7 Brottslighet och dess betydelse för avslut av anställning
8.1 Brottslighet utanför tjänsten under pågående anställning
8.1.1 Inledning
Ovan har redogjorts för en mängd rättsfall som besvarar vad AD beaktar inför en uppsägning eller ett avsked av en arbetstagare som dömts för brottslighet utanför tjänsten. I detta avsnitt kommer jag att fördjupa min analys utifrån de slutsatser jag kommit fram till. Det har jag gjort genom att sortera in de skäl som anförts och beaktats av domstolen i olika rubriker. Först görs dock en kort sammanfattning.
Att ett starkt anställningsskydd gäller även arbetstagare som begår brott är fastställt och markeras genom kravet på saklig grund för att på lagenlig väg få avsluta en anställning. Det kan konstateras att AD i sin bedömning i stor utsträckning använder sig av de bedömningsgrunder som är föreskrivna i förarbetena.126 Huvudregeln är att brott som riktar sig mot arbetsgivaren eller har ett samband med anställningen ger arbetsgivaren grund för uppsägning eller till och med laga grund för avsked. När det gäller brott begångna utanför tjänsten krävs det att den brottsliga handlingen allvarligt skadat arbetsgivarens förtroende för arbetstagaren. Är förtroendet förbrukat visar den ovan presenterade praxisen att det har en stor betydelse för att AD ska godta en uppsägning eller ett avsked. Domstolen förefaller också lägga stor vikt vid brottslighetens art. Har arbetstagaren gjort sig skyldig till brottslighet av allvarlig art görs bedömningen strängare. I bedömningen beaktas också sådant som vilken arbetsgivare det är, vilken arbetsmarknadssektor arbetsgivaren tillhör samt den anställdes ställning på arbetsplatsen.127
Sammantaget är domstolen mycket försiktig med att konstatera att brottsligheten i sig är ett tillräckligt skäl för uppsägning eller avsked, förutom när tjänsten är en offentlig anställning som ställer krav på särskilt förtroende. Dock öppnar domstolen upp för att tillåta framförallt uppsägningar om det finns övriga beaktansvärda faktorer.
126 Prop. 1973:129, s. 149 f.
127 Prop. 1973:129, s. 150.
Exempelvis särskilt allvarlig brottslighet med högt straffvärde, frånvaro på grund av avtjänande av fängelsestraff eller att arbetsgivaren utsatts för kostnader eller andra olägenheter som en konsekvens av arbetstagarens brottslighet utanför tjänsten. Av ovan anförda kommentarer och egna slutsatser kan även hävdas att domstolen kan göra olika bedömningar med beaktande av vilken typ av brott som begåtts. Sambandet mellan brottsligheten och tjänsten beaktas frekvent av domstolen som ett tungt vägande skäl för att tillåta en arbetsgivare att avsluta en arbetstagares anställning.
8.1.2 Fängelsestraffets betydelse
Sällan är brottslighet utanför tjänsten ett tillräckligt skäl för att säga upp eller avskeda en ”vanlig” arbetstagaren. Med en ”vanlig” arbetstagare menas en arbetstagare utan särskilt ansvar, nyckelposition eller förtroendeställning. Det kan också dras en skiljelinje vid de arbetstagare som har kundkontakt eller liknande arbetsuppgifter och de arbetstagare som utövar sitt arbete mer eller mindre ensam.128
I många fall beaktas brottsligheten i kombination med exempelvis avtjänande av fängelsestraff. Exempelvis kan nämnas de två brevbärarna som dömdes för sexualbrott.
I dessa fall konstaterade AD att förlorat förtroendet för arbetstagaren inte var ett tillräckligt skäl för uppsägning, trots att båda dömts för mycket allvarlig brottslighet.
Däremot gjorde AD i båda målen en sammanvägd bedömning och beaktade frånvaro på grund av avtjänande av fängelsestraffet och ansåg därav att sakligt grund för uppsägning förelåg. Det motiverades med hänvisning till kostnader och andra olägenheter som brottsligheten medfört för arbetsgivaren.
Ett ytterligare exempel är målet med Maskinoperatören. Arbetstagaren hade dömts för försök till mord. AD konstaterade att brottet i sig inte utgjorde grund för uppsägning. Vid en sammanvägning av brottsligheten och fängelsestraffets längd ansåg däremot AD att saklig grund för uppsägning förelåg. AD har uttalat att frånvarotiden är en viktig faktor i bedömningen om saklig grund för uppsägning ska anses föreligga.
Beroende på fängelsestraffets längd har frånvaron betydelse för bedömningen.
Frånvarotiden är däremot inte avgörande utan andra faktorer som arbetstagarens person, hur väl arbetstagarens arbetsuppgifter utförts samt arbetsgivarens möjligheter att ersätta
128 Exempelvis AD 1993 nr 127.
arbetstagaren kan beaktas.129
AD gjorde dock en motsatt bedömning i ett av målen. Det var fallet med Brevbäraren som gjort sig skyldig till misshandel och våldtäkt.130 Skillnaden var att brottsligheten var begången innan anställningen hos Posten och hade inte heller någon koppling till den tidigare arbetsgivaren. Trots att arbetsgivaren hävdade förlorat förtroende för arbetstagaren och att han behövde avtjäna ett långt fängelsestraff, bedömde AD att det inte var tillräckliga skäl för uppsägning.
