Miljöstyrning i Byggprojekt
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Inledning
- Vad är miljöriktig projektering?
Inspirationsguide
- Miljöhänsyn och miljöriktig projektering
-
Kortfattad genomgång av huvudinnehåll i handboken ”Miljöriktig Pro-
jektering”
- Introduktion
Sammanställning av frågor som bör övervägas i program-, förslags- och projekteringsarbete
- Implementering
Goda råd och idéer till implementering av miljöriktig projektering på t ex arkitektkontor Ordlista INLEDNING
Vad är miljöriktig projektering?
”Miljöriktig projektering är en strategi, vars mål är att säkra miljömässigt optimala resultat inom givna ramar. Miljöriktig projektering är en
projekteringsmetod, som beskriver hur man vid planering och projektering genomför kartläggning, helhetsvärdering och prioritering av väsentliga miljöpåverkande faktorer och effekter samt säkrar att de miljömässiga verkningsmedlen är använda i överensstämmelse härmed”.
tillstånd och föreskrifter anger, förutsätter det en insats från byggherrens sida för att det önskade resultatet skall uppnås. Det finns ingen facit för vilka miljöpåverkande faktorer och effekter, som är mer väsentliga än andra i ett konkret byggprojekt. Det är byggherren som beslutar vilka miljöpåverkande faktorer och effekter, som utöver kraven i gällande lagar, skall beaktas det aktuella projektet. Han kan ta extern hjälp för att
utarbeta sitt beslutsunderlag, men till sist är det hans eget beslut.
Miljöriktig projektering skall utföras på en nivå som är relevant för problemen i det aktuella projektet.
Principiellt är det ingen skillnad på projekteringsarbetet i stora och små projekt beträffande miljöriktig projektering. Men omfång och
detaljeringsgrad av miljökartläggnig, miljöfackliga värderingar och miljöprogram måste anpassas till det konkreta projektets storlek och komplexitet samt byggherrens uppfattning och önskade nivå. Grundläggande är att inte göra miljöarbetet mer komplicerat än nödvändigt.
”Inspirationsguiden” avser att locka till att införliva miljöhänsyn i
byggprojekt och ett medvetet arbete för mindre miljöbelastande alternativ. Utgångspunkten är att ett seriöst och genomarbetat byggnadsprogram med ett integrerat miljöprogram är grundförutsättningar för ett lyckosamt projekt.
”Vägledningen” innehåller översiktliga anvisningar för hur önskade miljömål kan arbetas in i byggnadprogrammet och hur uppföljningen av uppställda miljömål i den efterföljande processen kan hanteras samt några exempel på hur miljöarbetet kan angripas avsiktligt och metodiskt. ”Handboken” går följaktligen in mer på djupet i metodfrågor, aktiviteter och dokument.
Serien av skrifter tjänar även som uppslagsbok och kan därför upplevas ha vissa upprepningar för den som eventuellt skulle våga sig på att läsa alla avsnitt i följd. Vissa delar har också i viss mån ett självständigt perspektiv på helheten och beskriver var för sig metodfrågorna, t ex Inspirationsguide, Metodbeskrivning och Vägledning. Vi ber därför tappra sträckläsare ha tålamod, stålsätta sig och läsa med viss flykt då
metodfrågorna känns igen sedan tidigare.
INSPIRATIONSGUIDE
Miljöhänsyn och miljöriktig projektering
Varför väljer man miljöriktig projektering? Överblick, omtanke och hand-
ling
Viktiga begrepp
Eftersom uppförandet av byggnaden, drift och rivning utgör mer än hälften av den totala energi- och resursförbrukning, nationellt sett, är det
meningsfullt att ständigt försöka minska byggandets miljöbelastning. Sverige har sedan FN:s miljömöte i Rio 1992 tagit på sig att befrämja en bärkraftig utveckling, att inte försämra framtida generationers möjligheter.
En viktig uppfattning är att vi med miljöriktig projektering vill åstadkomma möjligheter för byggnader och byggande till högre kvaliteter beträffande material, konstruktion och utformning, som bl a genererar lägre drifts- och underhållskostnader tillsammans med en i framtiden sannolik progressiv miljöbeskattning, vilket innebär bättre totalekonomi.
