Uppföljning av Uppsala Örebro sjukvårdsregionens handlingsplaner för införande av standardiserade vårdförlopp i
cancervården
November 2016
Sammanställning av SVF - rapporter för Uppsala Örebro sjukvårdsregion
Nuläge för de fem första SVF- förloppen
Samtliga sju landsting fortsätter förbättringsarbetet av de fem första förloppen, införda undre 2015.
Alla förloppen fungerar enligt plan i samtliga landsting/regioner. Förutom förloppet för AML har inget landsting/region nått de stipulerade ledtiderna mellan välgrundad misstanke och start av behandling som anges i de fem SVF:n. För att nå det målet krävs mer tid för fortsatt
förbättrings/utvecklingsarbete.
Införandet av 2016 års 13 SVF
Samtliga landsting har organisation på plats för alla 13 nya SVF. Kravet från överenskommelsen om att ett SVF anses infört först när en patient gått in i förloppet enligt välgrundad misstanke och hunnit avslutas, är inte helt uppfyllt i alla förlopp. Västmanland och Gävleborg har vardera en diagnos med låg incidens, primär levercancer respektive cancer i gallblåsa och gallgång, där man den 31 oktober ännu inte haft någon patient som gått igenom hela förloppet och avslutats enligt SVF. Incidensen i landstingen är låg över tid och därför menar man att tiden mellan införandet och rapport kan vara en av orsakerna till att ingen patient passerat ett helt förlopp ännu.
Koordinatorer och obokade tider
Det är glädjande att se att alla sju landsting har löst frågor som koordinatorer, obokade tider/sett till att tider finns t.ex. för utredning på röntgen och till mottagningar. Lösningarna varierar något mellan landsting/regioner men patientströmmarna flyter på och oavsett vilket system landstingen valt så ser vi att det numera finns tider på för de röntgenundersökningar som krävs inom förloppen .
Kodning och överflyttning mellan landsting
Det samtliga landsting lyfter som en svårighet är kodningen, dels rent tekniska svårigheter att få rätt koder på plats, dels manuell hantering är några av de problemområden som samtliga landsting brottas med i daglig verksamhet. Man menar att det tar mycket tid i anspråk för kodningsansvariga.
I samarbete med RCC har en nationell rutin tagits fram för överflyttning av patienter mellan landsting, bilaga 4. Samtliga landsting använder denna. Den har tagit bort osäkerheten kring hur dessa patienter ska handläggas och tydliggjort vem som har ansvar för vad.
Patientdelaktighet
Alla sju landsting/regioner har haft patientmedverkan i utvecklingen av SVF. I flera av landstingen saknas lokala patientföreningar vilket har medfört att man haft direktkontakt med kliniker som har erbjudit patienter att medverka i arbetet. Det medför att det är individer som kommit olika långt i sin behandling och det kan också vara så att man är eller blir väldigt sjuk under processen. Men det har ändå med något undantag funnits med patientrepresentation i samtliga SVF.
Primärvården och informationsspridning
I de landsting där man redan från början involverat primärvården med hjälp av särskild utsedd PV- representant eller haft en projektledare som jobbat direkt mot PV har man nått ut med
informationen med gott resultat. Hyrläkare är en vanlig lösning på underbemanningen i primärvården i flera av våra landsting, liksom en hög andel privata vårdgivare. Det innebär att
informations – och kommunikationsarbete kommer att behöva bedrivas fortlöpande och att det är en utmaning med tanke på hur många som behöver informeras med tanke på att primärvården mer sällan var och en träffar en patient som ska in i ett SVF.
I de landsting där man satsat resurser på att bygga en infrastruktur för informationsspridning och inhämtning via intranätlösningar ser vi också att man lyckats bra med att få ut informationen. Inte bara till primärvården utan till alla involverade medarbetare.
Värmland har genom att nyttja sin interna webb skapat en mycket god infrastruktur för SVF arbetet.
En ingång för allt som har med SVF att göra skapar struktur och tydlighet för alla involverade verksamheter och medarbetare.
Erfarenheter
Generellt finns det viss kritik till hastigheten på införandet. Många påpekar också att SVF-arbetet lyft många förbättringsområden som varit kända sedan lång tid, där satsningen nu drivit fram lösningar på problemen.
Ett landsting lyfter också att rehabiliteringsfrågan i cancervården har kommit upp på agendan mycket tydligare än tidigare. Det blir tydligt att det har hänt en del främst i vården men också administrativt.
SVF pekar på behovet av bättre strukturer och arbetssätt mellan olika specialområden som
exempelvis radiologi och patologi. SVF har drivit fram nya arbetssätt som obokade tider på röntgen och kortare svarstider på PAD, vilket visar att det går att förändra invanda strukturer.
PREM enkäten
Alla sju landsting/regioner har skickat ut enkäter till patienter i de fem första förloppen. Man har också skapat strukturer för att informera patienterna om enkäten. Samtliga sju anger att det är för tidigt att dra några slutsatser från de resultat man erhållit. Svarsfrekvensen är relativt sett låg, runt 50% i sjukvårdsregionen , det finns ingen tydlig bortfallsanalys och de rapporter som företaget ICQuality levererat har skapat osäkerhet eftersom det inte varit helt tydligt vad som ingått i de olika dimensionerna och. Det går framförallt inte att redovisa resultaten på sjukhus eller kliniknivå ännu.
Sex av landstingen har redan under hösten förberett för utskick av enkäter till årets SVF.
Antal patienter som gått igenom SVF
Befolkningsunderlaget i Uppsala Örebro sjukvårdsregion uppgick 2015 till knappt 2,1 miljoner innevånare. Uppsala län är störst med drygt 350 000 invånare medan övriga sex län i regionen varierar mellan 260 000 till 290 000 invånare.
Som tidigare nämnts är incidensen för några av cancerdiagnoserna låg vilket gör att man i två av landstingen/regionerna i ett par av de SVF som startat i början av sommaren har patienter som gått in i SVF pga. välgrundad misstanke men ännu inte hunnit avslutas. Det troliga är att dessa diagnoser innan årets slut kommer att ha en eller flera individer som passerat förloppen. Tittar man på
resultatet på sjukvårdsregional nivå har det i samtliga SVF ändå funnits ett flertal patienter som gått igenom förloppen, se tabell nedan.
Antal patienter som genomgått ett SVF i Uppsala Örebro regionen
Standardiserat vårdförlopp Kvinnor Män
AML 29 39
Cancer i urinblåsan och övre urinvägarna 1 035 1 461
Huvud- och halscancer 670 613
Matstrups- och magsäckscancer 164 246
Prostatacancer 1 926
Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer 19 25
Bröstcancer 1 491 44
Cancer i bukspottkörteln och periampullärt 46 48
Cancer i gallblåsa och perihilär gallgång 8 13
Cancer utan känd primärtumör, CUP 45 19
Lungcancer 208 215
Maligna lymfom 41 49
Malignt melanom 153 154
Myelom 22 30
Primär levercancer 16 33
Primära maligna hjärntumörer 14 22
Tjock- och ändtarms cancer 448 418
Äggstockscancer 63
Totalt 4 472 5 355
RCC kommentarer
Generellt har landstingen/regionerna under året visat på ett mycket väl fungerande arbetssätt för införandet av SVF. De regionala möten som RCC lett och genomfört där erfarenhetsutbyte och lärande kunnat ske, har varit uppskattade och välbesökta.