8.1.3 Skada som drabbat arbetsgivaren eller koppling till arbetsuppgifterna
AD har intagit en något strängare tolkning av saklig grund begreppet gentemot
”vanliga” arbetstagare i ett antal mål. Det har varit när brottet varit förenat med en bevisad ekonomisk skada som drabbat arbetsgivaren på grund av brottsligheten eller där brottet haft en viss anknytning till arbetstagarens arbetsuppgifter. Exempelvis kan nämnas Stuveriarbetaren och Terminalarbetaren som båda dömts för förmögenhetsbrott.
I fallet med Stuveriarbetaren, där arbetstagaren dömts för olovlig befattning med smuggelgods och grov olovlig rusdrycksförsäljning, konstaterade AD att just med hänsyn till brottets omfattning och karaktär förelåg grund för uppsägning.
Stuveriarbetaren ansågs nämligen ha skadat bolaget genom sina brottsliga handlingar trots att handlingarna företagits utanför tjänsten. I fallet med Terminalarbetaren hade arbetstagaren gjorts sig skyldig till delaktighet i ett rån. Eftersom arbetstagarens arbetsuppgifter innebar att befatta sig med stöldbegärligt gods ansåg AD att det var tillräckligt för att grund för uppsägning skulle föreligga. Här gjordes alltså en hårdare bedömning eftersom brottet hade en koppling till arbetstagarens arbetsuppgifter. AD:s resonemang står i linje med det som föreskrivits i förarbetena. Där nämndes olämpligheten att en arbetstagare med bevakningsuppgifter får arbeta kvar om denne dömts för stöld. Det är inte lämpligt att ha en arbetstagare som begår viss typ av brottslighet om det finns en risk för att brottsligheten kan utföras på arbetsplatsen och mot arbetsgivaren.
129 AD 1978 nr 86.
130 AD 2004 nr 30.
8.1.4 Kriminalpolitiska skäl
I ett av målen gör AD enligt mig en ny bedömning trots att brottsligheten kan sägas ha en viss koppling till arbetstagarens arbetsuppgifter samt att arbetsgivaren anfört att arbetsgiven förlorat förtroendet för arbetstagaren. Fallet är Sotarlärlingen som dömdes till fyra fall av stöld. AD ansåg det godtagbart att arbetstagaren fick behålla sin anställning, eftersom det fanns en möjlighet att omplacera arbetstagaren till ett arbete på brandstationen i kommunen. I målet beaktade AD arbetstagarens ställning i samhället och gjorde en samlad bedömning där arbetstagarens ålder och andra kriminalpolitiska skäl ansågs väga tyngre än arbetsgivarens förtroende för arbetstagaren. AD framhöll att arbetstagarens anställning hos kommunen var av särskild betydelse för arbetstagarens rehabilitering. AD uttalade att lagstiftaren räknat med att situationer av detta slag ska lösas med omplacering.
8.1.5 Brottsligheten i sig ett tillräckligt skäl för uppsägning eller avsked
Som inledningsvis nämndes har AD i ett antal mål konstaterat att brottsligheten i sig varit grund för uppsägning eller avsked, till skillnad mot ovan anförda mål. Det har gällt arbetstagare med en viss förtroendeställning eller nyckelposition. Exempelvis Domaren, Yrkesofficeraren, Flygteknikern, Polisen och Prästen. I samtliga mål har AD gått på arbetsgivarens linje och instämt i att tjänsten ställt ett högre krav på förtroende både gentemot arbetsgivaren och gentemot det allmänna. Samtliga anställningar har dessutom varit offentliga anställningar vilket klargjordes i AD 2014 nr 85 har en betydande inverkan. AD har bland annat i bedömningen beaktat arbetsgivarens förtroende utåt, förtroendet för Sverige som land, arbetsgivarens värderingar och normer samt de krav som bör kunna ställas på vissa förtroendeposter.
8.1.6 En ny bedömning i varje enskilt mål
Sammantaget tycks AD göra en ny bedömning i varje enskilt fall. Vad som är att betrakta som saklig grund för uppsägning finns det därav ingen direkt regel för. AD lägger vikt vid lojalitet som i många fall är en förutsättning för vissa arbeten. Om
arbetstagaren saknar en betydande ställning i företaget eller förtroendepost lägger AD vikt vid fängelsestraffets längd och de kostnader och olägenheter det kan komma att föra med sig, exempelvis i form av tillsättning av vikarier. Även kriminalpolitiska skäl kan ha en betydelse i bedömningen med beaktande av arbetstagarens situation i samhället och på arbetsmarknaden.
Det kan också konstateras att om brottsligheten är begången innan anställningen påbörjades hos arbetsgivaren och inte haft någon koppling till den förra arbetsgivaren, förefaller arbetsgivaren ha svårt att motivera att saklig grund för uppsägning föreligger.131 Det kan anföras bero på att det inte förelåg något lojalitetsåtagande mellan arbetsgivaren och arbetstagaren vid tiden för brottsligheten. Detta återkommer vi till i avsnitt 8.2.1 nedan.