I metodavsnittet framförs uppsatsens tillvägagångssätt samt vilka utgångspunkter som ligger till grund för uppsatsens utformning. I följande stycken kommer vi att diskutera varför vi valt att använda de metoder och urval som tillämpats. Det kommer även diskuteras hur metoderna valts efter problemformuleringen för att bemöta och besvara studiens syfte och frågeställningar.
5.1 Datainsamlingsmetod och urval
Uppsatsens datainsamlingsmetod valdes utifrån studiens frågeställningar samt syfte. Vi valde att använda oss av en dokumentstudie som avser att bearbeta domskäl i LVU-ärenden. Valet av material gjordes för att få domstolens slutliga bedömning för att på så sätt få kunskap om vilka rekvisit som åberopas beroende på kön.
Den valda metoden för att denna dokumentstudie har varit en kvalitativ metod för att undersöka hur könsnormer kommer till uttryck i domskälen. En kvalitativ metod är behjälplig i denna studie för att belysa de könsfaktorer som studeras samt kunna koppla samman dessa med teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning (Holme & Solvang, 1996). I användningen av den kvalitativa metoden eftersöks innebörden i de orden som framförs i dokumenten. Detta medför att forskaren får en fördjupad förståelse för berättelserna tillskillnad från en
kvantitativ metod. I en kvantitativ metod eftersöks endast en statistisk mätning av ett fenomen för att kunna göra generaliseringar, vilket innebär att metoden endast berör bredden tillskillnad från en kvalitativ metod som berör djupet (Bryman, 2011). Den kvalitativa metoden i denna uppsats utgår ifrån en deduktiv ansats vilket innebär att vi har utgått från ett förutbestämt mönster. Vi har därmed använt oss av ett kodningsschema (se bilaga A). Kategorierna i kodningsschemat har studerats i domskälen för att på lämpligaste sätt kunna få fram information för att besvara våra frågeställningar. I de fall där domskälen inte nämnde eller beskrev de olika kategorierna, valde vi att kategorisera dem som bortfall, då paragraferna som studien avser att undersöka inte berördes. Bortfallet i denna uppsats har varit 19 av 84 stycken. Utifrån ovanstående resonemang, ansågs en kvalitativ metod
vara bäst lämpad och applicerbar på valt forskningsområde utifrån uppsatsen syfte.
Uppsatsens data inhämtades ifrån två kommuner, detta berodde på att mängden domskäl som önskades från år 2017 inte fanns i en kommun. Urvalet i denna studie begränsades till 84 domskäl utifrån tidsram och mättnad. Det vill säga att vi läst domskäl tills det inte framkommit någon ny kategori eller ny information.
Datainsamlingsmetoden och urvalet i uppsatsen utgick ifrån flerstegsurval (klusterurval), detta innebär att forskaren går igenom flera steg innan den direkta undersökningsenheten väljs. Flerstegsurval valdes utifrån att Förvaltningsrättens listor över LVU-ärenden inte innehöll personuppgifter och istället var kodade enligt Förvaltningsrättens egna system som 1901, vilket stod för typ av ärende.
Metoden bidrog därmed till att vi opartisk valde ut populationen av urvalet (Djurfeldt et.al., 2010; Yin, 2013). Det första steget av urvalet innebar en avgränsning till LVU-ärenden 2 och 3§§, kodade 1901 från år 2017. Därefter valdes två kommuner i Sverige och slutligen gjordes ett stickprov på de utbegärda listorna över LVU-ärenden, vilket representerade hela populationen i studien. Ett slumpmässigt urval gjordes genom att välja de 18 första domskälen i en kommun för att säkerhetsställa att materialet var användbart gentemot syftet i uppsatsen.
Eftersom vårt lässchema kunde appliceras på domskälen valde vi att fortsätta begära ut domskäl från de två valda kommunerna tills vi fått en mättnad av vårt material. En problematik med denna typ av urval kan vara att materialet blir oproportionerligt mellan könen, detta är en aspekt som tagits i beaktning vid redovisning av resultatet.