Det har också gett möjligheter för RCC att på plats gå igenom och tydliggöra hur handlingsplaner och uppföljande rapporter ska hanteras. Vi har också haft Marie Norlén på besök vid ett par tillfällen vilket också varit av värde för både RCC och de lokala projektledarna.
Invändningarna mot hastigheten i införande motsägs till en del av vad som faktisk sker ute i verksamheterna. Det i sig talar för att den höga införandetakten är nödvändig för att åstadkomma förändringar av det här slaget på relativt kort tid.
Projektets andra år har visat på att man i de flesta landsting/regioner nu har en etablerad struktur för införandet där det finns en organisation som fungerar väl. Fortfarande finns det områden som är svårare än andra att lösa, exempelvis kommunikationsarbetet , kodning och inrapportering.
Projektet är inte bara ett kommunikationsprojekt, men för att få ett genomslag på alla nivåer i organisationen är det nödvändigt att arbeta strukturerat med detta. Sjukvårdsregionen har en primärvård som i hög grad präglas av både många inhyrda primärvårdsläkare och i vissa
landsting/regioner en hög andel privata utförare. Det gör att informationsinsatserna måste riktas till personalkategorier som står för kontinuitet för att kunskapen om SVF ska stanna i verksamheten Kommunikationsarbetet måste vara kontinuerligt över ganska lång tid framåt, till dess att SVF är ett etablerat arbetssätt både i primärvård, dagvård/mottagningar och slutenvård. En reflexion är att de landsting/regioner som satsat mycket på en bra infrastruktur för det kommunikativa arbetet har nått ut till framför allt primärvården på ett bättre sätt.
De patientadministrativa systemen kräver olika mycket handpåläggning i sjukvårdsregionens sju landsting/regioner för att klara kraven när det gäller kodning och inrapportering. Önskvärt vore att varje landsting/region ser att de resurser som krävs för att utveckla detta är en investering som kan ge en bättre infrastruktur för framtida förlopp.
Den nationella rutinen för överflyttning av patienter mellan landsting/regioner bifogas i ett exemplar i dokumentet.
Uppsala 2016 10 28
Birgitta Clarin Pia Jestin Regionala samordnare för SVF
Central förvaltning Hälso- och sjukvårdsenheten Utvecklingsavdelningen Bitte Kans
Projektledare SVF
Redovisning av införandet av standardiserade vårdförlopp i cancervården 2016
Redovisningarna ska vara Socialdepartementet
tillhanda senast den 1 november 2016
2
Kortare väntetider i cancervården
Dnr SKL 15/06016
Redovisning sker i enlighet med överenskommelsen mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om kortare väntetider i cancervården 2016. En mall för landstingens handlingsplaner för införandet av 2016 års standardiserade vårdförlopp (SVF) har tidigare tagits fram av RCC i enlighet med överenskommelsen.
Målet med regeringens cancersatsning och överenskommelsen med SKL är att förbättra tillgängligheten inom cancervården genom att korta väntetiderna och minska de regionala skillnaderna. På så sätt skapas en mer jämlik cancervård med ökad kvalitet. Den viktigaste åtgärden för att åstadkomma detta är att fortsatt införa ett gemensamt nationellt system med standardiserade vårdförlopp (SVF).
Enligt överenskommelsen får de landsting som senast den 1 november 2016 lämnar in en redovisning enligt denna mall, med beskrivning av hur de arbetat enligt inlämnad
handlingsplan under 2016, ta del av återstående stimulansmedel – 203 mkr. Av redovisningen ska det framgå att de 13 nya SVF har införts senast den 1 november 2016. Ett SVF räknas som infört när en patient med välgrundad misstanke har genomgått utredning enligt SVF och startat behandling eller avslutats på annat sätt. Vidare ska det framgå av redovisningen hur landstingen arbetat med SVF som går över landstingsgränser. Det ska också framgå i redovisningen hur landstingen har arbetat med framtagen nationell PREM-enkät.
Respektive regionalt cancercentrum (RCC) samordnar arbetet med redovisningarna vilka ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 1 november 2016.
3
1. Uppföljning av tidigare införda vårdförlopp
1.1 Nuläge
För närvarande har 18 SVF fastställts och fem av dessa infördes 2015.
Beskriv nuläget för de fem SVF som landstinget implementerade under 2015 och beskriv också om utredningsgången fungerar som planerat?
Cancer i urinblåsa och övre urinvägar samt prostatacancer:
Det nya arbetssättet enligt SVF fungerar bra på urologkliniken. SVF patienterna prioriteras och personalen har som mål att hålla de stipulerade ledtiderna. Det har förbokade tider för SVF patienter på mottagningen och utredningarna sker i enlighet med SVF. Koordinatorerna, som i det här fallet är undersköterskor rapporterar att administrationen omkring SVF
patienterna tar mycket tid i anspråk av den redan pressade arbetssituationen. Främst genom den nya arbetsrutinen att ringa in patienter till mottagningen och till röntgenundersökningar.
Detta är ett måste för att ledtiderna ska hållas.
Det är fortfarande en del problem med kodningen i form av att läkarna inte konsekvent dikterar att det är en SVF patient vilket försvårar för sekreterarna som sätter koderna i journalen. Läkarna kommer nu att informeras specifikt på sina läkarmöten om vikten att uppmärksamma även i journalen att det är en SVF patient. Kliniken har en kvalitetssäkrare som kontrollerar alla data innan den skickas in till SKL.
Vi har idag två kontaktsjuksköterskor som arbetar med prostatacancer och cancer i urinblåsa och urinvägar i Landstinget Dalarna. En arbetar på urologmottagningen på Mora lasarett och den andra på urologmottagningen i Falun.
Då all utredning idag sker i Falun leder detta till en ökad belastning på deras
urologimottagning. Belastningen ökar även för kontaktsjuksköterskan i Falun. Detta har gjort det svårt för henne att vara med vid alla diagnosbesked. Kirurgkliniken har nu anställt
ytterligare sjuksköterskor som kommer att arbeta på urologmottagningen och på så sätt frigörs mer tid för kontaktsjuksköterskan att koncentrera sig på sitt kontaktsjuksköterskeuppdrag.
Landstinget Dalarna har idag en brist på urologer och det är därför en stor utmaning att prioritera patienterna och hålla ledtiderna.
Huvud- och halscancer
SVF-vårdförloppet fungerar väl och följer SVF beskrivningen. Arbetsgruppen anser att kliniken nu har en mer sammanhållen utredning efter införandet av SVF. Kliniken har arbetat mycket med att kontinuerligt informera sin personal och det har resulterat i att alla numera arbetar lika.
