Allmänt
En omfattande studie av volymer och hushöjder genomfördes inför detaljplanens samråds– och utställningshandling i syfte att både anpassa byggnaden till platsen och för att samtidigt uppnå en maximal
exploatering och exploateringsekonomi. Samtidigt utreddes ingående byggsystemet med industriellt byggande med volymelement med bl.a. studiebesök hos volymhustillverkare Lindbäcks bygg och Open house och ingående förhandlingar med Setra Group AB som huvudman för Trälyftet.
Diskussioner fördes med ett flertal övriga entreprenörer, tillverkare och leverantörer av byggelement, massivträelement och volymelement som bl.a. Moelven och Martinssons . Några av dessa företag hade just medverkat i färdigställandet av flervåningshusen med
massivträkonstruktion i Västra Hamnen i Sundsvall.
Särskilt utreddes möjligheten att uppföra byggnaden med
massivträkonstuktion enl. den princip som redovisas i boken ”Trälyftet” - Ett byggsystem för flervåningshus ”av industriellt tillverkade volymer. Trälyftet” är utarbetad av Vetenskapsstaden, utgiven av Svensk
Byggtjänst och är ett resultat av ett flerårigt projekt och samarbete mellan ledande tekniker och forskare i byggbranschen och olika aktörer inom Svensk träindustri, se bif. bilaga ”sammanfattning Trälyftet” .
Arbetet fortsatte med gestaltningsutredningar och studier av
volymelementens detaljutformning och ett antal kostnadsavstämningar av olika förslag och konstruktionssystem, se kapitel med redovisning av kalkylskeden. Volymutredning/ritningsmaterial är daterat 2006 05 23.
I det slutliga arbetet med hushöjders anpassning till kringliggande bebyggelses och målet att bygga industriellt med volymelement visade det sig att målet om ett maximalt exploateringsekonomiskt utfall inte var förenligt med den industriella byggmetoden med volymelement av trä. Huvudskälet till att denna slutsats kunde dras var att de tjocka bjälklagen som blir följden vid volymbyggnation (470 mm), medförde att
volymbygget krävde att hushöjden minskades med en våning jämfört med platsbyggda hus som kan byggas med väsentligt tunnare bjälklag. Med principen volymbygge helt i träkonstuktion så skulle hushöjden överskrida den maximala lämpliga hushöjd i kvarteret med hänsyn till befintliga byggnader och andra stadsbyggnadsmotiv. Mot bakgrund av detta beslutades att övergå till att producera husen på plats med en mindre omfattande industriell tillverkning.
Stomkonstruktionen ändrades nu till betong i lägenhetsskiljande väggar och i bjälklag, samt ytterväggelement av massivt trä kombinerat med reglar, mineralull och putsbärare med högt isoleringsvärde enligt Setra Groups väggsystem. Den valda stommen motiverades bl a av energiskäl. Den tunga stommen i kombination med den välisolerade byggnaden och energifönster med Um-värde mellan 1,0-1,2 magasinerar överskottsvärme över dygnet och minskar behovet av tillförd energi.
Det valda platsbyggda alternativet gjorde det även möjligt att övergå från att bygga två-spännare, som är mycket rationellt vid volymbygge, till trespännare med totalt flera lägenheter och bättre ”trapphusekonomi”.
Även vindsvåningen kunde inreddas för bostäder. Tre-spännaren
medförde att antalet lägenheter kunde ökas från ca 40 till ca 60 lägenheter med utökad bruttoarean som följd. Detta förslag utmynnade under senare utvecklingsskeden i utställningshandlingen daterad 2007 04 24.
Översiktlig Teknisk beskrivning, bygg 2007-01-16
Beträffande stomkonstruktion och energikrav på ”skalet” se även PM ang energi dat 07-01-16.
Garagevåning/källarvåning
Grundläggning: Plintar till fast botten, ca 2 m Källargolv, garage: Asfalt på ”vägunderbyggnad” Källargolv, trapphus,
förråd, hissgropar: Betong, platta på mark Bärande väggar
och pelare: Betong Terrassbjälklag ovan
garage på gård Betong, foamglass(tätskikt), marksten i grus resp. plantering och jordfyllning enl. A-ritn. Bostadsvåningar
Grundläggning: Platta på mark
Innerväggar/Bärande Lägenhetsskiljande väggar och väggar vid trappa, vissa mellanväggar enl. A-ritning och hiss av betong, 200 mm.
