Medsänd ifylld checklista tillsammans med remiss och övriga journalhandlingar.
Namn Personnummer
Anhörig Telefonnummer
Tolkbehov: Ja Språk:
Nej Utredningar
Datum för SVF: Ursprung. remitt.
Tumörlokalisation: KVÅ-kod
Sätt ett kryss för aktuell undersökning, utlåtande bifogas.
DT Bilder länkade
MRPET-CT
Övriga undersökning: Bifogade kopior:
Endoskopi Allmänstatus
ERCP/annan åtg PAD-svar
Hjärteko Konsultsvar
Spirometri Annat
Samtycker till sammanhållen journalföring:
JaNej
Införande av standardiserade vårdförlopp i
cancervården 2016
2 Kontaktperson:
Bengt Sandén
Akademiska sjukhuset 751 85 Uppsala
bengt.sanden@akademiska.se 018 – 611 30 01
1. Uppföljning av tidigare införda vårdförlopp
1.1 Nuläge
För närvarande har 18 SVF fastställts och fem av dessa infördes 2015.
Beskriv nuläget för de fem SVF som landstinget implementerade under 2015 och beskriv också om utredningsgången fungerar som planerat?
Alla 5 SVF från 2015 bedöms fungera väl, eller i vissa avseenden relativt väl.
KVÅ-kodningen har delvis varit problematisk, framför allt inom matstrupe-och magsäckscancer vilket till stor del betingas av att det är en diagnos där flera verksamheter (och ofta även andra vårdgivare) är inblandade i processen. Detta har lett till att arbetsfördelningen gällande kodningen inte varit tillräckligt tydligt definierad. Vi arbetar aktivt med problematiken och insatser har gjorts för att förtydliga vem som kodar de olika stegen. På urologen där Prostatacancer och Urinblåsecancer handläggs har man en koordinator som sköter KVÅ-kodningen, utredningsgången fungerar som den ska. AML och Huvud-hals har även de ett fungerande flöde, det tillkommer dessutom ytterligare en koordinator nu i höst till huvud-halssektionen då den person som skött koordineringen hittills även arbetar som kontaktsjuksköterska. Sammanfattningsvis fungerar arbetet i allt väsentligt enligt plan, koordinatorsfunktionen har varit viktig för att nå dit.
Har det förändrade arbetssättet för dessa stabiliserats? Om inte, vilka utmaningar kvarstår?
3 Arbetssättet har definitivt stabiliserats; systemet med obokade mottagningstider
är infört för fyra av förloppen, Huvud-halscancer, Matstrupe- och
magsäckscancer, Prostatacancer och Urinblåse- urinvägscancer och fungerar väl. För AML finns inget behov av obokade tider, då man kan ta emot patienter inom tidsramen med befintlig organisation. Utmaningarna vi arbetar med är att få ned ledtiderna ytterligare. Ledtiderna är framför allt beroende av de utredningar som ingår i vårdförloppen, som datortomografier eller endoskopier, och vi arbetar med att öka utbudet av tider för utredningar.
Hur har landstinget arbetat med resultatet utifrån de nationella mätpunkterna för de SVF som infördes 2015?
Resultatet skapas som rapporter baserade på registreringar i det elektroniska journalsystemet. Till stor del har dessa rapporter krävt kompletteringar där uppgifter hämtats ur journalsystemet manuellt. För de fem vårdförlopp som infördes 2015 kan man konstatera att vi klarar eller ligger mycket nära de definierade ledtiderna för Akut myeloisk leukemi. Huvud- och halscancer liksom Matstrups- och magsäckscancer handläggs innehåller en stor andel patienter från andra vårdgivare, där det finns problem att klara ledtiderna vid övergången från en vårdgivare till en annan. Det nätverk som skapas för de koordinatorer som är inblandade i dessa vårdkedjor har förbättrat situationen, och mer arbete kommer att läggas på att på detta sätt utveckla överföringen av patienter mellan vårdgivarna. Det gäller också för Prostatacancer och Urinblåse- och
urinvägscancer, där många patienter kommer från andra vårdgivare. För de kirurgiska behandlingarna, förutom prostatacancer, finns en viss
tillgänglighetsproblematik, där vi arbetar med att dels omflytta operationsresurser inom Akademiska sjukhuset, dels förändrar det sätt på vilket vi fördelar patienter mellan Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping.