Man skall inte välja miljöriktig projektering om man endast önskar att byggnaden skall signalera ekologi. Det är en helt annan fråga och det är heller inte givet att man utifrån kan se att byggnaden har projekterats miljöriktig.
Miljöriktig projektering innebär att säkra att de relevanta
problemställningarna blir beaktade vid rätt tidpunkt i projekteringen, så att det blir möjligt att fatta beslut och välja de lösningar som bäst tjänar miljön.
Tanken är självfallet att gå systematiskt tillväga. Rätt beslut skall fattas vid rätt tidpunkt med riktiga förutsättningar. Det är alltså fel att starta med att först välja solfångare, uppsamling av regnvatten och andra ”gröna” åtgärder. I värsta fall kan man riskera att få ett osammanhängande resultat som miljömässigt är sämre än ett traditionellt genomfört projekt.
Miljöriktig projektering handlar därför primärt om att skaffa överblick, tänka sig för och handla därefter.
Metoden i ”Miljöriktig Projektering” är ett stöd för detta, från generell överblick till detaljer. Men följer man okritiskt en vägledning riskerar man att drunkna i detaljer och missa väsentliga insatsområden. Därför är det viktigt att först betrakta uppgiften kritiskt och lägga sig på en realistisk nivå i förhållande till problemens art och omfattning.
För miljöriktig projektering är det viktigt att känna till de tre grundbegrepp och deras relationer, som miljöriktig projektering bygger på:
- Miljöpåverkande faktorer - Miljöeffekter
- Miljöåtgärder
Här följer ett enkelt exempel:
- Miljöpåverkande faktor
En planerad byggnad hotar att begränsa utsikten för de kringboende - Miljöeffekt
De kringboende känner sig orätt behandlade, drabbas av vantrivsel och irritation
-
Miljöåtgärderse igenom, och/eller disponeras på tomten och i sim volym så att de kringboende kan se förbi huset.
Målet med miljöriktig projektering är att reducera negativa miljöeffekter genom att finna åtgärder som reducerar eller ändrar de påverkande faktorerna.
Programfasen
Verktyg för byggherren att ställa sina miljömässiga krav är miljöprogrammet, som skall vara en del av byggnadens generella programhandling.
Miljöprogrammet utarbetas mot bakgrund av en överordnad kartläggning (överblick) av projektets påverkan på miljön, byggherrens egna miljömål, myndigheternas miljömål, lokala förhållanden mm, liksom ekonomiska möjligheter, begränsningar och prioriteringar.
Miljöprogrammet kan innehålla 5-10 mål, som skall kunna omsättas till handling och kan t ex ha följande karaktär:
- byggnadens påverkan på omgivande natur skall minimeras
- material, som är svåra att riva och transportera bort, skall undvikas - behov av konstljus dagtid skall begränsas till ett minimum
För att utarbeta miljöprogram och tillhörande kartläggning kan man ta hjälp av skriftseriens övriga två delar, ”Vägledning” och ”Handbok”.
Programfasens dialog med byggherren är avgörande för att nå framgång med miljöriktig projektering.
Förslagsfasen
Vid förslagsfasens start skall projektörerna utarbeta en miljöplan mot bakgrund av miljöprogrammet. En plan som beskriver hur arbetet skall struktureras, vem som gör vad, dvs planering av projekteringsarbetet för hur hänsyn skall kunna tas till miljöprogrammet. När det i
miljöprogrammet t ex står att behovet av konstljus skall minimeras dagtid, skall man i miljöplanen slå fast vem som tar ansvar för detta, när och vilken extern rådgivning som behövs.
I förslagsfasen måste miljömålen få realistiska lösningar. Förutom övri- ga begränsningar, t ex ekonomiska och fysiska, kan det kännas som en ytterligare belastning att låta projektet genomgå en miljöriktig
projektering. Begränsningar kan dock vara spännande utmaningar.
Nödvändigheter skapar nya visioner.