Bjälklag: 200 mm betong + övergolv enl
rumsbeskrivninf på 50 mm plattbärlag av betong / ”filigran”/ med ingjutna avlopp och rör.
Vindsbjälklag: 1500 mm betong på 50 mm plattbärlag, 500 mm lösull, vindsk
Bjälklag över källare 200 mm betong + övergolv enl
rumsbeskrivninf på 50 mm plattbärlag av betong / ”filigran”/ med ingjutna avlopp och rör.
Kantbalk av betong, h=700 mot terrassbjälklag och lokalt under lägenhetsskiljande väggar vid
Trappor i trapphus: Betong med terrazzo.
Balkongplattor: Betong, kanter och undersida målning vit. Ytterväggar, gavel: Bärande ytterväggar på gavlar av
prefabricerade betongelement bestående av betong, isolering och putsbärare av lätt- klinker. Fabrikat Lättklinkerbetong AB eller likvärdigt. -Putsas på plats.
Ytterväggar, fasad Utfackningsväggar av s k
”massivträelement” med 5-skikts trävägg kompl med 145 mm mineralull,
armeringsnät. - Putsas på plats. Referens bostadshus Västra Hamnen Sundsvall byggnadsår 2005, leverantör Martinssons, eller likvärdig. Yttertak: Råspont på prefabricerade takstolar,
underlagspapp och falsad slätplåt. En takkupa B=1200 mm i varje boningsrum/ sovrum enl A- ritn på vind i etagelägenhet.
Takfönster i toalettutrymmen på vind i etagelägenheter.
Innerväggar/Ej bärande: Mot badrum R70 201, schakt R45 300,
övriga R70 101.
Fönster: Treglas energiruta med argongas mellan två rutor Um =1,0
Entrépartier: Stål/glas Rumsbeskrivning generellt
Golvbeläggning: Parkett av ek i vardagsrum, kapprum, kök,
sovrum och klk
Klinker i badrum
Plattor av granitkeramik i entréplan och på trapplan
Ytskikt på väggar: Kakel till tak i badrum
Kakel ovan bänkinredning i kök ,h=550 Tapeter i övriga bostadsrum
Tak Målning grängad yta Innerdörrar: Tamburdörrar i säkerhetsklass 2
Lätta innerdörrar inom lägenheter – släta , vita
Vitvaror: Normalstandard Skåpinredning, kök: Normalstandard Fönsterbänkar: Sten
Lägenhetstrappor Plansteg av ek , vangstycken vitmålat
Energiförbrukning i driftsskedet
PM ang. Energistrategi för Kv Rämen Årsta, utarbetat i samråd med Stefan Lövblom på VVS/energikonsultföretaget Incoord AB, bilaga till översiktlig teknisk beskrivning dat 2007-01-16.
Förutsättningar
– Fjärrvärme finns I tomtgräns
– Köpt energi får ej överstiga 110 kwh/kvm och år.
– PAR-Fastigheter:s ambition är att bygga ett bostadshus med en framsynt miljö- och energiprofil och med en energiförbrukning som väsentligt understiger de gällande kraven på minimiförbrukning. – Industriellt byggande skall främjas för att därmed sänka
byggkostnaden, skapa bättre arbetsmiljö och effektivt resursutnyttjande.
Övriga aspekter att lägga på energi och miljöfrågor i detta projekt: Välisolerat och välbyggt hus ger en energiförbrukningen på 70
kwh/kvm/år med Volymelementbygge enl. den modell som Setra Group erbjuder med sitt byggsystem med massivträkonstruktion. Byggsystemet är dokumenterat i Boken ”Trälyftet”
Det är möjligt att reducera uppvämningskostnaden ytterligare genom åtgärder enl. nedan. Energibefrämjande åtgärder i byggtekniken är: – Tung stomme inåt i byggnaden som absorberar värme från belysning,
solinstrålning, individavgivande värme (ca 60 watt per person), maskiner som datorer, köksmaskiner mm.
