Centrala styrtexter

Styrdokumenten lägger man stor vikt vid i dagens lärarutbildning. Inter- nationella överenskommelser, nationella lagar och förordningar samt läro- och kursplaner är det formella motivet för en interkulturell språk- undervisning. Förutom dessa rekommendationer och juridiskt bindande dokument finns annat som styr undervisningen direkt eller indirekt som bl.a. utvärderingar, nationella prov, läromedel, lärarutbildning mm.167 6.2.2.1 Läroplanen

När de nya läroplanerna infördes 1994 ägnade man på skolorna mycket tid åt att diskutera dessa. Trots detta finns få kommentarer om läro-

planen och dess förarbeten (SOU 1992:94). När de kommenteras är det i positiva ordalag:

Jag är mer och mer imponerad av Skola för bildning, det är det bästa som hänt med den svenska skolan (Gunilla).

Skola för bildning ger de allmänna riktlinjerna för hur eleverna skall arbeta. Där ju hela tanken att man ska lära sig att tänka, att reflektera (Cecilia).

Det sista sägs som kontrast till att läroboken saknar analyserande frågor i denna anda.

Läroplanen har tillkommit som ett led i samhällsförändringar. Skolan förändras med samhället. Det kommenteras att samhället och skolan

har internationaliserats:

Hela tillvaron är ju internationell eller interkulturell (Cecilia).

Skolan idag är mycket mer internationell, tror jag. Skolan idag kan inte jämföras med skolan för bara fyra år sedan. Det har hänt så jättemycket (U: Hur kommer det sig att du arbetar mer med interkulturella frågor nu?)

167 _{Läromedel och lärarutbildning undersöks inte i studien. Lärarnas kommentarer till läromedel}

Jag vet inte om det är strömningar i samhället på något sätt som gör att man får upp saker och ting (Fanny).

Ett internationellt perspektiv i läroplanen är inte förankrat:

Internationalisering? För skolledare och dom flesta är det ju bara att det ska finnas att det är ett ord (Cecilia).

6.2.2.2 Kursplanen

Kursplanen hade större aktualitet som styrdokument hos lärarna, även om någon erkänner att det är en begränsad kännedom:

Jag tycker inte att jag känner mig så fruktansvärt inläst på den så att man har den så väldigt up-to-date (Hedvig).

Innan vi skiljs frågar jag samma lärare, om hon har något emot att jag återkommer per telefon när intervjun är utskriven och skickad till henne. Hon säger att det går bra bara jag inte frågar henne om läro- planen. Svaret uppfattar jag är halvt på skämt, halvt på allvar. Detta följer jag upp i telefonintervjun. Hon hävdar att kursplanen har liten

praktisk betydelse:

H: Jag tycker att jag inte har läroplanen/kursplanen så aktuell, om jag ska vara ärlig. Många gånger håller vi oss alldeles för mycket på ett pragmatiskt plan, att vi är så praktiska, vi ägnar vår tid att planera vår verksamhet och få det att gå runt. Vi bestämmer vilka sidor i böckerna vi ska ha till den och den gången och vilka glosor och vad vi ska ha på provet. Det blir mycket mer det här praktiska.

U: Så du menar att styrmedel inte betyder särskilt mycket.

H: Nej, inte i den dagliga undervisningen. Det är en brist. Det är väl mest de tankarna det har väckt hos mig sen vi pratades vid, att det är en brist att vi inte diskuterar mer övergripande vad kursplanen säger.

En lärare (Cecilia) är väl påläst och har funderat över de nationella

styrtexterna. Hon tycker att kursplanens beskrivning av vad inter-

kulturell förståelse står för är mycket vagt uttryckt och hon undrar vad de som skrivit den egentligen menar. Flera av de övriga framhåller vagheten. Trots vagheten finns det ingen diskussion bland lärarna (Fanny). Denna uppfattning verkar delas av de andra.

6.2.2.3 Det nationella provet för skolår 9.

Under den tid som de personliga intervjuerna ägde rum, genomfördes ett nationellt prov i engelska för skolår 9. Det var första gången under nuvarande läroplan.

Det var givetvis av intresse för mig som inte sett provet, att ta reda på hur interkulturell förståelse utvärderades och höra lärarnas åsikter om detta. Lärarna verkade inte ha funderat över det. Bosse säger att han inte har analyserat provet ur ett interkulturellt perspektiv. Erik reflekterar först under vårt samtal över vad det innehåller:

E: Man tar en sån här text, det är bara någon form av avlatsbrev helt enkelt. Man tar den här texten, Puh! Nu har vi klarat det där med inter- kulturell förståelse, också. Så har man kryssat av det.

U: Vad säger du om det då?

E: Jag har inte funderat på det förrän nu.