Det huvudsakliga arbetssättet inom landstinget i Uppsala har varit att använda den metodik vi använt i vårt arbete med Värdebaserad vård för
processkartläggning och förbättring. Processerna samlas i övergripande teman, i detta fall Tema cancer. Temastrukturen är till för att beslut kring olika
diagnosområden (t ex cancer) i största möjliga mån ska ske gemensamt inom alla berörda verksamhetsområden. Vi vill minska stuprörstänkandet och istället skapa förutsättningar för ett bättre och effektivare samarbete till gagn för våra patienter. För att regelbundet föra en dialog kring detta och samtidigt kunna fatta nödvändiga beslut har vi tre gånger/år styrgruppsmöten i Tema cancer, där alla inblandade verksamheter på Akademiska sjukhuset, Enköpings lasarett,
Primärvården (offentlig & privat) och representant för EPJ (elektronisk
datajournal) är inbjudna. Rehabilitering och palliation är också representerade då detta är två stora delar av vården av cancerpatienterna som vi kommer att behöva lägga mer fokus på framöver.
4
2. Införande av de 13 nya vårdförloppen under 2016
2.1 Införande
Har landstinget infört samtliga 13 SVF?
a) När började landstinget inkludera patienter i vårdförloppen?
Vårdförlopp
Införande SVF Införande av
Cancer i galla+ gallvägar
19/4 1/9
För de förlopp där införande ligger före tillsättning av befattningen som koordinator gäller att KVÅ-kodningen skötts av sekreterare eller andra inblandade i processen.
Det har inneburit vissa problem att snabbt tillsätta koordinatorsbefattningarna med sjuksköterskor med erfarenhet av den aktuella processen utan att dränera den
5 övriga processen på nödvändig kompetens. För de förlopp där det finns tre datum så har sektionen för onkologi anställt tre koordinatorer för att hantera förloppen.
b) När infördes koordinatorfunktionen för respektive vårdförlopp?
Se ovan
c) När infördes obokade tider för respektive SVF?
Redan befintlig struktur har varit tillräcklig för att kunna erbjuda tider för
mottagningsbesök inom de definierade ledtiderna inom många vårdförlopp. För radiologin fanns ett behov av obokade tider för att uppfylla ledtiderna, och där finns det sedan en tid tillbaka koordinator som är tillgängliga alla vardagar 8-16 och som på ett effektivt sätt sköter bokning och omfördelning av röntgentider. Detta har visat sig vara en mycket värdefull funktion. För fyra av de fem förloppen som infördes 2015 så infördes också obokade tider 2015, för det femte förloppet fanns som beskrivits ovan inget behov av obokade tider.
d) Har införandet följt handlingsplanen eller har det skett justeringar? I så fall varför och på vilket sätt?
Införandet har huvudsakligen följt handlingsplanen, dock har det höga tempot medfört svårigheter att nå samtliga patienter med kodningen inom flera områden då detta har varit beroende av en koordinator. Inom vissa verksamhetsområden har tillsättningen av koordinatorer tagit tid, varför implementeringen av kodningsrutiner blivit fördröjd.
Diagnosen allmänna ospecifika symtom (AOS) har till exempel medfört uppstart av en helt ny mottagning, vilket i sig krävt tillsättning/omfördelning av tjänster och planering av lokalfrågor.
2.2 Stöd till utvecklingsarbete
Hur har landstinget gett stöd till verksamheternas utvecklingsarbete med a) införandet av välgrundad misstanke i primärvården?
Både den offentliga och den privat drivna primärvården ingår i styrgruppen för Tema cancer. Genomförandet i primärvården diskuteras där, och har drivits kontinuerligt via möten och informationsmaterial. Ett behov av mer information har identifierats, och vi arbetar med en förbättrad informationsstruktur med mer framträdande placering av befintligt material på intranätet och även en utökning av materialet. Remissmallar för primärvården har utarbetats och utvärderats, och vi har bedömt att de bör förbättras.
Därför arbetar vi nu med att förändra remissmallar, och skapa mallar som helt utgår från det nationella informationsmaterialet kommer att underlätta för husläkare att remittera patienter. Primärvården är också representerad i det lokala cancerrådet och deltar i arbetet där.
b) införandet av välgrundad misstanke i den specialiserade vården?
6 På Akademiska sjukhuset arbetar vi med Värdebaserad vård. Med tanke på det stora antalet processer som ska införas under begränsad tid har vi använt ett något
förenklat upplägg jämfört med det ursprungliga. Detta innebär att vi sammansätter tvärprofessionella arbetsgrupper med en läkare som processledare och ansvarig för att driva och implementera processen i sin verksamhet, och för att tillse att samarbete med andra enheter fungerar som avsett. Metoden innebär att en processkartläggning av patientens väg genom vården görs, och att man därigenom identifierar problem och tillsammans hittar lösningar på dessa. Detta har visat sig vara ett bra arbetssätt och problem kan lösas i den gemensamma styrgruppen för processerna och enstaka strukturella problem föras vidare till sjukhusledningen.
c) införande av koordinatorfunktion?
