar och värderingar som utbyts i interaktionen dem emellan. Hur människor påverkas av texter kan vara svårt att urskilja vid läsning av en enskild text, däremot vid bearbetning av flera texter inom samma område kan det åskådliggöras (Boréus & Bergström, 2012).
I denna uppsats har därav en kvalitativ text/innehållsanalys använts för att bearbeta den information om området som framkommer i domskälen.
Analysmetoden avser att lägga fokus på att skapa en subjektiv uppfattning av det som framkommer i de textmaterial som använts i studien (Boréus & Kohl, 2018).
Det finns tre olika inriktningar inom text/innehållsanalys beroende på vilken typ av kunskap som eftersökts i texterna. Den dimension som använts i denna uppsats lägger fokus på det språkliga innehållet i texten, författarna försöker analysera begrepp eller fenomenen som förekommer frekvent i texterna för att finna
beskrivningar av hur dessa används samt värderas i samhället (Fejes & Thornberg, 2015). Den vetenskapsteoretiska ansatsen i uppsatsen kan även vara till hjälp för att få en fördjupad bild i analysen.
Text/innehållsanalys innehåller specifika strategier vid själva tillämpningen av metoden. Forskaren bör innan analysen avgränsa sig till ett specifikt material för att kunna dra allmänna slutsatser till redovisat resultat (Boréus & Kohl, 2018). I denna uppsats har avgränsningen genomförts genom att endast undersöka LVU domskäl från år 2017. Innehållsanalysen kan tillämpas på tre olika sätt;
konventionell, riktad alternativt en summerande innehållsanalys. Uppsatsen utgår ifrån en summerande innehållsanalys och används genom att forskaren börjar att välja ut specifika ord eller innehåll som bildar ett kodningsschema (Lindstedt, Fogelkvist & Gustafsson, 2017). Kodningsschemat i denna uppsats utgår ifrån rekvisiten för 2 och 3§§ LVU. Därefter tematiseras dessa värden in i
underkategorier utifrån hur rekvisiten beskrivs av Förvaltningsrätten i domskälen.
Vid tillämpningen av ett sådant kodningsschemat måste kodningen vara konsekvent för att anses vara legitimt (Boréus & Kohl, 2018). Därav har båda författarna till uppsatsen läst allt material för att båda författarna ska dela en intersubjektiv förståelse av domskälen. Därefter har författarna jämfört varandras resultat och diskuterat fram en gemensam bedömning när de bedömt rekvisiten olika i domskälen. I nästa steg i analysprocessen studeras materialet och en summering skapas utifrån på vilket sätt begreppen eller fenomen används och därmed beskrivs i texterna. Genom att använda denna analysmetod får forskaren kännedom om hur orden nyttjas i den miljön som undersöks (Lindstedt,
Fogelkvist & Gustafsson, 2019).
5.3 Metoddiskussion
En metodologisk konsekvens som återfunnits under studiens process är hur Förvaltningsrätten utgått ifrån innehållet i rekvisiten men däremot inte skrivit ut rekvisiten. Exempelvis framför Förvaltningsrätten i skälet för avgörande vilken paragraf som ska prövas samt vilken typ av problematik som föreligger.
Förvaltningsrätten skrev inte alltid ut vilket rekvisitet som åberopades i varje domskäl, vilket medför att läsaren underförstått får utläsa vilket rekvisit som tillämpats i den slutgiltiga bedömningen. Den problematik som detta kunnat medföra är att vi kategoriserat in domskälen under fel rekvisit och inte tillämpat domskälen så som Förvaltningsrätten avsett i sina bedömningar.
En annan problematik med studiens datamaterial har varit att den innehöll annan kunskap än det studien avsåg att undersöka. Det är därmed av betydelse att forskarna har detta i beaktning och endast använder det som är användbart för studien (Befring, 1994). Skribenterna i denna studie har fått bemötta denna typ av problematik utifrån att domskälen som använts ursprungligen varit ämnade för socialtjänstens arbete. Uppsatsen avsåg däremot inte att studera socialtjänstens utredningar i domskälen och har därav haft fokus på hur domstolens slutplädering framfört rekvisiten i lagstiftningen.