Kliniken rapporterar att det görs fler cancerutredningar efter införandet av SVF. De benigna operationerna får stå tillbaka för de delar i SVF utredningen som görs i narkos. Det är ändå en prioritering som är rätt och upplevs inte som ett problem.
AML
Då kliniken redan innan införandet av SVF hade ett väl fungerande vårdförlopp har det varit okomplicerat att implementera SVF. De har väl fungerande SVF rutiner.
4 Matstrupe- och magsäckscancer
SVF matstrupe- och magsäckscancer utreds vid två sjukhus. SVF-vårdförloppet fungerar bra på bägge klinikerna. Samarbetet med medicinkliniken som utför gastroskopierna fungerar bra och de finns även representerade i arbetsgrupperna. Klinikerna eftersträvar att hålla
ledtiderna. De flesta patienter med matstrupe- och magsäckscancer flyttas över till Uppsala för start av behandling. Det förklarar varför vi har så få inrapporterade patienter till SKL i detta SVF.
Har det förändrade arbetssättet för dessa stabiliserats? Om inte, vilka utmaningar kvarstår?
Arbetssättet har stabiliserats på alla inblandade specialistvårdskliniker. För de fem första pilot SVF har arbetssättet stabiliserats även i primärvården.
En utmaning som till en del kvarstår är att nå patienten för att delge tider för
mottagningsbesök samt röntgenundersökningar. Patienterna ser dolt nummer på sin nummerpresentatör då vi ringer och de väljer att avstå från att svara trots att de blivit informerade om att vi ringer från dolt nummer. Projektledaren går ut med påminnelser till primärvården om vikten av att meddela patienterna att specialistvården ringer från dolt nummer.
Det är en utmaning att kontakta asylsökande via telefon för att delge dem tider till läkarmottagningen samt till röntgenundersökningar då vi inte har ett gemensamt språk.
Problemet har klinikerna löst genom att istället skicka brev. Detta riskerar dock att patienten får en längre ledtid.
Bild- och funktionsmedicin har en stor utmaning i att beräkna antalet avsatta SVF
röntgentider utifrån behovet då detta skiftar stort över tid. De arbetar mycket med att fylla obokade SVF tider med kort varsel. Det är viktigt att resurserna på Bild- och
funktionsmedicin utnyttjas maximalt då behovet av undersökningar är stort. Bild- och funktionsmedicin har ännu en del problem med felaktigt SVF-märkta remisser.
Arbetsbelastningen för personalen som arbetar med tidbokningen har ökat kraftigt pga. av detta. Förhoppningen är att med ökad och upprepad information ut till remittenterna komma tillrätta med de felaktiga remisserna. Problemet med det skiftande behovet av SVF-tider är svårt att hitta någon direkt lösning på. De 13 nya SVF diagnoserna har varit i gång under så kort tid att det kan vara svårt att säkert beräkna behovet.
Hur har landstinget arbetat med resultatet utifrån de nationella mätpunkterna för de SVF som infördes 2015?
Landstinget redovisar resultaten utifrån de nationella mätpunkterna för alla införda SVF på Cancerrådets möten. Landstinget arbetar nu med att ta fram ytterligare rapporter där alla ledtider angivna. Dessa rapporter har alla tillgång till via den interna hemsidan. Rapporterna uppdateras dagligen.
2. Införande av de 13 nya vårdförloppen under 2016
2.1 Införande
Har landstinget infört samtliga 13 SVF?
a) När började landstinget inkludera patienter i vårdförloppen?
5 Landstinget Dalarna började inkludera patienter till SVF lungcancer, bröstcancer samt tjock- och ändtarmscancer den 1 maj. Ytterligare 9 SVF började inkludera patienter den 1 juni. SVF allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer startade inkluderingen av patienter den 1september.
b) När infördes koordinatorfunktionen för respektive vårdförlopp?
Alla vårdförlopp utom Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer hade enligt handlingsplanen utsedda koordinatorer den 1 maj. I augusti hade även koordinator till detta vårdförlopp utsetts.
c) När infördes obokade tider för respektive SVF?
Alla berörda mottagningar i specialistvården hade i god tid planerat och förberett sig på att ta emot SVF patienter. De hade på så sätt möjlighet att hålla obokade tider från startdatum.
d) Har införandet följt handlingsplanen eller har det skett justeringar? I så fall varför och på vilket sätt?
Landstinget har enligt handlingsplanen nu implementerat alla 13 diagnoser.
SVF allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer startade den 1 september.
Dröjsmålet för starten av detta SVF orsakades av oklarheter angående vilken klinik som skulle bära ansvaret för utredningarna.
2.2 Stöd till utvecklingsarbete
Hur har landstinget gett stöd till verksamheternas utvecklingsarbete med a) införandet av välgrundad misstanke i primärvården?
Projektledaren har varit ute och informerat direkt till de vårdcentraler som önskat information på plats. Projektledaren har deltagit på utbildningsdagar för distriktsläkare, distriktsjuksköterskor samt sekreterare och undersköterskor. Det har varit separata dagar för läkare och distriktsjuksköterskor. Undersköterskorna och sekreterarna hade gemensamma dagar. Detta gav goda förutsättningar för att rikta informationen till varje profession samt ge dem möjlighet att få svar på sina specifika frågor.
För att underlätta för primärvården vilka diagnoser som är aktuella för SVF har en enklare lathund skapats där det bl. a framgår vad de specifikt bör tänka på i de olika SVF. Lathunden har delgivits alla 1:a linjens chefer att sprida vidare till sina medarbetare.
Då vissa av landstingets vårdcentraler helt bemannas av stafettläkare ligger ett stort ansvar på den övriga personalen. Sekreterare, sjuksköterskor och undersköterskor är observanta på att de specifika SVF-remisserna används för de patienter som uppfyller kriterierna att utredas enligt SVF. Det har därför varit extra värdefullt att informera sekreterarna och undersköterskorna på deras utbildningsdagar. De har även uppmanats att kontakta projektledaren vid eventuella frågor eller problem.
Landstinget har samlat all information om SVF på en intern hemsida. Personalen i primärvården kan på så sätt lätt hitta beskrivningarna till de olika vårdförloppen samt
6 kontaktuppgifter till de olika koordinatorerna i specialistvården. Remittentrutiner och lathundar ligger även ute på hemsidan.
I journalsystemet finns även en snabblänk till hemsidan. Det innebär att personalen inte behöver gå ur journalen för att komma till hemsidan.
b) införandet av välgrundad misstanke i den specialiserade vården?
Landstinget har arbetat enligt tidigare införande av pilotdiagnoserna. Klinikerna har bildat SVF-arbetsgrupper där all yrkeskategorier representerats. Det har varit en styrka att läkare, sjuksköterskor och sekreterare/administratörer deltagit gemensamt i planeringen. Då SVF berör alla yrkeskategorier har rutiner enligt SVF gemensamt arbetas fram. Alla arbetsgrupper har haft Bild- och funktionsmedicin med vid minst ett av sina möten för att gemensamt komma fram till de röntgenundersökningar som ska vara aktuella för varje specifika SVF. Bild- och funktionsmedicin har sedan organiserat sin verksamhet för att möta upp kraven i SVF.
