• No results found

I följande avsnitt presenteras socialisationsteorin och dess koppling till uppsatsens vetenskapsteoretiska ansats; socialkonstruktivismen. Avsnittet kommer att

exemplifiera hur könsnormer påverkar människans syn på manligt och kvinnligt.

Vidare kommer normers uppbyggnad förklaras samt hur de påverkar människors tankesätt och värderingar. Detta är för att få ett perspektiv på hur könsnormer kan komma uttryck i samhället och hur därigenom kan återfinnas i domskälen.

3.1 Könsnormer

Könsnormer skapas för att människan ska kunna kategorisera individer i samhället för att på så sätt få kontroll över den miljö individen befinner sig i (Forsell, 2012).

På grund av detta har genusbegreppet uppkommit för att få en förståelse för hur manligt och kvinnligt inte är kopplat direkt till individens kön, utan snarare är socialt konstruerat (Hirdman, 2001; Giddens & Griffiths, 2007; Forsell, 2012).

När könsnormer skapas, sker detta genom en omedveten process där ens personer i sin omgivning förstärker beteenden som är önskvärda, detta kan även ske i samhällets utformning. Exempelvis att flickor och pojkar i barnlitteratur framställs olika, så som att flickor ska vara passiva och pojkar utåtriktade. Individen

påverkas inte bara av vad andra människor i sin omgivning har för önskan om hur män och kvinnor bör vara, utan kan även påverkas av andra faktorer på andra platser i samhället (Giddens & Griffiths, 2007; Forsell, 2012).

3.2 Att socialiseras in i ett kön; genussocialisation

Berger och Luckmann (1991) beskriver socialisationsteorin som en förgrening till socialkonstruktivismen. Teorin utgår ifrån att människan formas till att ha en egen personlig identitet, vilket skapas genom social interaktion. Ett nyfött barn har därmed inte någon förutsedd roll i samhället utan detta är något som tankar och värderingar från familjemedlemmar runt barnet bidrar till. Denna

socialisationsteori utgår från två faser och benämns primär och sekundär socialisation (ibid.).

Den primära socialisationen sker under barnets första levnadsår, det vill säga fram tills barnet är myndigt. Under denna period är det aktörer så som

familjemedlemmar eller andra viktiga personer i barnets omgivning som påverkar barnets bild av verkligheten (Berger & Luckmann, 1991). Genom exempelvis genussocialisationen lär sig barnen av sina socialisationsagenter om vilka sociala normer som är igenkännande med deras biologiska kön. Socialisationsagenterna övertalar på så sätt barnet om vad som är ett önskat beteende hos en pojke

respektive flicka. Socialisationsagenternas världsbild om exempelvis manligt och kvinnligt blir därmed den sanna verkligheten för barnet (Giddens & Griffiths, 2007; Berger & Luckmann, 1991).

Den andra fasen påbörjas när individen fått en personlig uppfattning av sin identitet och därmed bildat sig en egen verklighetsuppfattning. I denna fas kan individen påverkas av nya socialisationsagenter utanför det sociala nätverket (Berger & Luckmann, 1991). En individ kan vägledas gällande vad som anses vara ett önskat beteende utifrån dess kön genom belöningar eller bestraffningar.

Vägledningen sker för att individen inte ska anses vara avvikande från samhällets grundläggande normer. I denna fas kan individen själv välja vilka sociala grupper hen önskar att tillhöra beroende på vilka normer man tagit efter under sin primära fas. I grupperna förstärks de normer och värderingar individerna har, vilket skapar ett ”vi” och ”dem”- tänk (Giddens & Griffiths, 2007; Berger & Luckmann, 1991).

3.3 Normers uppbyggnad

Under 1990-talet påverkades EU politiken av införandet av genustänkande och hur normer i samhället förändrades på grund av detta. Denna process kallades normförhandling, vilket innebar att normen via en politisk process förhandlades in i lagstiftningen och blev på så sätt formell. Konstruktivismen beskriver hur denna process påverkas av att intressen och preferenser av hur människan önskar att samhället ska se ut förändras över tid. Alla typer av normer i samhället måste därmed anpassas efter samhällets utveckling (Elgström, 2000).

En annan process för att införa normer i samhället kan ske genom att aktörer i form av medborgare vill förändra normer och värderingarna i samhället. Denna process startas genom att individer har en moralisk övertygelse om hur saker och ting bör vara. Detta leder i sin tur till normspridning vilket innebär att nya tankar och värderingar förgrenar sig och börjar påverka andra människors handlande och beteende. Normspridarna försöker i sin tur övertyga befolkningen och politiker i samhället via socialisering om att deras nya norm bör få fäste och implementeras.