Miljöstatus
Program- och förslagsfasen har den största betydelsen för avgörande beslut i projektet. Det är därför lämpligt att avsluta dessa faser med en miljöstatus, där resultatet jämförs med målen. Hur har de enskilda mål-
sättningarna blivit beaktade och omsatta?
En sådan status kan lätt komma att innehålla påståenden. Därför måste man i största möjliga utsträckning få fram dokumentation eller referenser
för de gjorda valen.
En status för miljöprogrammets mål ovan, att reducera behovet av konst-
ljus dagtid, kan formuleras så här:
- byggnaden disponeras så ett den säkrar optimal dagsljustillgång för arbetsrummen
- förslag finns på solavskärmning med reflektorer som samtidigt skyddar mot bländning och kastar ljus långt in i rummen.
Eventuellt kan man visa referensbilder och om möjligt beräkningar av behovet av konstljus.
Projektering
När projekteringen inleds har de viktigaste besluten fattats, även de som har störst betydelse för miljön. Projekteringen är därför den nödvändiga uppföljningen av de val miljömålen lett till. Det är nu för sent att rädda ett projekt ur miljömässig synpunkt om felaktigt förarbete utförts.
Däremot skall slutliga beslut fattas om teknik, konstruktioner och material som har betydelse för resursförbrukningen i anläggningsfasen, livsläng- den, inomhusklimatet, mängden av avfall och miljöbelastande material m m.
Värdering och analyser av livscykler kommer att vara viktiga verktyg i detta sammanhang.
Svensk Byggtjänst arbetar löpande med insamling av miljödata för byggmaterial och -delar. Se ”Miljöguide”.
Man bör inte begrava sig i analyser av material och byggdelar som har ringa betydelse för projektets samlade belastning på miljön. Omvänt är det viktigt att få grepp om de ämnen som istället har stor betydelse.
För att prioritera kan man följa ett enkelt poängsystem, som följande exempel, där material med de högsta poängen analyseras närmare:
Mängd < 1 ton 1 poäng 1-10 ton 2 poäng > 10 ton 3 poäng
Påverkan lokalt 1 poäng regionalt 2 poäng globalt 3 poäng
Effekt ingen 1 poäng reversibel 2 poäng irreversibel 3 poäng
Utförande och drift
Förutsatt att entreprenören förses med tydliga instruktioner avseende krav på byggmaterial, kemiska produkter, täthet och fuktskydd har utförandefasen förhållandevis liten betydelse för hur en byggnad belastar miljön, sett över en långt livscykel. Särskilda aktiviteter, med stor
energiförbrukning, med föroreningsrisker eller liknande bör dock avgränsas och om möjligt ändras så att miljön belastas i mindre utsträckning.
Efterföljande drift och underhåll har däremot stor betydelse för
energiförbrukningen under byggnadens hela livscykel, och stor betydelse för de enskilda installationerna och byggdelarnas livslängd. En bra och operationell drifts- och underhållsplan är därför av stor betydelse redan från den dag byggnaden tas i bruk.
Rivning
Rivning av gamla byggnader vållar sällan problem, då byggnaderna ofta består av återanvändbara eller nedbrytbara material.
Värre är det med nya byggnader, som ofta innehåller byggdelar och material med miljöfrämmande substanser. Vid sådan rivning måste man gå systematiskt tillväga genom att inleda med en noggrann
miljöinventering. Inventeringen ligger sedan som underlag för planering och genomförande, för att säkra att miljöfarligt material inte sprids och att så många mate- rial som möjligt återanvänds, så få som möjligt
deponeras och om möjligt inget hamnar okontrollerat i naturens kretslopp.