En annan viktig faktor som vi varit medvetna om när vi analyserat vårt material är att vi är med och konstruerar könskonstruktioner i domskälen utifrån våra egna tolkningar. Detta beror på att vi har egna uppfattningar om hur män och kvinnor bör agera. Vi har även en förförståelse för ämnet utifrån att vi studerar vid
socionomprogrammet samt arbetar inom socialtjänsten där vi tillämpat lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (SFS1990:52). Eftersom studien syftar till att belysa en rådande bild hos domstolen är vi väl medvetna om att vi vid analysen av domskälen reproducerar de könskonstruktioner vi kan utläsa i domskälen. Däremot har vi haft detta i åtanke under hela arbetsprocessen och bearbetat materialet tillsammans genom diskussioner för att inte låta våra värderingar och kunskaper påverka materialet i allt för stor utsträckning.
5.4 Etiska överväganden
Vetenskapsrådet beskriver fyra principer som viktiga att förhålla sig till vid utformning av forskningsämne. Den första principen är communism, vilket innebär att forskning ska delges till samhället och får inte undanhållas
allmänheten (Hermerén & Vetenskapsrådet, 2011). Uppsatsen avser därmed att publiceras på en offentlig databas för att tillstå med kunskap för praktiker samt individer som berörs av myndighetsutövning. Den andra principen benämns universalism och innebär att forskaren ska förhålla sig vetenskapligt till ämnet och vara saklig i sina argument (ibid.). Detta kriterium visar sig i uppsatsens
datainsamlingsmetod, forskarna i uppsatsen har genom hela studien bibehållit sig objektiva för att inte lägga egna värderingar i det resultat som framkommit i domskälen. Ytterligare en princip som berör hur forskaren inte bör utgå ifrån privata samt önskvärda forskningsresultat benämns disinterestedness (ibid.). I uppsatsens syfte finns det inte en önskan om att forma ett kritiskt resultat mot myndighetsutövningen utan snarare att undersöka hur domstolen i domskälen av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) (SFS 1990:52) framställer könsnormer. Den fjärde och sista principen benämns Organized Scepticism och innefattar betydelsen av att kritiskt granska materialet som används inom studien för att urskilja vilka slutsatser forskaren kan dra för att studien ska anses vara rättssäker (ibid.). I denna uppsats återfinns detta kriteriet i motivering av urval och framställandet av resultatet. Beroende på antalet samt
användbarheten i de utbegärda domskälen har en kritisk granskning av representativiteten genomförts för att i resultatet kunna presentera en sanningsenlig slutsats.
Inom forskning behöver forskare alltid efterfölja etiska riktlinjer för att visa respekt och hänsyn till de respondenter som ingår i studien. Då uppsatsens material innefattar offentliga handlingar har den förvaltning som lämnar ut
handlingarna ansvar att anonymisera berörda individer. Däremot kan handlingarna omfatta känsliga fakta som bör tas hänsyn till och inte lämnas ut till allmänheten (Hermerén & Vetenskapsrådet, 2011). En kvantitativ metod hade i detta avseendet inte haft liknande problematik då metoden går på bredden och inte på djupet däremot avser en kvalitativ metod att undersöka den enskildes livssituation (Holme & Solvang, 1996). På grund av valet av en kvalitativ metod hade denna uppsats kunnat framföra känsliga personuppgifter likt etnicitet, politiska
ståndpunkt och religion, vilket i sin tur hade kunnat medföra en härledning till personernas identiteter (Hermerén &Vetenskapsrådet, 2011; SFS 2003:460).