Turordning för inrättande av koordinatorsbefattningar har bestämts inom Tema cancer. Projektledaren har fungerat som samordnare för koordinatorerna. Det finns koordinatorer på plats inom alla verksamhetsområden, för några av förloppen tillsätts koordinatorer först under hösten 2016. Där har som beskrivits ovan, andra
medarbetare fungerat som koordinatorer tills vidare. Ett nätverk för koordinatorer har skapats för att underlätta kommunikationen dem emellan.
d) införande av obokade tider?
Som beskrivits ovan så infördes obokade tider för fyra av de förlopp som infördes 2015. För det femte fanns inget behov av detta, och det har för förloppen under 2016 visat sig att det knappast finns något behov av obokade tider till mottagning.
Tillgänglighetsproblemen har gällt utredning och behandling. För utredning har radiologin varit mest aktuell, och där har vi nu en fungerande lösning med
koordinatorer som styr fördelningen av tider. Övriga verksamheter fungerar väl även utan obokade tider. Detta med undantag av behandlingar, framför allt operationer.
Där har vi arbetat på andra sätt, se 1.1, sista frågan.
2.3 Utmaningar
Beskriv utmaningarna med införandet av årets SVF:
a) Hur har landstinget omhändertagit de utmaningar som beskrevs i handlingsplanen?
I handlingsplanen redovisades sju utmaningar i tabellform. För dessa gäller:
Undanträngningseffekter inom specialistvården: Detta har setts i viss mån för några av förloppen. Det har hanterats under höstens planeringsarbete, där produktionen för nästa år har planerats. Vi har inte sett undanträngningseffekter med allvarliga
medicinska konsekvenser.
Undanträngningseffekter inom radiologin: Genom internt processarbete och samarbetet inom Tema cancer har radiologin kunnat öka tillgängligheten till
undersökningar. Huvudproblemet är nu att radiologer måste kunna leverera en ökad mängd svar inom fastställd tid. Det finns inte tillgång till fler radiologer på kort eller medellång sikt, och arbete pågår med att omfördela arbetsuppgifter och till exempel minska frekvensen av vissa röntgenronder för att frigöra tid för bildbedömningar och svar.
7 Undanträngningseffekter inom patologin: Ett betydande processarbete har utförts av patologisektionen, och svarstiderna har kortats väsentligt. Samarbetet inom Tema cancer, där gemensamma rutiner tagits fram och finslipats har varit av stort värde.
Ytterligare arbete måste göras, och vi ser nu över till exempel hur urvalet av provmaterial ska göras, för att förbättra patologins möjligheter att korta ledtiderna ytterligare. En betydande del av verksamheten vid sektionen för patologi vid
Akademiska sjukhuset består i att bedöma och svara på undersökningar från en rad andra landsting, och denna hantering har ökat i omfattning under de senaste åren, och kraven på ledtider finns också där, vilket delvis komplicerar processen med de interna proverna.
Involverandet av särskilt den privata sektorn inom primärvården: Detta är ett
problemområde, där vi har en kontaktperson för privat primärvård med i temaarbetet.
Detta för att nå de privata vårdgivarna. Inom Landstinget finns en stor andel privat primärvård, och vi har funnit att det finns ett behov av information utöver den tänkta kontaktvägen. Vi arbetar med förbättrad information på det intranät som är tillgängligt för även privat primärvård, samt med riktade besök.
Tillgången på kontaktsjuksköterskor: Vissa rekryteringsproblem har funnits för några av befattningarna, men rekrytering har skett under året, och läget har förbättrats väsentligt. Ett nätverk för kontaktsjuksköterskor har byggts upp och är aktivt.
Tidsplanen: Det höga tempot i införandet har medfört problem, vi har valt att göra en processkartläggning och utifrån den arbetat med processförbättringar. Detta har varit resurskrävande, men vi har stärkt organisationen och avser att arbeta på samma sätt under 2017.
Engagemang av privata specialister: Mindre problem än för privat primärvård, information har gått från den offentliga specialistvården till den privata, men ett fortsatt behov av information finns.
Har det uppstått oförutsedda utmaningar? Om ja, vilka? Hur har landstinget löst detta?
