Tidigare brottslighet och dess betydelse

9.1.1 Inför anställning

Utifrån ovanstående reflektioner görs i detta avsnitt en sammanfattning av gällande rätt i ljuset av de resultat och slutsatser som jag kommit fram till.

Sammanfattningsvis kan konstateras att det inför anställning finns författningsreglerade undantag som tillåter vissa arbetsgivare att begära in uppgifter ur belastningsregistret från arbetssökande. Det gäller främst myndigheter men även vissa privata arbetsgivare har givits en sådan rätt. För vissa yrken finns det till och med en skyldighet för arbetsgivare att begära in vissa uppgifter ur belastningsregistret innan anställning. Idag finns utöver det en möjlighet för privata arbetsgivare, utan lagstadgat undantag att begära in uppgifter, att uppmana den arbetssökande att begära ut ett fullständigt utdrag om sig själv för att sedan överlämna till arbetsgivaren. Antalet enskilda som har börjat nyttja denna rätt har ökat markant de senaste åren och det har kunnat kartläggas att det gjorts i syfte att i egenskap av arbetssökande vidarebefordra utdraget till en arbetsgivare. I skrivande stund väntar vi fortfarande på den propositionen som eventuellt kommer förbjuda arbetsgivare att uppmana arbetssökande att begära ut dessa utdrag om sig själv. Om ett sådant förbud vinner stöd i riksdagen uppkommer frågan om en arbetsgivare har rätt att efterforska den arbetssökande kriminella förflutna på annat sätt.

Min diskussion ovan har landat i slutsatsen att en arbetsgivare har rätt att ställa frågor om den arbetssökandes brottsliga bakgrund. En arbetssökande har däremot ett efterföljande skydd. Det kan konstateras att om brottsligheten inte har någon inverkan på arbetsgivarens beslut eller koppling till de arbetsuppgifter som tjänsten kräver, har den arbetssökande rätten att avstå från att självmant lämna uppgifter om brott.¹³⁸ En arbetssökande har däremot inte rätt att tala osanning om arbetsgivaren ställer en direkt fråga om tidigare brottslighet och uppgiften i sig skulle ha givit arbetsgivaren saklig

138 AD 1987 nr 57 och AD 1997 nr 36.

grund för åtminstone uppsägning. Det kan med därav med försiktighet anföras att de arbeten som innebär ett förtroendeuppdrag eller likvärdig ställning under vissa specifika omständigheter inte kan tas i anspråk av grovt kriminellt belastade.¹³⁹

9.1.2 Avslut av anställning

Det som uppsatsen vidare ämnat utreda är i vilka situationer en arbetsgivare har rätt att säga upp eller avskeda en arbetstagare om det framkommer uppgifter om tidigare brottslighet. Det går att utläsa ett antal hållpunkter ur min rättfallstudie och därmed ur AD:s resonemang.

Utgångspunkten är att det görs en ny bedömning i varje enskilt fall. AD har visat tydligt att om arbetstagaren innehar en förtroendepost, en nyckelposition eller motsvarande tjänst, kan den brottsliga handlingen direkt utgöra grund för uppsägning eller avsked. Om en arbetssökande tidigare har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet utanför tjänsten och söker en förtroendepost bör grund för avsked eller uppsägning kunna föreligga. En sådan slutsats bör kunna styrkas med hänvisning till regeln i AD 2000 nr 81 och målen med bland annat socialassistenten och busschauffören. Där godtog AD arbetsgivarens avskedande av socialassistenten med hänvisning till det ansvar och självständighet som tjänsten innebar samt på grund av arbetsplatsens storlek.

AD godtog även avskedandet av busschauffören på grund av brottslighetens koppling till de arbetsuppgifter tjänsten innebar samt att han medvetet ljugit för arbetsgivaren.

När det gäller tjänster som inte går att klassificera som varken särskilt kvalificerade eller kan hävdas ha en koppling till tjänstens arbetsuppgifter är frågan svårare att besvara. AD har framfört att upplysningsplikten begränsas för den arbetssökande när den tidigare kriminaliteten inte har något nära samband med den aktuella tjänsten. AD påpekade att det görs en skillnad mellan just upplysningar om personliga förhållanden och upplysningar om uppgifter som direkt inverkar på arbetstagarens möjligheter att utföra sina arbetsuppgifter.¹⁴⁰

Vidare har AD konstaterat att det som är vägledande för bedömningen om saklig grund ska anses föreligga är att brottsligheten är ägnad att allvarligt skada förhållandet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. För att besvara när brottsligheten är ägnad att

139 AD 2000 nr 81.

140 AD 2000 nr 81.

allvarligt skada förhållandet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren, ska sådana omständigheter som arbetsuppgifternas beskaffenhet, hur arbetet är organiserat och arbetsplatsens storlek beaktas.¹⁴¹ Frågan är om en liknande bedömning som i målen med socialassistenten och busschauffören hade varit möjlig om tjänsten exempelvis varit att vara brevbärare. Svaret är sannolikt nej. Det kan härav rimligtvis konstateras att tidigare brottslighet kan föranleda ett avsked eller uppsägning, när den tjänst som den arbetssökande erbjudits innebär ett större mått av ansvar och förtroende alternativt att brottsligheten har en koppling till arbetstagarens arbetsuppgifter. För grund för hävning krävs dessutom att ett oriktigt uppgiftslämnande om brott skett medvetet.

