I programmet utarbetat av PAR anges:
– ”Byggnaderna skall ges Årstakaraktär. Mot gatorna skall fasader och volymer ha en lugn och sammanhållen behandling, med liten
volymuppdelning. Mot gård kan fasaduttryck ha en viss livlighet.” – Bostäderna skall ha god tillgänglighet, bra möblerbarhet, möjlighet till
öppet samband mellan vardagsrum och kök samt moderna installationer.
Vidare så skall arkitekturen vara direkt intresseväckande. Vi har genom PAR AB:s studier sett exempel på byggnader som i sitt systemtänkande beträffande energihushållning skurit ned förbrukning av energi för uppvärmning till närmare 1/10-del av vad som är normalt och som föranstaltas i SCB`s och Boverkets modellbostad. Projektet skall åstadkomma detta och i sin arkitektur speglar detta på ett tydligt vis.
Projektet skall undersöka och om möjligt ta till vara möjligheterna till industriellt byggande. Syftet är att tillgodogöra sig ekonomiska fördelar av upprepningseffekter, minimera felkällor och maximera precision. Denna upprepning skall också avspegla sig i byggnadsverkets arkitektur.
Processen skall vara tydligt programstyrd och genomlyst, vilket också skall avspegla sig i det synliga resultatet”
Det vinnande tävlingsförslaget föreslog en vinkelbyggnad som följer gatulivet längs Åmänningevägen i väster. Den norra delen av vinkeln föreslogs indragen från Årstavägen i norra gränsen till kvarteret. Den föreslagna vinkelbyggnaden var bl a resultat av den trafikbullersituation som genereras av Årstavägen och av Åmänningevägen.
Parkeringar skedde helt som markparkering i norra delen av kvarteret vid Årstavägen med 0,18 ppl per rumsenhet enligt stadens norm. Att förlägga all parkering i marknivå var avgörande för att nå det viktiga
målet med projektet att uppnå låga byggkostnaderna och boendekostnaderna.
Bostadshuset skulle produceras industriellt i volymelement för att få låga byggkostnaderna och skapa en tekniskt högklassig produkt i en rationell och bra arbetsmiljö.
Under efterföljande utredningsskeden från det att tävlingsfasen var klar fram till färdigt detaljplaneunderlag för samrådshandling och utställningshandling, har nedanstående huvudfrågor utretts och redovisas i ett antal alternativa bebyggelseförslag för den yttre och den inre
gestaltningen. Utredningar har bl a gjorts som syftat till att analysera det typiska för den s k ”Årstakaraktären” ,som är en av staden använd karaktärsbenämning på befintlig bebyggelse i området.
Illustrationsskisser daterade 2006 04 19, 2006 05 08, 2006 08 24 och samrådshandling daterad 2006 09 06 redovisar alla en bebyggelse innehållande ca 40 bostäder i tvåspännare anpassade till industriellt byggande med volymelement. Dessa skissförslag innehåller byggnader med pulpettak, genomgående ljusa lägenheter med stora fönster över hörn och är färgsatta med i huvudsak vita fasader.
Under remisstiden framkom att enligt stadens mening, så var den föreslagna takformen med pulpettak, inte tillräckligt väl anpassat till Årstakaraktären trots att byggnader med pulpettak förekommer på andra platser i Årsta. Hela Årsta inventerades avseende befintliga byggnaders takformer och man konstaterade att sadeltaksformen var förhärskande, men att goda exempel på pulpettakslösningar förekom.
Resultatet av dessa inventeringar, politikernas synpunkter och följande diskussioner med stadsbyggnadskontoret kan sammanfattas som att den äldre intilliggande bebyggelsen med sin upprepning och dominans av sadeltak, är överordnad andra förekommande pulpettakslösningar i närområdet och skapar en viktig grund för den s k Årstakaraktären. Arbetsgruppen var dock inte enig med stadens remissinstanser och politiker i denna bedömning, utan förordade pulpettakslösningen.
Efterföljande utredningar och diskussioner har även visat att stora moderna fönster i byggnaders hörn inte heller är att betrakta som Årstakaraktär enligt stadens politiker. Helt släta fasader utan balkonger mot gator, något livligare fasader mot trädgårdar, fönstersättning efter principen enbart ”hål i mur”, något markerade trapphus och sadeltak utan takkupor mot gatan är huvudkomponenter som kommit att prägla den yttre gestaltningen, tydliggöra den s k ”Årstakaraktären” och kunna godtas av stadens politiker.