Utifrån att omfånget i studien har varit begränsat har inte några generaliseringar kunnat göras, däremot har samband och eventuella olikheter mellan de domskäl som vi bearbetat åskådliggjorts. Ett resultat som återfinns i denna studie bör endast beaktas som en miniatyr av det område som materialet är inhämtat ifrån och kan därmed inte representera totalbefolkningen av den undersökta gruppen (Becker, 2008). Om vi hade gjort en generalisering för alla LVU-ärenden i hela Sverige hade detta kunnat leda till ett urvalsfel, eftersom ett begränsat urval kan
minska möjligheten till att beskriva att fenomenet som undersökts överensstämmer med verkligheten (Djurfeldt et.al., 2010).
5.2 Analysmetod
Texter kan användas för att styra samt påverka samhällsmedborgare, genom att granska texter i samhället utifrån en kvalitativ samhällsvetenskaplig analysmetod åskådliggörs hur individer påverkas av olika tankar och värderingar som utbyts i interaktionen dem emellan. Hur människor påverkas av texter kan vara svårt att urskilja vid läsning av en enskild text, däremot vid bearbetning av flera texter inom samma område kan det åskådliggöras (Boréus & Bergström, 2012).
I denna uppsats har därav en kvalitativ text/innehållsanalys använts för att bearbeta den information om området som framkommer i domskälen.
Analysmetoden avser att lägga fokus på att skapa en subjektiv uppfattning av det som framkommer i de textmaterial som använts i studien (Boréus & Kohl, 2018).
Det finns tre olika inriktningar inom text/innehållsanalys beroende på vilken typ av kunskap som eftersökts i texterna. Den dimension som använts i denna uppsats lägger fokus på det språkliga innehållet i texten, författarna försöker analysera begrepp eller fenomenen som förekommer frekvent i texterna för att finna
beskrivningar av hur dessa används samt värderas i samhället (Fejes & Thornberg, 2015). Den vetenskapsteoretiska ansatsen i uppsatsen kan även vara till hjälp för att få en fördjupad bild i analysen.
Text/innehållsanalys innehåller specifika strategier vid själva tillämpningen av metoden. Forskaren bör innan analysen avgränsa sig till ett specifikt material för att kunna dra allmänna slutsatser till redovisat resultat (Boréus & Kohl, 2018). I denna uppsats har avgränsningen genomförts genom att endast undersöka LVU domskäl från år 2017. Innehållsanalysen kan tillämpas på tre olika sätt;
konventionell, riktad alternativt en summerande innehållsanalys. Uppsatsen utgår ifrån en summerande innehållsanalys och används genom att forskaren börjar att välja ut specifika ord eller innehåll som bildar ett kodningsschema (Lindstedt, Fogelkvist & Gustafsson, 2017). Kodningsschemat i denna uppsats utgår ifrån rekvisiten för 2 och 3§§ LVU. Därefter tematiseras dessa värden in i
underkategorier utifrån hur rekvisiten beskrivs av Förvaltningsrätten i domskälen.
Vid tillämpningen av ett sådant kodningsschemat måste kodningen vara konsekvent för att anses vara legitimt (Boréus & Kohl, 2018). Därav har båda författarna till uppsatsen läst allt material för att båda författarna ska dela en intersubjektiv förståelse av domskälen. Därefter har författarna jämfört varandras resultat och diskuterat fram en gemensam bedömning när de bedömt rekvisiten olika i domskälen. I nästa steg i analysprocessen studeras materialet och en summering skapas utifrån på vilket sätt begreppen eller fenomen används och därmed beskrivs i texterna. Genom att använda denna analysmetod får forskaren kännedom om hur orden nyttjas i den miljön som undersöks (Lindstedt,
Fogelkvist & Gustafsson, 2019).
5.3 Metoddiskussion
En metodologisk konsekvens som återfunnits under studiens process är hur Förvaltningsrätten utgått ifrån innehållet i rekvisiten men däremot inte skrivit ut rekvisiten. Exempelvis framför Förvaltningsrätten i skälet för avgörande vilken paragraf som ska prövas samt vilken typ av problematik som föreligger.