Projektledaren har varit sammankallande och funnits med vid alla möten. Projektledaren har vidarebefordrat information från RCC samt spridit dokument och erfarenheter mellan de olika arbetsgrupperna. Projektledaren har bjudit in aktuella aktörer dels från journalutvecklare samt rapportskapare.
För att säkerställa validerad data till SKL varje månad har klinikerna utsedda kvalitetssäkrare. Dessa har till uppgift att kontrollera all data som ligger i rapporterna som ska skickas till SKL. De jämför sina egna data med data i rapporterna och på så sätt kan landstinget korrigera eventuella fel innan rapporten skickas in till SKL.
Kvalitetssäkrarna och övrig personal som kodar träffas regelbundet tillsammans med projektledaren och rapportansvarig för att diskutera eventuella problem eller dela med sig av goda exempel.
c) införande av koordinatorfunktion?
Klinikerna har utifrån arbetsbeskrivningen själva tagit beslut om vem som ska inneha koordinatorfunktionen. Många kliniker hade erfarenhet av tidigare införda pilotdiagnoser. Det har inte varit något problem att utse koordinatorer.
d) införande av obokade tider?
Klinikerna har inte haft några problem med att skapa obokade tider. De har prioriterat SVF patienter enligt ledtiderna.
2.3 Utmaningar
Beskriv utmaningarna med införandet av årets SVF:
a) Hur har landstinget omhändertagit de utmaningar som beskrevs i handlingsplanen?
Den stora utmaningen har varit att möjliggöra inkludering av patienter i alla 13 nya SVF redan till sommaren 2016. Landstinget har följt de planerade åtgärderna som beskrevs i handlingsplanen. Startat arbetsgrupper med processledare, koordinator, sekreterare och övrig personal som kliniken önskade ingå i arbetet. Klinikerna valde att arbeta gemensamt med de SVF diagnoser som relaterade till varandra och som
7 handlades av samma personal. Detta har sparat mötestider. Bild- och funktionsmedicin har tidigt deltagit i arbetsgrupperna för att hinna organisera och skapa egna
förutsättning för att prioritera SVF patienter och klara ledtiderna. Kontinuerliga möten med Vårdinformationssystemet (VIS) som skapar konsultationsremisserna i journalen samt BussinesInteligence Landstinget Dalarna (BILD) som skapar rapporterna har gett bra förutsättningar för att starta de nya SVF till sommaren.
Det har också varit en fördel att många av de nya SVF som skulle implementeras redan hade arbetat med SVF och hade fungerande rutiner på klinikerna. Många inblandade i de nya SVF hade erfarenhet av arbetet med de tidigare införda
diagnoserna. Många arbetsgrupper hade sedan tidigare bra SVF rutindokument som kunde kopieras och bara ändras utifrån den aktuella diagnosen.
Att sprida information ut i primärvården har varit en utmaning. Projektledaren har informerat ut till primärvården på olika nivåer. Ny aktuell information till
primärvården går idag direkt till deras 1:a linjes chefer. Ny information läggs kontinuerligt ut på den interna hemsidan.
Skapandet av konsultationsremisser för de nya SVF har fungerat bra. Remissen finns lättillgänglig i journalsystemet och utgår från de ordinarie konsultationsremisserna men med specifikt tvingande fält för SVF kriterier. Remisserna är namngivna med Allvarlig misstanke om cancer för att särskilja dessa från det övriga remisserna in till specialistvården.
b) Har det uppstått oförutsedda utmaningar? Om ja, vilka? Hur har landstinget löst detta?
Landstinget har inte noterat några direkta oförutsedda utmaningar. Landstinget har tagit mycket lärdom av pilotdiagnosernas införande. Landstinget har fortfarande en del problem med rapporterna som ska skickas in till SKL. Systemet misslyckas i vissa fall med att fånga upp alla patienter till inrapporteringen trots att kodningen gjorts korrekt i journalen. Landstinget har löst detta genom att då det uppmärksammats gjort en extra inrapportering till SKL. Inrapporteringen sker automatiskt. Arbete fortgår med att korrigera och säkerställa att alla patienter som avslutat ett SVF rapporteras in korrekt.
c) Hur har landstinget arbetat med att följa och åtgärda eventuella s.k.
undanträngningseffekter?
Klinikerna har generellt noterat att benigna sjukdomsfall har fått längre väntetider. På urologmottagningen har det sett att de uppföljande cancerkontrollerna inte kan komma inom den rekommenderade tiden. T ex blåscancer som bör kontrolleras med 3
månaders intervaller får idag längre tid mellan kontrollerna. Landstinget har idag brist på urologer vilket skapar problem i form av för få läkartider till mottagningen. SVF patienterna prioriteras idag i första hand. Övriga tider prioriteras utifrån patientens medicinska behov. Landstinget löser den akuta frågan med urologbristen idag genom inhyrda läkare.
Det är svårt att redan nu så kort tid efter införandet se några absoluta
undanträngningseffekter. Kirurgkliniken har under sommaren noterat onormalt många fall av ändtarmscancer. Det har lett till att den benigna kirurgin fått stå tillbaka för den maligna kirurgin. De nyupptäckta cancerfallen kan vara patienter som tidigare funnits ute i primärvården men nu kommit in snabbare till specialistvården. Kliniken kan dock inte dras några absoluta slutsatser av den höjda cancerincidensen idag.
8 Personalen på lungkliniken har noterat att läkarna lägger in extratider för SVF
patienter på mottagningen om det de förbokade tiderna inte räcker till. Detta har lett till att kontaktsjuksköterskorna inte alltid hinner vara med vid nybesöken då de har annat inplanerat.
Landstinget kan idag inte ge en klar bild av undanträngningseffekter efter införandet av de 13 nya diagnoserna då implementeringen skett under våren och försommaren.
Själva inkluderingen av patienter har skett under sommaren som är en tid då många avdelningar samt mottagningar drar ner på sina aktiviteter för att klara av
semesterledigheterna.
2.4. Antal avslutade patienter
Hur många patienter har genomgått och avslutat (påbörjat behandling eller avslutat av annan anledning) SVF fram till och med senast den 31 oktober 2016? Ange
redovisningsdatum här. Redovisa antal uppdelat på kön.
Patienter anses ha genomgått och avslutat ett SVF när de är registrerade för både välgrundad misstanke och avslut av SVF.
Totalt antal patienter som är avslutade och registrerade i olika SVF i Landstinget Dalarna för ht-15 till 27/10 -16. Kolumnerna med antal patienter överförda till annat landsting visar de patienter som är överflyttade inom ett SVF till annat landsting för start av behandling. Dessa patienter ska de mottagande landsting ha rapporterat in till SKL och ingår därför inte i landstinget Dalarnas rapporterade siffror.