Möjligheten till härledning till specifika individer beror på att studien kommer behandla domskälsdokument, studien avser däremot inte att redogöra för
personers identitet utan endast vilket rekvisit som åskådliggörs i domskälen. För att kunna redovisa vårt resultat utan att åskådliggöra individernas identiteter har vi valt att identifiera aktörerna i domskälen med flicka, pojke och
vårdnadshavare/förälder i våra citat. Vidare har målsnummer redovisats genom källhänvisning. Däremot har domskälen inhämtats från olika kommuner, vilka kommuner som domskälen inhämtats ifrån redovisas inte i källhänvisningen för att minska möjligheten att eftersöka målsnummer och på så sätt inte kunna röja individernas identitet.
Den del i den kvalitativa analysmetod som innefattar kodning av rättsfallen
innehåller inte all information som finns i domskälen för att bibehålla individernas anonymitet i domarna. Urvalet av information har genomförts för att likt
vetenskapsrådets beskrivning bibehålla respekt för människors värde samt mänskliga rättigheter (Hermerén & Vetenskapsrådet, 2011). Av samma skäl har materialet förvarats i en privat pärm hos en av forskarna i studien, skild från
allmänhetens läsning. Trots att det är offentliga handlingar är materialet införskaffat i syfte för denna studie och har därav inte lästs av utomstående.
Materialet i en studie som denna ska inte bevaras längre än nödvändigt för studiens genomförande (Hermerén & Vetenskapsrådet, 2017; SFS 2003:460). En annan komplexitet som återfinns i materialets innehåll grundar sig att uppgifterna i rättsfallen tidigare varit sekretessbelagda enligt offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400), vilket innebär att uppgifterna i domskälen blev offentliga
handlingar den dagen rättsfallet prövades i Förvaltningsrätten. Detta visar på att domskälen kan innehålla känslig information om personen i fråga, vilket är en aspekt som forskarna i denna studie tagit hänsyn till vid användningen av studiens datamaterial.
5.5 Tillvägagångsätt
Vår nyfikenhet för ämnet barn och unga väcktes under de juridiska kurserna som vi genomfört under vår socionomutbildning, vilket inkluderade barns utsatthet i samhället samt syftet av tvångslagstiftning. Genom att kombinera dessa
upptäcktes intresset för vilka premisser som ligger till grund för motiveringen av LVU samt hur könsnormer kommer till uttryck i domskäl. Vi har använt oss av tidigare forskning i form av vetenskapliga artiklar och avhandlingar för att få tillräcklig kunskap om ämnet. Vid sökandet efter den tidigare forskningen använde vi oss av Linnéuniversitetets biblioteks intranät, under ämnesguiden för socialt arbete och socialpsykologi. Sökfunktionerna som användes var social services abstract samt sociological abstracts. De nyckelord som använts för att få fram tidigare forskning som har varit relevant för vår studie har varit; youth, social work, norms, etichs and morals, gender samt social problems.
Empirin i denna studie bestod av domskäl, vilket är allmänna handlingar. Under uppsatsen gång har vi varit i kontakt med olika förvaltningar för att kunna begära ut handlingarna. Vi har fått ta del av listor för LVU-ärenden för den specifika tidsram som har studerats och därefter har vi slumpmässigt valt ut vilka rättsfall som ska begäras ut för att sedan kunna få dem elektroniskt. Vi valde ut variabler i form av rekvisit som fanns under lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (SFS 1990:52) för att kunna analysera rättsfallen. Dessa rekvisit utgjorde
vårt lässchema (se bilaga A). Vid genomförandet av analysen har domskälen skrivits ut och kategoriserats in efter vilka rekvisit som Förvaltningsrätten utgått ifrån i domskälen. När vi redovisade vårt resultat framförde vi domstolens motivering till beslut i form av citat. Vi har endast redovisat relevant information för vår analys, vilket har gjort att vi behövt plocka ut enskilda meningar samt delar av meningar, detta har markerats med ”/.../” för att visa att det finns borttagna delar i meningen. De citat som valts ut återspeglar de generella teman gällande könskonstruktioner som framkommit under varje rekvisit gällande pojkar och flickor. Slutligen vid framförande av avslutande diskussionen valde vi att redovisa vad studien påvisat gällande könsnormer i domskälen och lyfta problematiken av implementeringen gällande lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (SFS 1990:52).