Förvaltningsrätten skrev inte alltid ut vilket rekvisitet som åberopades i varje domskäl, vilket medför att läsaren underförstått får utläsa vilket rekvisit som tillämpats i den slutgiltiga bedömningen. Den problematik som detta kunnat medföra är att vi kategoriserat in domskälen under fel rekvisit och inte tillämpat domskälen så som Förvaltningsrätten avsett i sina bedömningar.
En annan problematik med studiens datamaterial har varit att den innehöll annan kunskap än det studien avsåg att undersöka. Det är därmed av betydelse att forskarna har detta i beaktning och endast använder det som är användbart för studien (Befring, 1994). Skribenterna i denna studie har fått bemötta denna typ av problematik utifrån att domskälen som använts ursprungligen varit ämnade för socialtjänstens arbete. Uppsatsen avsåg däremot inte att studera socialtjänstens utredningar i domskälen och har därav haft fokus på hur domstolens slutplädering framfört rekvisiten i lagstiftningen.
En annan viktig faktor som vi varit medvetna om när vi analyserat vårt material är att vi är med och konstruerar könskonstruktioner i domskälen utifrån våra egna tolkningar. Detta beror på att vi har egna uppfattningar om hur män och kvinnor bör agera. Vi har även en förförståelse för ämnet utifrån att vi studerar vid
socionomprogrammet samt arbetar inom socialtjänsten där vi tillämpat lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (SFS1990:52). Eftersom studien syftar till att belysa en rådande bild hos domstolen är vi väl medvetna om att vi vid analysen av domskälen reproducerar de könskonstruktioner vi kan utläsa i domskälen. Däremot har vi haft detta i åtanke under hela arbetsprocessen och bearbetat materialet tillsammans genom diskussioner för att inte låta våra värderingar och kunskaper påverka materialet i allt för stor utsträckning.
5.4 Etiska överväganden
Vetenskapsrådet beskriver fyra principer som viktiga att förhålla sig till vid utformning av forskningsämne. Den första principen är communism, vilket innebär att forskning ska delges till samhället och får inte undanhållas
allmänheten (Hermerén & Vetenskapsrådet, 2011). Uppsatsen avser därmed att publiceras på en offentlig databas för att tillstå med kunskap för praktiker samt individer som berörs av myndighetsutövning. Den andra principen benämns universalism och innebär att forskaren ska förhålla sig vetenskapligt till ämnet och vara saklig i sina argument (ibid.). Detta kriterium visar sig i uppsatsens
datainsamlingsmetod, forskarna i uppsatsen har genom hela studien bibehållit sig objektiva för att inte lägga egna värderingar i det resultat som framkommit i domskälen. Ytterligare en princip som berör hur forskaren inte bör utgå ifrån privata samt önskvärda forskningsresultat benämns disinterestedness (ibid.). I uppsatsens syfte finns det inte en önskan om att forma ett kritiskt resultat mot myndighetsutövningen utan snarare att undersöka hur domstolen i domskälen av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) (SFS 1990:52) framställer könsnormer. Den fjärde och sista principen benämns Organized Scepticism och innefattar betydelsen av att kritiskt granska materialet som används inom studien för att urskilja vilka slutsatser forskaren kan dra för att studien ska anses vara rättssäker (ibid.). I denna uppsats återfinns detta kriteriet i motivering av urval och framställandet av resultatet. Beroende på antalet samt
användbarheten i de utbegärda domskälen har en kritisk granskning av representativiteten genomförts för att i resultatet kunna presentera en sanningsenlig slutsats.
Inom forskning behöver forskare alltid efterfölja etiska riktlinjer för att visa respekt och hänsyn till de respondenter som ingår i studien. Då uppsatsens material innefattar offentliga handlingar har den förvaltning som lämnar ut
handlingarna ansvar att anonymisera berörda individer. Däremot kan handlingarna omfatta känsliga fakta som bör tas hänsyn till och inte lämnas ut till allmänheten (Hermerén & Vetenskapsrådet, 2011). En kvantitativ metod hade i detta avseendet inte haft liknande problematik då metoden går på bredden och inte på djupet däremot avser en kvalitativ metod att undersöka den enskildes livssituation (Holme & Solvang, 1996). På grund av valet av en kvalitativ metod hade denna uppsats kunnat framföra känsliga personuppgifter likt etnicitet, politiska
ståndpunkt och religion, vilket i sin tur hade kunnat medföra en härledning till personernas identiteter (Hermerén &Vetenskapsrådet, 2011; SFS 2003:460).