Använd gärna tabellen
Standardiserat vårdförlopp Män Män
överflyttade till annat landsting
Kvinnor Kvinnor överflyttade till annat landsting
AML 11 2 12 1
Cancer i urinblåsan och övre urinvägarna 278 221 2
Huvud- och halscancer 31 30 26 15
Matstrups- och magsäckscancer 14 13 10 2
Prostatacancer 196 19
Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer
1 2
Bröstcancer 10 115 0
Cancer i bukspottkörteln och periampullärt 5 2 9 Cancer i gallblåsa och perihilär gallgång 3 3
9
Cancer utan känd primärtumör, CUP 5 8
Lungcancer 35 9 37 8
Maligna lymfom 15 2 15
Malignt melanom 20 24
Myelom 5 5
Primär levercancer 5 2 2 1
Primära maligna hjärntumörer 4 3 1 2
Tjock- och ändtarms cancer 66 16 82 13
Äggstockscancer 16 4
2.5 Överföring av information
Hur har landstinget löst frågor gällande överföring av information/data när flera landsting har ansvar för olika delar i ett enskilt SVF?
Vid starten av de nya SVF diagnoserna blev det en del misstag i form av att klinikerna inte rutinmässigt angav på remissen till mottagande landsting att patienter ingick i SVF och
därmed inte heller startdatum. Efter uppföljande möten med arbetsgrupperna efter semestrarna strävar klinikerna idag efter att arbeta utifrån RCC rutindokument för överföring av
information/data till annat landsting.
Landstinget arbetar nu aktivt med att skapa en säker rutin utifrån rutindokumentet. För att skapa förutsättning för aktiva överlämningar samlar projektledaren in kontaktuppgifter till koordinatorerna i de landsting som övertar våra patienter samt lämnar landstingets aktuella kontaktuppgifter till dem.
Vilka rutiner finns? Bifoga gärna rutiner/regelverk som implementerats.
Bifogar Rutin för rapportering av patient i standardiserade vårdförlopp (SVF) mellan landsting/region
Vilka ytterligare åtgärder kommer att vidtas för att informationsöverföringen ska förbättras under 2017?
Koordinatorerna har uppmanats att höra av sig till projektledaren om det inte fungerar med den aktiva överlämningen till mottagande landsting. I de fall det inte fungerar tar
projektledaren kontakt med projektledaren för aktuellt landsting och de kan gemensamt komma fram till en lösning. Detsamma gäller i de fall det mottagande landstinget upplever att de inte får uppgifter enligt rutindokumentet. De kan då höra av sig direkt till aktuell
koordinator i vårt landsting alternativt gå via deras projektledare som får återkoppla till vår projektledare.
10
3. Information och förankring
3.1 Patienter
Hur har landstinget involverat patientföreträdare i arbetet med SVF under året?
Dalarnas län har få lokala patientföreningar så för att lösa patientrepresentationen i arbetet bad projektledaren därför klinikerna att själva tillfråga och erbjuda patienter att delta i arbetet. Det var framgångsrikt och patientmedverkan har unnat genomförs vid arbetet med
implementeringen. Patienterna som deltagit i arbetet har varit i olika skeden av sin sjukdom.
Några hade en spridd cancersjukdom och andra var färdigbehandlade. Ingen hade pågående adjuvant behandling.
Landstinget har haft Proliv (den lokala prostatacancerföreningen) samt den lokala bröstcancerföreningen med i arbetet.
En enskild patient kan känna sig utsatt i en stor professionell arbetsgrupp och därför lades stor vikt vid att de skulle känna sig välkomna och hörda. Gruppen bjöd in dem i diskussionen och de fick ge sin syn på SVF samt även berätta om sin egen upplevelse av sin cancerutredning.
Vad de saknat och vad de upplevt positivt. Det framkom att tydliga kontaktvägar in till vården upplevdes mycket viktigt för att skapa en trygghet. De patienter som hade haft en
kontaktsjuksköterska redan vid utredningen påtalade detta som betydelsefullt.
Att få en tid för nästa besök direkt i handen uttryckte många patienter vara viktigt. För de patienter som fortsatte sin behandling i annat landsting upplevdes det extra svårt att vänta på en tid för behandling. De kände sig osäkra på vilken vårdinstans som bar det medicinska ansvaret i väntan på kontakten från det mottagande sjukhuset.
Landstinget har eftersträvat att få en bild av varje patientrepresentants upplevelse av sin utredning. Vad som varit bra samt vad de saknat. Vad landstinget kan ta lärdom av och utveckla.
3.2 Privata vårdgivare
Hur har landstinget involverat representanter från de privata vårdgivarna i arbetet med SVF under året?
De privata aktörer som involveras i SVF finns främst i primärvården. Då de har samma
journalsystem som landstinget har detta underlättat bl.a. vad gäller konsultationsremisser. Den fortlöpande aktuella informationen som skickas från projektledaren till primärvården går även till dem. Projektledaren har besökt de privata vårdcentralerna som önskat information på plats. De privata vårdcentralerna har även tillgång till Landstingets Intranät.
3.3 Primärvård
Hur har landstinget säkerställt att primärvårdens medarbetare har kännedom om SVF?
Genom att informera på primärvårdens utbildningsdagar. Fortlöpande aktuell information skickas direkt till första linjens chefer så att de kan sprida den vidare till sina medarbetare.
Projektledaren åker ut till de vårdcentraler som önskar information på plats.
Projektledaren har inför den här rapporten mailat ut till alla vårdcentraler och bett dem lämna information om vad som varit bra samt vad de önskar förbättra med SVF. I de svar
projektledaren fått har alla varit övervägande positiva och anser att arbetssättet i stort
11 förankrats. De har noterat att patienterna får en tid till specialistvården snabbare än innan SVF implementeringen. En vårdcentral uppgav att SVF kräver mer tid och administration av läkarna men skriver samtidigt att det troligtvis är en fråga om rutin och att det på sikt kanske går lättare och snabbare.
De vårdcentraler som har många stafettläkare har uttryckt svårighet att nå ut med information till stafettläkarna om vilka diagnoser som är aktuella för SVF. Läkarna är där en kort tid och har i regel fulla mottagningar. De har mycket de ska introduceras i. Här vilar ett stort ansvar på övrig personal att informera läkarna om att använda rätt remisser till SVF patienterna.
Genom att informera på distriktsjuksköterskornas samt undersköterskorna och sekreterarnas utbildningsdagar har det underlättat för dem att ta detta ansvar.
Aktuell information mailas alltid direkt ut till första linjens chefer för att på så sätt nå ut till personalen på vårdcentralen utan fördröjning.
Kontaktinformation till alla koordinatorer och kontaktsjuksköterskor finns lättillgänglig på intranätet. Personalen kan även komma till den aktuella sidan direkt från journalen. De behöver alltså inte gå ur journalen för att nå t.ex. de förkortade versionerna av SVF för primärvården.