5.6 Arbetsfördelning
Vi har under arbetets gång bearbetat olika artiklar och avhandlingar gällande den tidigare forskningen och valt ut relevant kunskap till studiens syfte. Därefter har vi tillsammans skrivit ihop avsnittet tidigare forskning genom att vi funnit samband i de resonemangen som förts i de olika studierna. Vi har även delat upp styckena i metodavsnittet för att effektivisera skrivandet. Vi har därefter bearbetat varandras delar för att kritiskt granska samt godkänna avsnitten. Detta har medfört att alla stycken bibehållit en röd tråd genom hela uppsatsen. Resterande delar i uppsatsen har vi diskuterat och skrivit tillsammans för att få ihop en så bra diskussion och analys som möjligt. Svårigheterna med denna uppsats har varit att hitta relevanta utdrag från domskälen som beskriver det vi har sett i helhet. Vi anser att vi haft ett översiktligt gott samarbete med givande diskussioner som har fört fram det komplexa i denna uppsats.
5.7 Undersökningens tillförlitlighet
I en kvalitativ studie diskuteras metodens tillförlitlighet i form av validitet och reliabilitet. Validitet avser att undersöka om studien förhåller sig till att mäta det den syftar till och hur undersökningen kan ge en generaliserbarhet (Holme &
Solvang, 1996; Bryman, 2011). Medan reliabiliteten avser att undersöka huruvida studien kan utföras av någon annan och möjliggöra liknande resultat (ibid.). En
problematik som kan finnas i validitetens och reliabilitetens innebörd är att en kvalitativ studie inte har som syfte att använda sig av mätning (Bryman, 2011).
Det kan därmed vara problematisk att diskutera en statistisk mätning i detta
avseende. Däremot går det att diskutera reliabiliteten då empirin i denna studie har bearbetats med hjälp av ett kodningsschema med rekvisit från lagstiftning. Detta har inneburit en tolkning av materialet eftersom rekvisiten inte alltid varit utskrivna i domskälen. Detta innebär att de som väljer att göra en likande studie skulle kunna tolka domskälen annorlunda. Utifrån de 84 LVU domskäl som analyserats kan inte heller en generalisering göras eftersom resultatet inte kan antas stämma överens med de totala LVU domskälen i Sverige.
Vidare har tillförlitligheten prövats gentemot Brymans (2011) fyra kategorier.
Den första kategorin är trovärdighet och innebär att forskningen utförs enligt de restriktioner som finns samt att eventuella respondenter ska godkänna materialet så att inte forskaren förvränger deras upplevelser. Den andra kategorin är
överförbarhet och innebär hur resultatet kan användas på andra miljöer. En annan kategori är pålitlighet, vilket innebär huruvida forskaren säkerhetsställer att det finns en fullständig redogörelse för hur författarna gått tillväga under alla processer i studien. Den sista kategorin är möjlighet att styrka och konfirmera, vilket beskrivs innebära att forskaren ska förhålla sig neutral och inte låta värderingar påverka undersökningen (ibid.). Studien har i enlighet med
ovannämnda kategorier beaktat detta genom att ständigt arbeta med materialet efter vårt kodningsschema så att läsaren ständigt kan följa med i processen. Det har även gjorts för att vi som uppsatspar ska ha samma förutsättningar och förståelse för hur texten ska bearbetas och tolkas. Vårt material är offentliga handlingar, vilket inte kräver aktörernas godkännande i domskälen. Domstolen har efter förhandling godkänt domskälen som offentliga handlingar. Vi har visat på en pålitlighet genom att ständigt redogöra och motivera för de olika val vi gjort och ständigt återkopplat till studiens syfte och frågeställningar.