För att deras norm ska få fäste krävs att en större del av befolkningen använder den regelbundet (Elgström, 2000).

3.4 De teoretiska utgångspunkternas relevans för studien

Studiens frågeställningar utgår ifrån att undersöka hur domstolen utifrån 2 och 3§

LVU bedömer flickor och pojkar utifrån deras kön. Utifrån detta har vi valt att utgå ifrån dessa teoretiska utgångspunkter då de avser att beskriva hur kön

konstrueras genom socialisation samt hur normer i samhället påverkar människans beslut. Detta kan exempelvis komma till uttryck när samhällets strukturer i form av hierarkier påverkar människors identitet och positioner i samhället. Vilket på så sätt bidrar till kategoriseringar, det finns därmed flera olika tolkningar av hur människan ser på män och kvinnor som individer (Scourfield, 2002). Detta är något som även skulle kunna återspeglas i domskälen.

4.Vetenskapsteoretisk ansats

I följande avsnitt redogörs den ansats som valts för att analysera resultatet i uppsatsen. Inledningsvis behandlar stycket grunderna i socialkonstruktivismen och hur ansatsens olika inriktningar kan komma till uttryck i varierande

sammanhang. Vidare kommer avsnittet att framföra hur socialkonstruktivismen är relevant för denna studie och hur den har applicerats i denna uppsats.

4.1 Socialkonstruktivismen

Socialkonstruktivismen innebär att all kunskap individer har skapas genom samspel mellan människor. Socialkonstruktivismen är en ontologisk ideologi, vilket innebär att människan anses konstruera sin egen verklighet (Thomassen, 2007; Wenneberg, 2010). Utifrån socialkonstruktivismen påverkas kunskapen som människan har efter vilken epok som samhället befinner sig i. Människans kunskap påverkas av vilka teknologiska förutsättningar som finns tillhanda för att upptäcka och införskaffa fakta om den värld som finns runt omkring (Wenneberg, 2010). I socialkonstruktivismen finns det två ursprungliga inriktningar gällande hur människan anser att världen är konstruerad. Den första inriktningen innefattar hur de konstruktioner individerna skapar är till för att förklara system samt hur verkligheten ser ut. Inom denna inriktning anser människan att verkligheten alltid existerar oberoende av människors värderingar. Den andra inriktningen innebär däremot att verkligheten endast existerar utifrån att människor konstruerar den genom värderingar och i interaktionen individer emellan (Thomassen, 2007;

Jönsson, 2010). Uppsatsen avser att utgå ifrån den andra inriktningen som innebär att människan samskapar sin verklighet.

En viktig utgångspunkt i socialkonstruktivismen är människans egna språk och sociala interaktioner, vilket medför att språket i from av symboler och tecken anses vara nyckeln till kommunikation. Det finns även underförstådd

kommunikation, som exempelvis när vi vinkar mot en annan individ och det betyder hej eller hejdå. Det underförstådda i kommunikationen är en bidragande faktor till varför människans verklighet ser ut som den gör. Våra tolkningar av det underförstådda visar att världen är socialt konstruerad, genom våra tolkningar skapar människan en betydelse för olika handlingar vilket gör att människor kan förstå varandra. Utifrån människans tolkningar kan människor typifiera hur människan ska handla vilket skapar en form av social kontroll. Detta har även bidragit till att individer kategoriserar andra utifrån observationer av deras handlingar. Människan skapar därmed sin egen verklighet av hur människor bör vara genom att sprida sina normer och sin kunskap som något givet utifrån sitt eget handlingsmönster (Alvesson & Sköldberg, 2017; Wenneberg, 2010).

4.2 Ansatsen tillämplighet för studien

Denna ansats kan appliceras på denna studie då den syftar till att undersöka hur domstolen i domskälen av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) (SFS 1990:52) framställer könsnormer. Valet av denna ansats grundar sig i den data som använts i denna studie. Ansatsen är behjälplig vid analysen av dokumenten då det genom språket går att avläsa vilka underliggande

könskonstruktioner som finns hos domstolen och som ligger till grund för

bedömningarna. Hur domstolen framställer individerna i bedömningarna är ett sätt att blottlägga samhällets sätt att se på omvärlden och det som i denna studie återfinns som det sociala problemet eftersom domstolen ska ha en normaliserande funktion. En annan aspekt till valet av ansats är att socialkonstruktivismen framför komplexiteten i manligt och kvinnligt, då dessa anses vara rörliga begrepp. Detta innebär att manligt och kvinnligt inte ska anses vara beständig utan är något som är socialt konstruerat genom den sociala interaktionen människor emellan och kan därmed förändras över tid (Bryman, 2011).

In document Är könet en avgörande faktor? (Page 15-20)

Related documents