Några goda råd
- dryfta konsekvenser och möjligheter med miljöriktig projektering med
byggherren
- utarbeta ett miljöprogram som en del av programhandlingen - följ upp miljöprogrammet med en miljöplan
- fundera igenom vilka kontroller som är nödvändiga för att säkerställa att miljömålen uppnås, både under projektering och produktion. Lägg in dessa i kontrollplanen som bedöms vid byggsamråd
- sök kunskap och inspiration
- utarbeta status - hur har miljömålen beaktats, kan de uppnås och vad skall arbetas vidare med härnäst
- hitta poängmetod för de material och byggdelar som har störst betydelse för miljön
- inhämta eventuellt miljödata för de byggdelar/material som har störst betydelse
- sök efter eventuella alternativ och anlysera deras konsekvenser - sök efter nödvändig specialkunskap om nya material,
konstruktionsprinciper och installationer – eventuellt också gammalt och glömt
- utarbeta en överskådlig drifts- och underhållsplan
- använd Handbok i Miljöriktig Projektering som uppslagsverk
Introduktion
Miljöhänsyn i arkitekturen innebär en rad överlagda val eller frånval. Från
första kontakten med byggherren med program och skisser till
projektering och byggande till avslut med drifts- och underhållsplaner.
I det följande förtecknas, i tre huvudavsnitt, ämnen och begrepp, som bör övervägas i tillblivelsen av varje byggnad, nybyggnad såväl som
renovering: - programfasen
- förslags- och projekteringsfasen - utförandefasen
Driftsfasen är inte redovisad separat, då ämnena i de övriga faserna tar sikte på att optimera just denna fas.
PROGRAMFASEN Har du övervägt: Nödvändighet?
- kan uppgiften lösas på annat sätt som inte nödvändigtvis innebär byggande t ex omstrukturering eller liknande?
- kan tänkta verksamheter etableras inom redan givna fysiska ramar?
Lokalitet?
- infrastruktur, såsom närhet till kollektiva transportmöjligheter, trafikintensitet, angörning mm?
- försörjningsmöjligheter, som vatten, värme mm? - kapacitet för spillvattenavlopp, avfall mm? - topografi?
- nybyggnadens samverkan med omgivningen beträffande placering, skugga, buller, vind?
- fastlagda miljökrav i överordnad samhällsplanering, t ex i översikts- och detaljplaner?
Grund?
- placering på tomt för optimal sol- och läförhållanden?
- bevarande av exempelvis växter , djur och naturförhållanden? - huvudsaklig vindriktning på platsen?
- topografi, flora och fauna?
- bevarande av eventuell befintlig bebyggelse, större träd, skog och våtområden?
Byggnad?
- minimering av byggnadsyta, konstruktion mm? - inbyggd flexibilitet och generalitet?
- dagsljusoptimering?
- inomhusklimat?
- krav på energireducering beträffande uppförande och drift? - installationsmässiga krav på flexibilitet, utbytbarhet mm? - totalekonomi?
FÖRSLAGS- OCH PROJEKTERINGSFASEN
Har du tänkt över:
Totalekonomi?
- krav enligt lagstiftning om totalekonomi i samband med stadsfinansierat byggande?
- budget för uppförande jämfört med budget för drift? - lång livstid och minimalt underhåll?
- utbytbara delelement?
- tydliggörande av förbrukning för boende/brukare? - driftsekonomi?
Flexibilitet och generalitet?
- rum, som går att använda på många sätt? - lätta lägenhetsskal, bjälklag, mm?
- utbytbara byggnadskomponenter? - inbyggda utvidgningsmöjligheter? - flexibla och utbytbara installationer?
Minimering?
- nyttjande av befintliga byggnader jämfört med nybyggnad?
- minimerande byggnadsutformning - planlösning, form, höjd och areor? - konstruktionsminimering ”styrka genom form”?
- avfallsminimering? - materialminimering? Dagsljusoptimering/Solavskärmning? - optimering av ljusinfall? - reflektorer, mm - bländningsproblem, övervärme, mm? - begränsad konstljusanvändning?
- solavskärmning med lövfällande växtlighet? - beaktande av irriterande slagskuggor? - användarstyrning?
Material och komponenter?
- materialminimering?
- användning av prefabricerade element, framställda genom försvarbart miljömässiga metoder?
- återbruksmaterial?
- återbruks- och nedbrytningsvänlighet? - livscykelanalys?
- transport av byggmaterial, närhetskrav?
- arbetsmiljövärdering av framställning och montering av komponenter? - utbytbarhet av element med kort livscykel?
- konstruktivt träskydd (ej toxiska metoder)?