Inga säger först att hon tycker provet premierar interkulturell förståelse, men under vårt samtal framgår det att hon egentligen talar om något annat. Vid närmare eftertanke kommer hon till klarhet om detta själv och reviderar sin uppfattning.

I: Och dessutom på nationella proven, tycker jag det (interkulturell förståelse) kom fram. Det sista var om globala frågor, vad ska vi tänka på. Där tycker jag också att det tydligt kom fram hur eleverna tänkte, om det var förståelsen mellan människor måste öka, toleransen, litet om krig o.s.v. som kom där i deras försvar. Vissa av dem utvecklade det litet mer. U: Vilken del av provet tänkte du på nu?

I: T ex A Better World, alltså uppsatsdelen. Där fanns två olika ämnen, ett av dem var hur världen ska bli bättre för att vi ska fortsätta att leva på vår planet i framtiden. Då tyckte jag faktiskt att jag premierade dem som hade djupare förståelse och tankar, men även det språkliga måste in där. U: Vilka direktiv gav bedömningsmönstret kring det?

I: Inte just det interkulturella. Men att tankarna måste vara välformulerade och de ska skriva utförligare för de bästa betygsstegen för VG eller MVG eller starka VG eller MVG:n då får det inte vara

fragmentariskt med korta meningar och sedan hoppa till nästa, utan att ha tänkt till litet djupare. Även personliga åsikter om hur de vill ha sitt liv i relation till andra kulturer och människor.

Inga talar så vitt jag kan förstå om två slags kunskap. Dels avser hon om vad kursplanen kallar produktiva färdigheter, att eleven, med lärarens ord, är ”välformulerad och utförlig”. Dels menar hon en förmåga till djupare reflektion om hur ”de vill ha sitt liv i relation till andra kulturer och människor”. Det senare kan gå in under kursplanens formulering ”hur väl eleven utvecklat sin interkulturella förståelse”. Frågan inställer sig: menar läraren att en elev med bristande produktiva färdigheter inte kan utveckla interkulturell förståelse? Frågan diskuteras nedan i 6.2.3.8(c).

I: Även i den andra delen, hörförståelsen och läsförståelsen, handlade det om en som hade en irländsk mamma och afrikansk pappa. De flesta svaren stod nog i texten, i ett par svar fick de dra litet egna slutsatser. Så det mångkulturella fanns ändå med, och hur hon upplevde sin situation. U: Krävde bedömningsmönstret att man visade någon interkulturell förståelse eller räckte det med att man plockade svaren ur texten?

I: Det fanns i texten. Så det var inte mycket man måste tänka ut själv. I så fall hur man formerade det. För de flesta tror jag det räckte att skriva av något texten.

U: Om de ger sådana signaler att det räcker att man skriver av det som står i texten och att interkulturell förståelse är svår att mäta, kan det vara en svårighet för att det här inte får utrymme?

I: Ja. Om inte ens våra experter som gör och utformar proven, vet hur de ska tackla det här, då tror jag det är svårt för varje lärare att hitta en fungerande arbetsmetod. Jag tror på att det får mer utrymme i fort- bildning och att man diskuterar det på skolorna.

Sekvensen talar för sig själv. Även om frågan leder samtalet mot en slutsats är det läraren som formulerar sig och med hjälp av hennes ton- fall och minspel vill jag hävda att hon ändrade ståndpunkt och insåg att

provet inte prövar interkulturell förståelse. Genom att formulera sina

Jessica som har sitt ställningstagande omedelbart klart när utvärdering av interkulturell förståelse kommer på tal, bekräftar det föregående.

Vi har sett det första ämnesprovet här och det finns inget om det. Det tar upp grejer från engelsktalande länder, men det har inget med inter- kulturell förståelse att göra. De lyckas inte heller. I så fall skulle det finnas med i den biten. Jag tänker på första ämnesprovet i nian, det har kommit nu och är på torsdag. Texten är företeelser som man ska ta reda på och söka fakta och man lyssnar. Men det finns inget om interkulturell förståelse. …Dom anger ju riktningen. Vi tycker det är skönt att de första har kommit nu. Vi har famlat i mörker.

Också intervjun med Cecilia bekräftar att högsta betyg i det nationella provet ges till en elev även om det saknas egna reflektioner, som visar elevens interkulturella förståelse. Hon hänvisar till att bedömnings- mallen inte premierat annat än fakta. Provet har betydelse som

normerande instrument för lärarnas egen betygsättning. Trots att hon

betonar vikten av elevernas reflekterande hållning till texter som inbjuder till ett interkulturellt synsätt, ger hon eleverna högsta betyg även om reflektioner saknas. Detta gör hon med hänvisning till att de nationella proven i engelska för skolår 9 inte kräver mer än att eleven kopierar direkt ur texten.