Personalen har alltid möjlighet att ta direkt kontakt med projektledaren vid frågor eller om de önskar få mer information på plats.
4. Arbete med PREM-enkäten
För att ta del av stimulansmedlen ska den nationella PREM-enkät som har tagits fram av SKL och RCC och följer strukturen för nationell patientenkät (NPE), användas under 2016. Kravet gäller för de fem SVF som har implementerats under 2015 men önskvärt är att även de patienter som ingår i de SVF som införs under 2016 utvärderas med enkäten. Resultaten ska kunna användas såväl nationellt som regionalt och för respektive landsting.
4.1 Utskick av PREM-enkät
Hur har landstinget arbetat inför utskick av PREM-enkäten för de fem första vårdförloppen?
Arbetsgrupperna på klinikerna har utarbetat en rutin för att informera patienterna om att de kommer att få en PREEM enkät ca 6 – 8 veckor efter avslutat SVF. De informerar patienten om innehållet samt varför de önskar att patienterna fyller i enkäten. Att det är patientens möjlighet att påverka vården genom att ge sin syn på upplevelsen av utredningen.
Den 1 mars startade utskicken av PREM-enkäten till pilotdiagnoserna.
Har landstinget startat utskick av PREM enkäten även till patienter ingående i 2016 års SVF?
I så fall vilka?
Den 1 oktober 2016 startade utskicken av PREM-enkäten till de 13 nya SVF.
4.2 Användning av resultat
Hur har/kommer resultaten från PREM-enkäten att användas?
Då det idag bara är totalt 118 patienter som besvarat PREM-enkäten av 217 utskickade kan vi ännu inte dra någon direkt slutsats eller starta något arbete utifrån de nu inkomna svaren.
12 Projektledaren har visat resultaten för arbetsgrupperna i syfte att ge en inblick i hur de
sammanställda resultaten kommer att se ut. Det är viktigt att klinikerna som arbetar med SVF får ta del av resultaten. Det ger en direkt återkoppling till deras arbete med patienten. Vid eventuella förbättringsarbeten utifrån resultaten får de även en snar respons på om arbetet gett önskat resultat.
Cancerrådet kommer att få resultaten av PREM-enkäten redovisade vid sina möten. De har redan nu tagit del av de första resultaten.
Ser landstinget redan nu om utveckling av enkäten behövs för att ge ytterligare vägledning till landstingets förbättringsarbete för patienternas upplevelse av SVF?
Då det är så få patienter som erhållit och som svarat på enkäten kan landstinget i nuläget inte dra några slutsatser.
5. Erfarenheter av 2016 års arbete
Har landstingets erfarenheter av implementeringen 2016 lett till förändringar i upplägget inför arbetet 2017? Om ja, på vilket sätt?
Landstinget Dalarna kommer att använda samma upplägg vid implementeringen av de nya vårdförloppen som vid de tidigare implementerade vårdförloppen. De nya vårdförloppen berör till större del de kliniker som nu har en fungerande rutin i arbetet med SVF patienter.
Det kommer därför att underlätta implementeringen av de nya SVF.
6. Ekonomi
Ge en översiktlig bild av hur årets medel samt föregående års eventuellt överförda medel har använts. Vad kommer årets återstående medel att användas till och hur mycket av årets medel kommer att föras över från år 2016 till 2017?
Hur stimulansmedlen har använts kommer inte att påverka utbetalning av medel men informationen är av värde inför diskussion av en ny överenskommelse för 2017 mellan regeringen och SKL.
Stimulansmedlen har använts för att stimulera inköp av diagnostisk utrustning till kirurg, medicin och lungkliniken. Landstinget kommer även att använda en del av årets
stimulansmedel till kostnader för rekrytering av ytterligare personal som krävs för att stötta verksamheterna i inledningsskedet då det har varit en stor ökad arbetsbelastning för befintlig personal. Medlen har även använts till kostnader för projektledare och IT-kostnader.
7. Inför överenskommelse 2017
Delge oss gärna synpunkter och erfarenheter som kan vara viktiga att ta med inför arbetet med 2017-års överenskommelse mellan regeringen och SKL.
Det har varit en utmaning att samtidigt som uppföljning och justering av 2015 års SVF pågått genomföra start av 16 nya SVF senast 1 juni. Detta för att säkerställa att landstinget avslutat patienter i alla SVF till den 1 november.
13 Det är inte optimalt att införa nya rutiner inför sommaren då klinikerna står inför andra
utmaningar. Det är svårt att hålla igång ett projekt under sommarmånaderna då många viktiga personer i projektet har semester. Det har därför varit mycket viktigt att genomföra
uppföljande möten mellan projektledare, klinikerna och primärvården samt alla andra aktörer direkt efter semestern.
Då många SVF berör samma kliniker innebär det att många deltagare ingår i flera
arbetsgrupper samtidigt. Det blir många mötestimmar då vi både följer upp de redan införda SVF samt planerar för införandet av de nya förloppen. Detta gäller främst
kontaktsjuksköterskor, koordinatorer samt sekreterare. Deras arbetssituation är idag väldigt pressad men då alla har arbetet för införande av de nya SVF i början av sommaren har de prioriterat alla SVF-möten. Då införandet av 2016 års SVF skulle ske redan till våren var tiden för möten begränsad och det blev många möten under en kort tid.
Det hade varit önskvärt att se hela 2016 som ett arbetsår för införandet av de nya diagnoserna.
På så sätt hade personalen inte varit nödgade att avsätta så många mötestimmar under första kvartalet. De har varit en utmaning för dem att inte ställa in mottagningar till förmån för arbetet med SVF då det ytterst drabbar patienterna.
Bitte Kans
Projektledare SVF Landstinget Dalarna Tel. 072-510 29 91 Bitte.kans@ltdalarna.se
2
REGION GÄVLEBORG REDOVISNING AV INFÖRANDET AV STANDARDISERADE
VÅRDFÖRLOPP I CANCERVÅRD 2016
– för arbetet med standardiserade vårdförlopp enligt överenskommelsen mellan regeringen och SKL om
kortare väntetider i cancervården
3(11)
Utskriftsdatum: 2016-10-31
1. Uppföljning av tidigare införda vårdförlopp 1.1 Nuläge
Sedan handlingsplanen upprättades har riktad informationssatsning till primärvården genomförts och pågår kontinuerligt. Mottagandet av
utvecklingsarbetet har varit blandat. Från klar tydlig struktur till frustration att inte kunna leva upp till det som förväntas utifrån kända brister. Utveckling och
uppdatering av Region Gävleborgs hemsida pågår så att all information avseende SVF samlas på en plats, och är lättillgänglig för alla berörda parter – offentliga och privata vårdgivare samt invånare.
Standardiserat vårdförlopp huvud och hals löper på som planerat.