En utmaning har varit svårigheten att skapa ett välfungerande system för registrering av koder i den elektroniska patientjournalen och att sedan på ett enkelt sätt få ut rapporter med data från registreringen. Vi har nu avsatt mer resurser för att få en välfungerande och relativt likartad lösning för alla förlopp och därigenom på ett enkelt sätt kunna skapa rapporter som stödjer processarbetet i de olika förloppen.
b) Hur har landstinget arbetat med att följa och åtgärda eventuella s.k.
undanträngningseffekter?
Detta har delvis beskrivits i första delen av 2.3 a) ovan. Vi har följt tillgänglighet till både besök och åtgärd för andra diagnoser inom de verksamheter där påverkan skulle kunna tänkas förekomma. I några fall har vi sett längre ledtider för andra, ej tumörrelaterade diagnoser. Detta har dock delvis haft flera orsaker, och vi har ej funnit några undanträngningar som vi bedömt givit allvarliga medicinska
konsekvenser. Inom patologin fanns en farhåga att svarstiderna för andra allvarliga sjukdomar skulle öka på grund av SVF, vi har dock inte några indikationer på att det skulle vara så.
8
2.4. Antal avslutade patienter
Hur många patienter har genomgått och avslutat (påbörjat behandling eller avslutat av annan anledning) SVF fram till och med senast den 31 oktober 2016? Ange
redovisningsdatum här. Redovisa antal uppdelat på kön.
Patienter anses ha genomgått och avslutat ett SVF när de är registrerade för både välgrundad misstanke och avslut av SVF.
Uppdaterad 161025
Standardiserat vårdförlopp Män Kvinnor
AML 1 4
Cancer i urinblåsan och övre urinvägarna 231 122
Huvud- och halscancer 238 325
Matstrups- och magsäckscancer 81 47
Prostatacancer 393
Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer
7 2
Bröstcancer 1 302
Cancer i bukspottkörteln och periampullärt 11
Cancer i gallblåsa och perihilär gallgång 1 1
Cancer utan känd primärtumör, CUP 2 8
Lungcancer 85 80
Maligna lymfom 1
Malignt melanom 13 11
Myelom 10 7
Primär levercancer 19 5
Primära maligna hjärntumörer 2
Tjock- och ändtarms cancer 54 33
Äggstockscancer 11
9
2.5 Överföring av information
Hur har landstinget löst frågor gällande överföring av information/data när flera landsting har ansvar för olika delar i ett enskilt SVF?
Vilka rutiner finns? Bifoga gärna rutiner/regelverk som implementerats.
Vilka ytterligare åtgärder kommer att vidtas för att informationsöverföringen ska förbättras under 2017?
Överföring av patienter mellan olika vårdgivare (landsting) har varit en punkt som ökat komplexiteten i rapporteringen och överföringen har givit en del svårigheter. Ett nätverk har skapats för koordinatorer vid de enheter som är våra samarbetspartners i vården av SVF-patienter. Detta nätverk utökas i takt med att koordinatorer kommer på plats hos de olika vårdgivarna, och principen är att överföringen sker genom direktkontakt mellan koordinatorerna. Koordinatorerna använder de rutiner som finns beskrivna på cancercentrums hemsida:
http://www.cancercentrum.se/globalassets/vara-uppdrag/kunskapsstyrning/varje-dag-raknas/rapportering_svfpatienter_22jun16.pdf
Som beskrivits under 2.3 a) så utvecklar vi nya mallar för registrering och uttag av rapporter, och detta inkluderar att en modell byggs för mer komplett registrering av 90- och 91-koder där överföring från/till annan vårdgivare lättare kan hanteras.
3. Information och förankring
3.1 Patienter
Hur har landstinget involverat patientföreträdare i arbetet med SVF under året?
Det finns patientföreträdare med i alla arbetsgrupper för SVF, och det finns en patientföreträdare i Cancerrådet. Vi utökar också samarbetet med patient- och anhörigrådet.
3.2 Privata vårdgivare
Hur har landstinget involverat representanter från de privata vårdgivarna i arbetet med SVF under året?
Med de privata vårdgivarna avses här primärvård. Där har vi arbetat till exempel med platsbesök för information. Chefsläkaren inom förvaltningen Hälsa & Habilitering har uppgiften att föra informationen vidare till de privata vårdgivarna i primärvård och ingår i styrgruppen för Tema cancer och även i Cancerrådet. Se också 2.3 a).
3.3 Primärvård
Hur har landstinget säkerställt att primärvårdens medarbetare har kännedom om SVF?