– Till tung stomme kan en massivträkonstruktioner enl principen Setra hänföras med massiva träbjälklag och krysslimmade
utfackningsväggar med mineralull. Dock gäller principen att ju tyngre stomme desto större värmemagasin.
– En kombination av Betongbjälklag, bärande och lägenhetsskiljande väggar av betong och utfackningsväggar av massivträ kombinerat med mineralull enl den princip som Martinssons trä och KLH kan leverera är ett sätt att optimera den tunga stommen. Jfr referens flerbostadshus i Västra Hamnen i Sundsvall. Leverans av denna kombination med betong och massivträ som utfackningsväggar kan upphandlas av totalentreprenör eller genom delad entreprenad.
Tekniska lösningar och möten mellan betong och trä är ett tekniskt välkänd utförande.
Fönster med ett Um –värde på 1.0 är möjligt att bygga utan för stora problem med imbildning/frostbildning utanpå fönstren vintertid, dock kommer imbildning att uppstå under vissa betingelser på dessa fönster, vilket är helt normalt. 2-glasfönster med argongas mellan glasen håller Um=1,2 inräknat hela fönsterkonstruktionen. Ytterligare ett glas kan sänka Um-värdet till ca 1,0.
Fyra alternativa värmeförsörjningssystem bör LCC-
beräknas/kostnadsberäknas innan beslut tas avs energisystem i
byggnaden. INCOORD kan utföra detta, kontaktperson Stefan Lövblom. 1. Fjärrvärmeanslutning med FTX-system.
2. Fjärrvärme i kombination med frånluftvärmepump samt F-ventilation 3. Bergvärmepump med F-ventilation
4. Bergvärmepump med FTX-system
Solcellspaneler för elproduktion kan ske för att försörja en ev.
bergvärmepump med elenergi, men solcellstekniken är idag alltför dyr för att vara kommersiellt intressant. En kWh kostar ca 5 kr med
solcellsteknik och ca 1 kr att köpa från befintligt el-nät.
PAR har under lång tid uppvaktat Energimyndigheten för att se om bidrag kan erhållas. Kontakterna med Energimyndigheten har inte givit något gehör.
Solfångare för att värma varmvatten är en sedan länge använd teknik och skulle kunna vara tänkbar. Dock finns nackdelar som t ex riskerna med legionellabakterier vid ackumulering av varmvatten i tankar. Soluppvärmning med sådan teknik kräver en relativt lång
ackumuleringstid i tankar på grund av förbrukningsmönstret i bostäder (i huvudsak 2 störttappningar per dygn morgon och kväll) vilket ökar risken för legionellatillväxt.
Värmesystem med pelletspanna är idag en allt mer utbredd teknik, liksom eldning med spannmål. Dessa system kräver att rökgaser kan tas om hand på ett acceptabelt sätt i bostadsområdet. Bränsleförvaring kräver stora utrymmen och avtal med leverantör av bränsle skall säkerställas. Beträffande pellets så finns idag leverantörer som t ex Statoil som åtar sig att bygga och äga värmeanläggningen och säljer förbrukade antal kWh till kunden precis som vid fjärrvärme (så kallad Närvärme). Ur
miljöhänseende är Pellets intressant eftersom den ej påverkar växthuseffekten och ger ett nollsummespel globalt sett gällande koldioxidutsläpp.
Med utgångspunkt i en bedömd framtida prisutveckling på befintlig tillgänglig energi kan en högre investeringskostnad vara motiverad. Detta kan dock endast noggranna jämförande kostnadsberäkningar ge svar på.
Årstaprojektet skall ha en tydlig miljöprägel, vilket för närvarande tillsammans med energifrågan är de huvudfrågor som vid sidan av industriella byggandet intensivt diskuteras vid bebyggelseplanering i Sverige. Material och byggmetoder skall väljas utifrån ett så litet resursutnyttjande som möjligt i produktionsskedet och under hela husets livslängd. En livscykelanalys av resursutnyttjande och kostnadsaspekter under byggnadens livslängd skall utarbetas och kontinuerligt diskuteras under projekteringen.