6. Resultat och analys
I följande avsnitt framförs vad analysen av domskälen återgett. Domskälen är indelade efter paragraferna som huvudkategorier, vilket i sin tur har subkategorier
i form av rekvisiten som återfinns i respektive huvudkategori. För att ge läsaren en förståelse för varje huvudkategori beskrivs rekvisitens innehåll i ett inledande stycke. Varje huvudkategori presenteras med en tabell för att ge läsaren en sammanfattning av i vilken omfattning rekvisiten används i de bearbetade
domskälen. Vidare kommer även en överskådlig bild av hur domstolen har använt sig av rekvisitet i domskälen samt hur det har skiljts sig mellan pojkar och flickor samt likheter dem emellan. Därefter redovisas resultatet i form av citat från domskälen som är representiva för de domskäl som återfunnits under varje
rekvisit. Vilket innebär att alla domskäl inte har sett jämbördiga ut, däremot väljer vi att lyfta de domskäl som har återspeglat majoriteten. Citaten analyseras utifrån tidigare forskning och vald teori. I uppsatsens syfte avser vi att undersöka hur domstolen i domskälen av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) (SFS 1990:52) framställer könsnormer. Däremot visar analysen av vår empiri att det inte har framkommit några påtagliga skillnader mellan pojkar och flickor i Förvaltningsrättens bedömningar. De skillnader som däremot har framkommit är att det finns en viss grav av skillnader mellan paragraferna.
6.1 Paragraf 2: Brister i omsorgen eller andra förhållanden i hemmet
Förvaltningsrätten utgår från rekvisit när det bedömer ärenden gällande lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (SFS 1990:52). Paragraf 2 innebär brister i hemmiljön som utger en påtaglig risk för barnets hälsa och utveckling att skadas.
Paragrafen innehåller följande rekvisit; 1. Brister i omsorgen: barnet utsätts för vanvård utifrån deras behov och ålder, barnets möjlighet att få sina medicinska behov tillgodoses inte, alternativt om föräldern har någon typ av psykisk- eller missbruksproblematik som medför en påtaglig risk för barnets hälsa och utveckling att skadas. 2. Fysisk misshandel: Ringa misshandel som går utöver enstaka händelser och bör leda till omhändertagande. 3. Psykisk misshandel:
Kränkningar som sker systematiskt, nedvärderingar samt terroriseringar.
4.Otillbörtligt utnyttjande: Sexuellt eller pornografiskt, allt för ansträngande kroppsarbete, ansvara för familjen i för stor utsträckning. 5. Annat förhållande i hemmet: Annan påtaglig risk som kan innefatta exempelvis att annan person boende med vårdnadshavaren utgör en fara för barnet, föräldern har
anknytningsproblem till sitt barn, förälder lever i ett psykiskt onormalt samliv med barnet (Prop.1989/90:28).
Tabell: Statistisk redovisning av rekvisiten i 2§ LVU
Rekvisit Antal domskäl Flickor Pojkar
Brister i omsorgen
Fysisk misshandel
Psykisk misshandel
Annat förhållande i hemmet
17st 15st
9st
6st
9st 8st
7st
3st
8st 7st
2st
3st
Totalt antal domskäl 47st 27st 20st
Statistiken visar att det inte finns några större skillnader i antalet förekommande flickor och pojkar under rekvisiten i 2§ LVU. Statistiken har inte återspeglat några påtagliga könskonstruktioner, däremot i de enskilda fallen som beskrivs nedan skriver Förvaltningsrätten fram i sina bedömningar en viss grad av skillnader mellan pojkar och flickor. Det går däremot att utläsa av tabellen att det i vårt resultat förekommit fler flickor än pojkar under rekvisitet psykisk misshandel. En förklaring till tabellen skulle kunna vara att det är mer förekommande att flickor i högre utsträckning än pojkar anmäler dessa typer av övergrepp (Hagborg et.al, 2017).