Ett särskilt färgsättningsprogram daterat 2007 02 28 utarbetades av PAR i samråd med Stadsbyggnadskontoret, se nedan, som utmynnade i att de vita fasaderna som föreslagits under samrådsskedet utbyttes inför utställningsskedet till svagt pimenterade fasader, mycket lika de befintliga kulörer som kan återfinnas i närområdet i Årsta. Vita fasader mot gaturummen ansågs inte av vissa politiker och remissinstanser som förenligt med den s.k. ”Årstakaraktären”.
Byggnadens form, fasader och färg omarbetades enligt dessa fastslagna ”Årstaprinciperna” under de efterföljande utredningsskedena från samrådsskedet fram till utställningshandlingen daterad 2007 04 24. Den slutliga hushöjden mot Årstavägen i utställningshandlingen blev 5
våningar med inredd vindsvåning och mot Åmänningevägen 4–5 våningar med inredd vindsvåning. En slutsats när det gäller hushöjder blev att det centrala Årsta med den högre bebyggelsen från centrum och väster ut får här sin avslutning i korsningen Årstavägen och
Åmänningevägen i den nya byggnaden.
Program för utvändig färgsättning
Olika enklaver kan urskiljas i Stadsdelen Årsta med skilda motiv i den utvändiga färgsättningen och färgprinciper. Karaktäristiska drag för olika enklaver är dels enfärgade fasader, dels kulörta fasader med ”utskurna” vita fasadpartier, dels rytmiskt återkommande olikfärgade
byggnadskroppar som t ex längs Årstavägen, även fält av färg på vita fasader förekommer. Byggnaderna har företrädesvis gula, ljusgrå, röda, eller ljust bruna fasader.
Området kring Åmänningevägen, Siljansvägen och längs Årstavägen kännetecknas av byggnader med i princip enfärgade fasader, eller som längs Årstavägen indelning av den långa byggnadskroppen i olika gula och röda/ rödbruna kulörtoner. Fasadpartier vid trapphus är ofta markerade vita. Mörkare grå, gula och gröna kulörtoner förekommer i enklaven nordväst om Rämen. Längs Åmänningevägen söder om Rämen är några fasader ljusa och ”tonat” vita.
Tegelfasader förekommer inte i närområdet till Rämen men i centrum och norr därom. Tegel förekommer på begränsade ytor/fasaddetaljer tillsammans med väggklinker som t ex i omfattningar av vissa entrèer till lokaler bl a längs Årstavägen. Socklar är i regel grå och i allmänhet låga. Taken är som regel av rött tegel. Gråa tak och plåtdetaljer förekommer på enstaka byggnader.
Grönstråket mellan Årstaskogen och Årstafältet passerar förbi/ genom kv Rämen och den planerade byggnadens norrfasad vänder sig mot grönområdet.
En lugn och återhållsam färgsättningsprincip för kvarteret Rämen skall eftersträvas.
Färgsättningen anpassas till befintliga färgprinciper och till nutid. Den rådande principen med enfärgade fasader för respektive avläsbar byggnad eller byggnadskropp skall vara utgångspunkten, dock kan trapphusen markeras och i likhet med rådande principer ha avvikande kulör. Små skillnader mellan olika valda kulörer bör sökas, dock kan motiv finnas att markera hörnet Årstavägen /Åmänningevägen.
Det befintliga höga punkthuset längs Årstavägen har tidigare avslutat den något högre bebyggelsen längs Årstavägen. Nybyggnaden kommer att i detta avseende ersätta /samverka med punkthuset och färgvalet skall beakta och söka tydliggöra detta.
Hörnet Årstavägen/ Åmänningevägen behandlas utifrån de särskilda förutsättningar som det har genom närhet till Årstaskogen och till den öppna plats som bildas mellan den befintliga ”snedställda” byggnaden i väster och nybyggnaden i kv Rämen.
Den karaktärsfulla gestalt, med rytmiskt återkommande gula och röda kulörer som den högre bebyggelsen längs Årstavägens södra sida har, skall fullföljas i hörnet Årstavägen/ Åmänningevägen. Detta kan med fördel ske även med en avvikande kulör för att ytterligare förstärka det
unika läget vid Årstavägen med korsningen, parken och det vinkelställda huset mitt emot.
Den nya byggnadens fasader mot Årstavägen respektive
Åmänningevägen kan ha skilda kulörtoner och nyanser. Även olika byggnadsvolymer kan ha skilda kulörtoner och nyanser. Dock bör hörnet ha samma kulör över hörn med avsikt att förstärka hörnläget med Årstavägens koppling ner längs Åmänningevägen.
KUND Krav KUND Tillfreds- ställelse • Dokumentstyrning • Inköp STÖDPROCESSER LEDNINGSPROCESSER • Företagsledning
• Personal och marknad
• Uppföljning, analys, förbättring