Alternativa lösningar
Alternativa system och byggtekniska lösningar har utretts i syfte att åstadkomma en lågenergibyggnad.
Solceller för produktion av elektricitet har undersökts.
Utredning och inventering beträffande dubbelskalfasad har utförts. Uppvärmningssystem med pellets, bergvärme och fjärrvärme har jämförts.
Solpaneler
Solpaneler för produktion av varmvatten har studerats. Studierna visar att det är lämpligt att dimensionera solfångare för varmvattenproduktion under fyra sommarmånader, maj-augusti. Ca 150 kvm solfångare krävs för 4500 kvm BOA till en investeringskostnad av ca 6000 sek per kvm solfångare fullt färdig anläggning. Merkostnaden jämfört med annan värmeinstallation är 1 5002 000 kr/kvm solpanel. En kvm solfångare beräknas producera 350400 kwh/år, variationer kan vara större beroende på antal soltimmar. Energin kan levereras till fjärrvärmesystemet och sedan återköpas. Kostnaden för att producera en kwh är för närvarande ca 50 öre med investeringskostnaden utslaget på 20 år. Fjärrvärme kan idag köpas för mindre än hälften av denna kostnad under sommartid. Bidrag kan för närvarande erhållas upp till 25% av anläggningskostnaden i för större projekt eller 5 000 sek / lägenhet.
Solceller
Se även bilaga / Rapport från SolEnergiCenter, Teknoligsik Institut Taastrup, Danmark
Solceller har utretts i syfte att söka möjligheten att producera elektricitet för lokal användning och för ev. försäljning av el-energi. Undersökningen har visat att det ännu är alltför investeringskrävande för att genomföra i vårt bostadsprojekt. Det fåtal byggnadsprojekten som hittills byggts med solceller i Skandinavien och övriga Europa, har alla kunnat genomföras tack vare stora statliga investeringsbidrag och/ eller driftsbidrag. De exempel som genomförts på senare år visar på en energikost-nad på cirka fem gånger större än nuvarande el-priset i Sverige idag.
Dubbelskalfasader
Sammanfattning av boken ”Dubbelskalsfasader – krav och metoder” 2003, Stiftelsen Arkus, utarbetad av: Per-Olof Carlson
Exempel på argument för och emot dubbelskalsfasader: För:
– Minskat uppvärmningsbehov vintertid genom att dubbelskalsfasaden fungerar som termisk buffert.
– Ger möjlighet till att öppna fönster och använda naturlig ventilation i höga och vindutsatta byggnader under hela eller delar av året. – Ger termisk komfort genom att yttertemperaturen på innerskalets
inneryta blir högre.
– Kan minska effektbehovet till uppvärmning, kyla, ventilation och därmed lägre investeringskostnader och minska utrymmesbehov för klimatanläggningar.
– Bra ljudisolering i trafikutsatta lägen.
– God grund för en enkel och effektiv nattkylning.
– Hög acceptans från hyresgästen då man kan påverka rumsklimatet. – Minskat energibehov för uppvärmning, kyla, ventilation och
belysning. – Dagsljus – utsikt. Mot:
– Höga investeringskostnader för fasaden. – Kräver utrymme på grund av luftspalten. – Sämre solskydd än utvändig solavskärmning.
– Risk för övervärme sommartid om fasaden inte är rätt utformad. – Risk för ljudöverhörning mellan rum och våningsplan.
– Risk för kondens på insidan av ytterskalet vid fönstervädring om fasaden inte är rätt utformad.
– Utökade brandkrav på grund av brand- och rökspridning.
– Högre rengöringskostnader med en glasfasader till att putsa på båda sidor.
För övrigt tar boken upp:
– Krav som baseras på gällande byggregler och den praxis som vuxit fram från utförda projekt i Sverige och andra länder i Norden och Nordeuropa.
– Metoder och principlösningar för att uppfylla olika krav. – Råd för hur byggherren och dennes rådgivare bör hantera olika
frågeställningar.
Se även bilaga ”BESTFACADE” /Översättning och sammanfattning av rapport utförd av Nils Smedmark Arkitekter.