Möjligheten till härledning till specifika individer beror på att studien kommer behandla domskälsdokument, studien avser däremot inte att redogöra för
personers identitet utan endast vilket rekvisit som åskådliggörs i domskälen. För att kunna redovisa vårt resultat utan att åskådliggöra individernas identiteter har vi valt att identifiera aktörerna i domskälen med flicka, pojke och
vårdnadshavare/förälder i våra citat. Vidare har målsnummer redovisats genom källhänvisning. Däremot har domskälen inhämtats från olika kommuner, vilka kommuner som domskälen inhämtats ifrån redovisas inte i källhänvisningen för att minska möjligheten att eftersöka målsnummer och på så sätt inte kunna röja individernas identitet.
Den del i den kvalitativa analysmetod som innefattar kodning av rättsfallen
innehåller inte all information som finns i domskälen för att bibehålla individernas anonymitet i domarna. Urvalet av information har genomförts för att likt
vetenskapsrådets beskrivning bibehålla respekt för människors värde samt mänskliga rättigheter (Hermerén & Vetenskapsrådet, 2011). Av samma skäl har materialet förvarats i en privat pärm hos en av forskarna i studien, skild från
allmänhetens läsning. Trots att det är offentliga handlingar är materialet införskaffat i syfte för denna studie och har därav inte lästs av utomstående.
Materialet i en studie som denna ska inte bevaras längre än nödvändigt för studiens genomförande (Hermerén & Vetenskapsrådet, 2017; SFS 2003:460). En annan komplexitet som återfinns i materialets innehåll grundar sig att uppgifterna i rättsfallen tidigare varit sekretessbelagda enligt offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400), vilket innebär att uppgifterna i domskälen blev offentliga
handlingar den dagen rättsfallet prövades i Förvaltningsrätten. Detta visar på att domskälen kan innehålla känslig information om personen i fråga, vilket är en aspekt som forskarna i denna studie tagit hänsyn till vid användningen av studiens datamaterial.
5.5 Tillvägagångsätt
Vår nyfikenhet för ämnet barn och unga väcktes under de juridiska kurserna som vi genomfört under vår socionomutbildning, vilket inkluderade barns utsatthet i samhället samt syftet av tvångslagstiftning. Genom att kombinera dessa
upptäcktes intresset för vilka premisser som ligger till grund för motiveringen av LVU samt hur könsnormer kommer till uttryck i domskäl. Vi har använt oss av tidigare forskning i form av vetenskapliga artiklar och avhandlingar för att få tillräcklig kunskap om ämnet. Vid sökandet efter den tidigare forskningen använde vi oss av Linnéuniversitetets biblioteks intranät, under ämnesguiden för socialt arbete och socialpsykologi. Sökfunktionerna som användes var social services abstract samt sociological abstracts. De nyckelord som använts för att få fram tidigare forskning som har varit relevant för vår studie har varit; youth, social work, norms, etichs and morals, gender samt social problems.
Empirin i denna studie bestod av domskäl, vilket är allmänna handlingar. Under uppsatsen gång har vi varit i kontakt med olika förvaltningar för att kunna begära ut handlingarna. Vi har fått ta del av listor för LVU-ärenden för den specifika tidsram som har studerats och därefter har vi slumpmässigt valt ut vilka rättsfall som ska begäras ut för att sedan kunna få dem elektroniskt. Vi valde ut variabler i form av rekvisit som fanns under lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (SFS 1990:52) för att kunna analysera rättsfallen. Dessa rekvisit utgjorde
vårt lässchema (se bilaga A). Vid genomförandet av analysen har domskälen skrivits ut och kategoriserats in efter vilka rekvisit som Förvaltningsrätten utgått ifrån i domskälen. När vi redovisade vårt resultat framförde vi domstolens motivering till beslut i form av citat. Vi har endast redovisat relevant information för vår analys, vilket har gjort att vi behövt plocka ut enskilda meningar samt delar av meningar, detta har markerats med ”/.../” för att visa att det finns borttagna delar i meningen. De citat som valts ut återspeglar de generella teman gällande könskonstruktioner som framkommit under varje rekvisit gällande pojkar och flickor. Slutligen vid framförande av avslutande diskussionen valde vi att redovisa vad studien påvisat gällande könsnormer i domskälen och lyfta problematiken av implementeringen gällande lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (SFS 1990:52).