6.1.1 Brister i omsorgen
I resultatet framkommer att det finns likheter i bedömningarna för flickor och pojkar gällande vad som anses vara brister i omsorgen. De rekvisit som används mest frekvent är; bristande hemmiljö, barnets otrygghet hos vårdnadshavare, vårdnadshavaren har egen problematik, barnet har inte tillgång till mat, barnets bristande hygien, rutiner samt gränssättningar. Det förekommer även skillnader mellan pojkar och flickor i specifika fall, däremot är de få till antalet och svåra att finna då det befinner sig på en detaljnivå. Vad gäller brister i omsorgen går det i högre utsträckning att utläsa hur övergrepp på flickor i domskälen normaliseras av
föräldrarna. Medan Förvaltningsrätten i domskälen gällande pojkar redovisar för rekvisitet när det förekommer konflikter mellan barn och förälder i högre
utsträckning än för flickor. I citaten som följer nedan redovisas beläggen för brister i omsorgen i två domskäl som är representativa för majoriteten av empirin.
’’Flickan har varit smutsig runt munnen, haft dålig hygien och smutsiga kläder/…/ Nämnden har inte visat att möjligheterna till frivillig vård till förmån för flickan har uttömts. Med flickan bästa i fokus anser
förvaltningsrätten därför att nödvändiga stödinsatser kan tillgodoses i hemmet på frivillig bas.’’ (Mål nr 5323-17 Flicka)
’’Den utredning som föreligger visar på stora brister i omsorgen om pojken avseende bland annat trygghet, stabilitet, känslomässigt bemötande, hygien och skolgång/…/ Vårdnadshavaren har inte lämnat sitt samtycke till sådan vård. Därtill har han i samband med nämndens utredning och målets handläggning samt även i förhållande till skolan visat en tydlig ovilja att samarbeta och engagera sig i angelägenheter kring pojken. Den
nödvändiga vården kan därför inte antas komma att kunna beredas på frivillig väg utan måste säkerställas med stöd av 1 § andra stycket och 2 § LVU.’’ (Mål nr 14005-16 Pojke)
Vid bearbetning av citaten går det att utläsa hur Förvaltningsrätten i flertalet av flickors domskäl, likt målsnummer 5323-17 motiveras med barnets bästa och att andra öppenvårdsinsatser i förstahand ska beprövas. Däremot i domskäl som berört pojkar med liknande grunder till brister i omsorgen likt målsnummer 14005-16, motiverar Förvaltningsrätten med vårdnadshavarens motstånd och diskuterar inte möjligheter till andra öppenvårdsinsatser.
Vid vidare undersökning av ytterligare domskäl där Förvaltningsrätten gett bifall utifrån brister i omsorgen går det fortsatt att se att varierande faktorer tas hänsyn till beroende på barnet kön. Det går att utläsa hur Förvaltningsrätten i domskälen skiftar fokus från att i vissa fall se till barnets behov och i andra fall föräldrarnas behov. I domskäl 12404-17 belyses exempelvis barnets bästa medan domstolen i domskäl 6965-17 betonar vårdnadshavarens behov för att uppnå barnets bästa.
’’Flickan är ännu en mycket en ung flicka. Flickan befinner sig nu i en känslig ålder där hon har ett särskilt stort behov av stöd, trygghet och omsorg av sina föräldrar. Flickans behov ställer därför höga krav på föräldrarnas omsorgsförmåga/…/. Vårdnadshavaren har bristande insikter om de behov flickan har och vilka krav detta ställer på henne som förälder.
Konsekvensen av detta förstärks av det förhållandet att vårdnadshavaren och flickan kan bedömas ha ett svagt socialt nätverk som kan stötta dem i vardagen/…/. Utöver detta har vårdnadshavaren en egen problematik avseende sin psykiska hälsa vilket påverkar hennes förmåga att tillgodose flickans behov.’’ (Mål nr 12404-17 Flicka)
’’Det finns tydliga brister i vårdnadshavarens föräldraförmåga som i allt väsentligt beror på hennes funktionsnedsättning och panikångest. Tydligt är att hon behöver stöd och hjälp i sin roll som förälder. Om hon inte kan få en mycket omfattande avlastning i sitt vårdnadsansvar riskerar pojken att allvarligt skadas. /…/Vidare finns skaderisk för honom om pojken är i vårdnadshavarens närhet när hon är utagerande och mår dåligt.