Utredningsgången fungerar som planerat. Det finns fortfarande
förbättringsmöjligheter i informationsöverföringen till och från MDK fram till start av behandling. Där avvikelser skett beror det framförallt på bristande följsamhet av beskrivna och fastslagna rutiner och riktlinjer. Fortfarande krävs förbättringar vad gäller överrapportering från kontaktsjuksköterska UAS till våra kontaktsjuksköterskor efter MDK. Det har påtalats till berörda parter inom vårdförloppet och varit uppe för diskussion på kontaktsjukskötersketräff i oktober inom sjukvårdsregionen och kommer följasupp vid nästa träff. Överrapportering läkare emellan på ÖNH förefaller fungera bra.
Standardiserat vårdförlopp urinblåsa och urinvägar fortskrider enligt införd process sedan den 1 januari 2015 med e-remiss till röntgen och pappersremiss till koordinator. Fortfarande har röntgen vetskap och information om patienten
tidigare än koordinatorn på grund av ledtiden för pappersremissen att nå fram. Om koordinatorn inte har kontaktat röntgen för att planera in patienten, tar röntgen kontakt med koordinatorn tredje kalenderdagen efter mottagen remiss. Onkologen förbereder direkt efter den lokala MDK innan remissen kommit om det till
exempel kan vara aktuellt med cytostatikabehandling före operation.
Standardiserat vårdförlopp AML fortskrider enligt införda och satta nationella rutiner och riktlinjer.
Standardiserat vårdförlopp matstrupe och magsäck fortskrider enligt införda och satta nationella rutiner och riktlinjer. För att öka tillgängligheten sker en
utbyggnad inom skopienheten.
För standardiserat vårdförlopp prostata finns fortfarande brist på kompetens i form av urologer, samt pågående implementeringsarbete i regional
nivåstrukturering inom RCC Uppsala Örebro i samarbete med Dalarna. En handlingsplan för att hantera situationen håller på att fastslås och arbete pågår med förbättringar utifrån satta mål. Utöver arbetet med nivåstruktureringen finns en plan för ytterligare insatser under en period för att höja processhastigheten och minska väntetiden till ett första besök i specialistvården. Den förändrade
4(11) Upprättare/Kontaktperson: Per Fessé tel:026-531219
E-post: per.fesse@regiongavleborg.se Dokumentnamn: Redovisning SVF 2016 Datum.: 161028
Utskriftsdatum: 2016-10-31
utredningsgång som är föreslagen inom vårdprogrammet för prostatacancer befarar öka väntetider till första besök hos urolog, men riskerar också att förlänga utredningstiden inom urologin på grund av en tilltagande resursbrist (i första hand brist på urologisk mottagningskapacitet och patologiundersökning). Omnämnt projekt på patologin avseende prostatabiopsier har startat. Arbete pågår inom patologin för att förbättra/utveckla svarstider mot satta nationella mål inom respektive vårdförlopp.
Nationella mätpunkters arbete har fortsatt att kvalitetssäkra in- och utdata. Utifrån det har projektgruppens ansvariga för ledtider varit ute och stöttat och utbildat i registrering av kodverket. Processägare och processledare kan nu följa ledtidsdata ned på individnivå inom respektive vårdförlopp. Under det sista kvartalet kommer en automatiserad månadsrapport att förfinas utifrån respektive vårdförlopp och processägare. Ledtidsdata har gett en förfinad bild av kända hinder.
2. Införande av de 13 nya vårdförloppen under 2016
2.1 Införande
Region Gävleborg har infört samtliga 13 standardiserade vårdförlopp.
a)
Inkluderings - start
Vårdförlopp
28 mars Myelom och äggstockscancer 1 maj Lungcancer och bröstcancer
13 juni Hudmelanom
17 juni Primär levercancer, cancer i gallblåsan och perihilär gallgång, cancer i bukspottkörteln och periampullärt och tjock- och ändtarmscancer
15 augusti Hjärntumörer
1 september Lymfom, allvarliga ospecifika symtom och okänd primärtumör
b) En koordinatorfunktion infördes i samband med att respektive vårdförlopp startade och började inkludera patienter, se datum i tabell ovan. Region Gävleborg har även sedan 2015 inrättat en koordinatorsfunktion på röntgen för koordinering av undersökningar enligt satta tider i respektive vårdförlopp.
c) Region Gävleborg arbetar med aktiv produktionsplanering för att minimera ”luft”/avbokningar och undanträngningar av patienter i produktionen och på så sätt maximalt nyttja den kapacitet som finns.
Tidbokning inom respektive vårdförlopp koordineras utifrån satta ledtider för att öka flexibilitet och säkra att besök och undersökningar sker i rätt tid, som etablerats i samband med respektive driftsättning. I de
5(11) Upprättare/Kontaktperson: Per Fessé tel:026-531219
E-post: per.fesse@regiongavleborg.se Dokumentnamn: Redovisning SVF 2016 Datum.: 161028
Utskriftsdatum: 2016-10-31
vårdförlopp inte detta uppnås arbetar Region Gävleborg med åtgärder för att nå dessa.
d) I arbetet med införandet har vi inte hittat patientrepresentanter som kunnat delta aktivt i alla förlopp, till exempel för levercancer. Inkludering av patienter i förloppet för lymfom hade planerades att ske i etapp 1, men korrigerades att starta tillsammans med allvarliga ospecifika symptom och okänd primärtumör utifrån arbetsgrupp och strukturella möjligheter i organisationen för ingången av start av vårdförloppet.
2.2 Stöd till utvecklingsarbete
Utvecklingsarbetet har drivits av en etablerad projektgrupp med delprojektledare sedan 2015. Denna drivs av den lokala cancersamordnaren. Två från
projektgruppen, var av en delprojektledare, har involverat de resurser/möjligheter som finns för arbetet och skapat en arbetsgrupp från berörd verksamhet för respektive vårdförlopp. Dessa två har drivit och koordinerat arbetet i respektive processgrupp. Projektgruppen har avsatt fredagar till att arbeta med
standardiserade vårdförlopp och möten inom respektive processgrupp har i huvudsak skett under denna dag. Införandet för respektive vårdförlopp har följt framtagen modell för implementering. Berörda verksamheter har informerats om införandedatum och information om respektive vårdförlopp senast en månad i förväg.
a) Informations- och utbildningsinsatser har genomförts riktade mot
primärvården: dialogmöten, nyhetsbrev, arbetsplatsträffar och platsbesök samt lättillgänglig information och stöd via en gemensam webbplats för samtliga vårdförlopp . Återkoppling av följsamheten och kvaliteten av ifylld vårdförloppsremiss och välgrundade misstankekriterier har skett, och där har vi fångat upp avvikelser av följsamhet från primärvården. En primärvårdsrepresentant har funnits med i arbetsgruppen för införandet av respektive vårdförlopp och har haft i uppdrag att bland annat återkoppla som stöd och hjälp för verksamheten inom primärvården. Primärvården har haft möjlighet att synliggöra sin funktion i ingången till
standardiserade vårdförlopp och i begreppen cancer - misstanke respektive välgrundad misstanke samt hanteringen av beslut om välgrundad
misstanke i primärvården till mottagen remiss inom specialiserad vård.
b) Informations- och utbildningsinsatser har genomförts riktade mot specialistvården via nyhetsbrev, arbetsplatsträffar och platsbesök samt lättillgänglig information och stöd via en gemensam webbplats för
samtliga vårdförlopp. Riktad projektgrupp för standardiserade vårdförlopp och arbetsgrupp för respektive vårdförlopp fanns som stöd och hjälp för verksamheten inom specialiserad vård, samt till ägare för respektive vårdförlopp och ansvariga i införandet av välgrundad misstanke i den specialiserade vården. Uppföljning av kvaliteten på ifylld
vårdförloppsremiss inom specialiserad vård och välgrundad
misstankekriterier gjordes för att fånga upp avvikelser och möjligheter att följa upp med riktade insatser.