5.6 Arbetsfördelning
Vi har under arbetets gång bearbetat olika artiklar och avhandlingar gällande den tidigare forskningen och valt ut relevant kunskap till studiens syfte. Därefter har vi tillsammans skrivit ihop avsnittet tidigare forskning genom att vi funnit samband i de resonemangen som förts i de olika studierna. Vi har även delat upp styckena i metodavsnittet för att effektivisera skrivandet. Vi har därefter bearbetat varandras delar för att kritiskt granska samt godkänna avsnitten. Detta har medfört att alla stycken bibehållit en röd tråd genom hela uppsatsen. Resterande delar i uppsatsen har vi diskuterat och skrivit tillsammans för att få ihop en så bra diskussion och analys som möjligt. Svårigheterna med denna uppsats har varit att hitta relevanta utdrag från domskälen som beskriver det vi har sett i helhet. Vi anser att vi haft ett översiktligt gott samarbete med givande diskussioner som har fört fram det komplexa i denna uppsats.
5.7 Undersökningens tillförlitlighet
I en kvalitativ studie diskuteras metodens tillförlitlighet i form av validitet och reliabilitet. Validitet avser att undersöka om studien förhåller sig till att mäta det den syftar till och hur undersökningen kan ge en generaliserbarhet (Holme &
Solvang, 1996; Bryman, 2011). Medan reliabiliteten avser att undersöka huruvida studien kan utföras av någon annan och möjliggöra liknande resultat (ibid.). En
problematik som kan finnas i validitetens och reliabilitetens innebörd är att en kvalitativ studie inte har som syfte att använda sig av mätning (Bryman, 2011).
Det kan därmed vara problematisk att diskutera en statistisk mätning i detta
avseende. Däremot går det att diskutera reliabiliteten då empirin i denna studie har bearbetats med hjälp av ett kodningsschema med rekvisit från lagstiftning. Detta har inneburit en tolkning av materialet eftersom rekvisiten inte alltid varit utskrivna i domskälen. Detta innebär att de som väljer att göra en likande studie skulle kunna tolka domskälen annorlunda. Utifrån de 84 LVU domskäl som analyserats kan inte heller en generalisering göras eftersom resultatet inte kan antas stämma överens med de totala LVU domskälen i Sverige.
Vidare har tillförlitligheten prövats gentemot Brymans (2011) fyra kategorier.
Den första kategorin är trovärdighet och innebär att forskningen utförs enligt de restriktioner som finns samt att eventuella respondenter ska godkänna materialet så att inte forskaren förvränger deras upplevelser. Den andra kategorin är
överförbarhet och innebär hur resultatet kan användas på andra miljöer. En annan kategori är pålitlighet, vilket innebär huruvida forskaren säkerhetsställer att det finns en fullständig redogörelse för hur författarna gått tillväga under alla processer i studien. Den sista kategorin är möjlighet att styrka och konfirmera, vilket beskrivs innebära att forskaren ska förhålla sig neutral och inte låta värderingar påverka undersökningen (ibid.). Studien har i enlighet med
ovannämnda kategorier beaktat detta genom att ständigt arbeta med materialet efter vårt kodningsschema så att läsaren ständigt kan följa med i processen. Det har även gjorts för att vi som uppsatspar ska ha samma förutsättningar och förståelse för hur texten ska bearbetas och tolkas. Vårt material är offentliga handlingar, vilket inte kräver aktörernas godkännande i domskälen. Domstolen har efter förhandling godkänt domskälen som offentliga handlingar. Vi har visat på en pålitlighet genom att ständigt redogöra och motivera för de olika val vi gjort och ständigt återkopplat till studiens syfte och frågeställningar.