10 Genom regelbunden information internt inom primärvården, information på intranät och med besök av projektledaren med företagshälsovård och privata vårdgivare. Se i övrigt beskrivning av vad arbetet omfattat och vad som pågår nu under 2.3 a).
4. Arbete med PREM-enkäten
För att ta del av stimulansmedlen ska den nationella PREM-enkät som har tagits fram av SKL och RCC och följer strukturen för nationell patientenkät (NPE), användas under 2016. Kravet gäller för de fem SVF som har implementerats under 2015 men önskvärt är att även de patienter som ingår i de SVF som införs under 2016 utvärderas med enkäten.
Resultaten ska kunna användas såväl nationellt som regionalt och för respektive landsting.
4.1 Utskick av PREM-enkät
Hur har landstinget arbetat inför utskick av PREM-enkäten för de fem första vårdförloppen?
Information till de verksamheter som berörs har givits av projektledaren för SVF och av Cancerrådets samordnare. Information har givits till flera yrkesgrupper, men uppföljning har sedan skett med kontaktsjuksköterskorna. Kontaktsjuksköterskorna har haft ett särskilt ansvar att informera patienterna om att enkäten kommer att skickas ut och att det är av vikt för vårt förbättringsarbete att vi får svar på enkäten. Enkäten har diskuterats på möten med Tema cancer, där alla berörda verksamhetschefer inom slutenvården samt representanter för primärvården ingår. Verksamhetscheferna har sedan fört informationen vidare till sina egna ledningsgrupper för information i berörda delar av verksamheterna. I primärvården har information givits vid de platsbesök som gjorts. Information har också givits om att det på cancercentrum.se finns mer detaljerad information.
Har landstinget startat utskick av PREM enkäten även till patienter ingående i 2016 års SVF? I så fall vilka?
I Uppsala län har vi beslutat att avvakta till årsskiftet med att skicka ut enkäten då vi bedömer att det är för få patienter som hunnit genomgå SVF för att vi ska kunna få ett tillförlitligt resultat. När enkäten skickas ut under 2017 kommer vi att ha med alla 13 SVF som införts under 2016 och vi kommer att arbeta aktivt för att informationen om enkäten sköts av kontaktsjuksköterskorna inom respektive verksamhet.
4.2 Användning av resultat
Hur har/kommer resultaten från PREM-enkäten att användas?
Ser landstinget redan nu om utveckling av enkäten behövs för att ge ytterligare vägledning till landstingets förbättringsarbete för patienternas upplevelse av SVF?
Enkätresultaten är tänkt att tas om hand och bedömas av varje enskild
processledare. I samråd med respektive verksamhetschef får man gemensamt i SVF-arbetsgrupperna sedan arbeta framåt utifrån de svar som framkommer. Vi har svårt att i detta skede bedöma behovet av eventuell utveckling av enkäten.
11
5. Erfarenheter av 2016 års arbete
Har landstingets erfarenheter av implementeringen 2016 lett till förändringar i upplägget inför arbetet 2017? Om ja, på vilket sätt?
Vi förstärker infrastrukturen i arbetet, det innebär att vi utvecklar de mallar som finns i den elektroniska patientjournalen så att både remisser och gemensamma (för de olika
aktörerna i kedjan) dokument för registrering och kodning finns för alla förlopp, och att möjligheten att använda egna mallar och arbetssätt minskas. Detta kommer att förbättra kodning och rapportering och en förbättrad struktur på remisser kommer också att minska antalet patienter som inte fångas upp i ett SVF. Vi ser så här långt inte något behov av att ändra vår metod med processkartläggning av alla vårdförlopp under ledning av
projektgruppen för införande av SVF. Vi har som tidigare nämnt en organisationsstruktur (Tema cancer) som syftar till att underlätta och förbättra samarbetet mellan våra kliniker, primärvård, röntgen, patologi, palliation och rehabilitering.
6. Ekonomi
Ge en översiktlig bild av hur årets medel samt föregående års eventuellt överförda medel har använts. Vad kommer årets återstående medel att användas till och hur mycket av årets medel kommer att föras över från år 2016 till 2017?
Var god se bilagd Excelfil med budget för 2016. För de befattningar som beskrivs i budgetsammanställningen finns en separat lista där respektive befattningshavare är angiven med namn och personnummer. Den skickas dock ej med här. Det är svårt att nu säkert bedöma hur mycket av medlen som kommer att överföras till 2017, vår något osäkra bedömning är att det kommer att röra sig om 1500-2000 tkr.
Hur stimulansmedlen har använts kommer inte att påverka utbetalning av medel men
Hur stimulansmedlen har använts kommer inte att påverka utbetalning av medel men