Förhållandena är i dag sådana att familjenätverket inte längre är berett att ge vårdnadshavaren den hjälp hon ber om.’’ (Mål nr 6965-17 Pojke)
I domskäl 12404-17 framförs en beskrivning av flickans behov och på vilket sätt föräldrarnas problematik medför brister i att bemöta barnet. I domskäl 6965-17 går det att se hur Förvaltningsrätten istället väljer att lyfta vårdnadshavarens problematik, för att på så sätt se vilka behov vårdnadshavaren har för att kunna bemöta pojken. Domstolen visar två olika sätt att gå tillväga för att belysa och ta barnets bästa i beaktning. Denna likhet är återkommande i flertalet domskäl.
Vidare i domskälen gällande flickor och brister i omsorgen väljer
Förvaltningsrätten även att belysa flickors sårbarhet likt domskäl 12404-17 när det exempelvis framförs att flickan befinner sig i en känslig ålder.
Vid analys av domskälen går det att se hur stereotypa attityder kring flickor och pojkar till viss del kommer till uttryck i domskälen. Carlssons (2008) egna
könsidealbild beskriver flickor som är utsatta av vuxna i sitt nätverk som socialt avvisande och tystade. Utifrån denna könsidealbild kan vi se vid analys av
domskälen hur Förvaltningsrätten möjligen tagit detta i beaktning när de väljer att lyfta flickans behov, detta skulle kunna förklaras utifrån att flickor beskrivs som offer enligt Carlsson (2008) och skuldbeläggs av sitt eget nätverk. Vidare går det att utifrån socialkonstruktivismen betona att det finns underförstådda tolkningar av Förvaltningsrätten i domskälen (Alvesson & Sköldberg, 2017). Det
underförstådda som utlästs i dessa domskäl är Förvaltningsrättens tolkningar av könets idealtyper och hur dessa påverkar Förvaltningsrättens bedömningar.
Socialkonstruktivismen menar på att det underförstådda bidrar till
kategoriseringar utifrån individens handlingar, människan kategoriserar för att få social kontroll över individer i samhället (Alvesson & Sköldberg, 2017; Forsell, 2012). Detta anses vid analys av domskälen komma till uttryck när
Förvaltningsrätten tar könets idealbild i beaktning i form av att uttrycka att
flickornas sårbarhet påverkas i högre grad om de placeras utanför hemmet. Utifrån tidigare forskning (Hagborg et.al., 2017) skulle det kunna antas att
Förvaltningsrätten väljer att motivera vårdnadshavarens psykiska problematisk tydligare och hur det påverkar pojken då en pojke skulle kunna anses vara mentalt starkare. Medan flickor anses vara mer sårbara och då generellt inte klara av att bo med en vårdnadshavare med psykisk problematik.
6.1.2 Fysisk misshandel
I resultatet av rekvisitet fysisk misshandel framkommer både likheter och skillnader i Förvaltningsrättens bedömningar av flickor och pojkar. Domskälen redogör för hur fysisk misshandel sker genom slag med och utan tillhygge samt att barnen blir utsatta av sina vårdnadshavare och äldre syskon. I domskälen tar flertalet flickor tillbaka sina anmälningar om fysiskvåld, flickor sätter även sin upplevelse i relation till sina syskon och beskriver hur de utsätts för mindre våld än sina bröder. Medan pojkarna i högre grad utsätts för grov misshandel av icke familjemedlemmar, vilket Förvaltningsrätten inte bedömer tillhöra rekvisitet fysisk misshandel utan brister i omsorgen eftersom det är en fråga om föräldrarnas förmåga att skydda barnet. I flertalet av domskälen går det vidare att utläsa hur Förvaltningsrätten ifrågasätter flickors berättelser.