9.1.3 Avslutande kommenterar om lagförslaget om förbud mot registerutdrag i arbetslivet

Gällande rätt tillåter inte att arbetsgivare utan författningsreglerad rätt utför en registerkontroll av arbetssökande. Det finns däremot inget som direkt hindrar arbetsgivarna. De områden som idag anses ha ett berättigat behov av att kontrollera registerutdrag i samband med anställning har redan en sådan möjlighet. Utredningen från 2014 konstaterade att registerkontroll endast kan anses motiverat för att skydda allmänna intressen, vissa internationella situationer samt utsatta personer. De yrken som faller inom dessa kategorier har idag en sådan möjlighet.¹⁴²

Av regeringens utredning från år 2014 framgår att antalet arbetssökande som begärt ut ett fullständigt utdrag ur belastningsregistret har ökat med stor kraft de senaste tio åren. Hur stor del av utdragen som är att hänföra till arbetsgivares initiativ är inte helt säkerställt. RPS har dock kunnat visa på att efterfrågan ökar.¹⁴³ Av det skälet tillsattes utredningen som fick i uppgift att utreda om en lag som förbjuder detta var nödvändigt.

Utredningen kom fram till att ett förbud är påkallat.

Om lagförslaget blir till lag är frågan på vilket sätt det kommer att påverka arbetsmarknadens parter samt gällande rätt. Rättsläget kommer att förändras för vissa arbetsgivare och arbetssökande. Den största skillnaden är att vissa arbetsgivare som tidigare uppmanat arbetssökande att begära ut ett fullständigt utdrag ur belastningsregistret kommer att få upphöra med det. Det kommer att resultera i att vissa

141 AD 1979 nr 143.

142 Vilka som omfattas framgår av § 9 LOB.

143 SOU 2014:48, s. 82.

arbetssökande kommer undgå att behöva lämna ett straffrihetsintyg. Det kommer i sin tur att öka skyddet för de arbetssökande som har ett kriminellt förflutet. Det eftersom att en arbetsgivare med största sannolikhet väljer att anställa den som inte har någon anmärkning i registret än den som har. Oavsett vilken typ av lagöverträdelse det gäller.

De arbetsgivare som anser att straffrihet är av vikt i bedömningen vid rekrytering kommer tvingas efterforska tidigare kriminalitet på annat sätt. De kommer att begränsas till att endast tillåtas ställa frågor till den arbetssökande om tidigare brottslighet. I uppsatsen har frånvaron av ett efterforskningsförbud i svensk rätt angående uppgifter om tidigare brottslighet konstaterats. Lagstiftningen kommer att försvåra förfarandet för arbetsgivarna och de kommer behöva förlita sig på att de arbetssökande talar sanning.

Jag har vidare fastställt att om PUL blir tillämplig vid arbetsgivarens behandling av uppgifter om brott kan endast själva frågan i sig till en arbetssökande om tidigare brottslighet vara otillåten. PUL är däremot i stora delar bristfällig när det gäller att tillförsäkra och skydda att uppgifter om brott hanteras som särskilt integritetskänsliga uppgifter. Det på grund av att det med enkelhet går att undvika att lagen blir tillämplig.

En ny lag som markerar vikten av att uppgifter om brott är särskilt integritetskänsliga är därav önskvärt.

Jag anser att den föreslagna lagstiftningen skulle ta ytterligare ett kliv mot att stärka den personliga integriteten i arbetslivet. Att arbetsgivarnas kontroll får stå tillbaka för de arbetssökandes personliga integritet och rätt till återanpassning i samhället förefaller enligt mig motiverat. Det bland annat på grund av att kriminellas rätt till en andra chans i samhället markeras. Inledningsvis i uppsatsen framhölls syftet med olika typer av straff efter att någon begått en brottslig handling. Det var att förebygga ny brottslighet.

Att underlätta för de som begått brott och som försöker återanpassa sig i samhället genom att ge sig ut på arbetsmarknaden, bör ligga i linje med det brottsförebyggande arbetet. En annan viktig aspekt är också den trubbiga och icke proportionerliga kontrollåtgärd som ett registerutdrag utgör. Utredningen för lagförslaget påpekade vilket begränsat värde utdragen har som källa för relevant information.

Avslutningsvis kan konstateras att tidigare brottslighet har betydelse inför anställning. Det i form av arbetsgivarens vilja att utföra registerkontroll eller på andra sätt efterforska tidigare brottslighet hos de arbetssökande. Tidigare brottslighet kan även ha betydelse och föranleda hävning av ett anställningsavtal vid en direkt lögn. Tidigare brottslighet kan ha betydelse och ligga till för att avsluta ett pågående anställningsförhållande under mycket specifika omständigheter.