6(11) Upprättare/Kontaktperson: Per Fessé tel:026-531219
E-post: per.fesse@regiongavleborg.se Dokumentnamn: Redovisning SVF 2016 Datum.: 161028
Utskriftsdatum: 2016-10-31
c) I projektarbetet ingick att ta fram en koordinatorsfunktion innan respektive vårdförlopp skulle sättas i drift, det vill säga att ha funktionen på plats från införandets första dag. Funktionen är tydligt definierad gällande ansvar och skyldighet.
d) I projektarbetet ingick att ta fram tidbokningmed aktiv
produktionsplanering för att nyttja kapaciteten inom respektive
vårdförlopp för att minimera ”luft”/avbokningar och undanträngningar av patienter i produktionen. Dessa koordineras utifrån satta ledtider och sker före driftsättning av respektive vårdförlopp med stöd och hjälp av
projektgrupp och arbetsgrupp.
2.3 Utmaningar
Utmaningar utifrån förväntade resultat av införandet av standardiserade vårdförlopp:
a) Region Gävleborg har arbetat aktivt med planerade åtgärder för omnämnda utmaningar i handlingsplanen. Tid och möjlighet för verksamheterna att driva utveckling och förbättring i förhållande till förväntad måluppfyllelse enligt överenskommelsen har dock pressat genomförandet och organisationen. Bestående kända kompetensbrister i tillgång på olika professioner har begränsat tillgången till organisationen utan att påverka produktionen. Detta har inneburit att uppsatta aktiviteter och mål i framtagen implementeringsmodell för ett helt vårdförlopp behövts minimeras för att lyckas med att starta upp standardiserade vårdförlopp i etapp 2 och 3. Det har fått som konsekvens en förlängd och utökad kvalitetssäkrandeuppföljning av respektive vårdförlopp samt att arbete/utmaningar med aktiviteter och mål kvarstår för processägare och processteam att fullfölja under hösten 2016 och 2017.
b) Drivande personresurs i projektgruppen minskade drastiskt på grund av sjukdom. Det medförde ökad arbetsbörda på kvarstående
projektgruppsmedlemmar. Visst extra stöd tillkom för punktinsattser.
c) Undanträngningseffekten ingår som en uppföljningsparameter i respektive vårdförlopp. Berörd enhet och processägare har i uppgift att fånga upp denna risk. En del av att minimera denna effekt är aktiv
produktionsplanering och koordinering.
2.4. Antal avslutade patienter
För primär levercancer har incidensen i Region Gävleborg totalt under 2013 varit 25 patienter och 2014 35 patienter. Under 2016 från januari till maj nydiagnostiserades 29 patienter med primär levercancerar i Region Gävleborg.
Utifrån denna statistik minskar sannolikheten i antalet patienter som kan komma bli aktuell för start och fullfölja ett komplett vårdförlopp för primär levercancer efter inkluderingsstarten den 13 juni 2016. I dagsläget har Region Gävleborg ingen patient som fullföljt ett standardiserat vårdförlopp för primär levercancer med avslut eller start av behandling sedan inkluderingsdatumet. Det finns dock
7(11) Upprättare/Kontaktperson: Per Fessé tel:026-531219
E-post: per.fesse@regiongavleborg.se Dokumentnamn: Redovisning SVF 2016 Datum.: 161028
Utskriftsdatum: 2016-10-31
två patienter som startat standardiserat vårdförlopp vid primär levercancer och genomfört MDK.
En konsekvens av att de patienter från Gävleborg som startar sin behandling i ett annat landsting/region kvarstår svårigheter att redovisa dessa.
Standardiserat vårdförlopp Kvinnor Män
AML 0 4
Cancer i urinblåsan och övre urinvägarna 84 163
Huvud- och halscancer 124 108
Matstrups- och magsäckscancer 44 42
Prostatacancer - 135
Allvarliga ospecifika symptom som kan bero på
cancer 1 1
Bröstcancer 494 21
Cancer i bukspottkörteln och periampullärt 1 4
Cancer i gallblåsa och perihilär gallgång 0 2
Cancer utan känd primärtumör, CUP 3 0
Lungcancer 30 19
Maligna lymfom 2 1
Malignt melanom 51 45
Myelom 2 5
Primär levercancer 0 0
Primära maligna hjärntumörer 2 1
Tjock- och ändtarms cancer 29 30
Äggstockscancer 19 -
Totalt 886 581
8(11) Upprättare/Kontaktperson: Per Fessé tel:026-531219
E-post: per.fesse@regiongavleborg.se Dokumentnamn: Redovisning SVF 2016 Datum.: 161028
Utskriftsdatum: 2016-10-31
2.5 Överföring av information
Behandlande landsting/region ansvarar för att uppladdning sker varje månad från det patientadministrativa systemet till SKL:s nationella databas. Aktiv dialog har skett vid gemensamma träffar för projektansvariga inom Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro för att förbättra följsamheten till att nödvändig information/data når berörd enhet inom ett annat landsting/region.
I detta arbete har en nationell rutin tagits fram, se bifogad rutin. Under 2017 kommer fortsatta åtgärder inom respektive vårdförlopp att arbeta med att förbättra informationsöverföringen. Respektive berörd enhet ska ha korrekt
kontaktinformation och kommunikationsväg, och fortsätter arbeta med att stärka upp följsamheten av informationsinnehållet i överföringen till annat
landsting/region både som remittent och mottagare. Ett exempel är att
standardisera remissinnehållet för respektive förlopp (på gång inom standardiserat vårdförlopp hjärna).
3. Information och förankring 3.1 Patienter
Patientrepresentanter har deltagit i arbetsgrupperna för respektive SVF
tillsammans med professionen där det funnits tillgång.Patientrepresentanterna har ingått aktivt i de olika arbetsgrupperna och arbetsgruppsmötena planerades för att möjliggöra detta. I de fall där ingen aktiv patientförening fanns som kan
representera i ett vårdförlopp söktes representantskap bland befintliga patienter för aktuell tumörgrupp.
3.2 Privata vårdgivare
I berörda verksamheter inom primärvård och specialiserad vård ingår de privata vårdgivarna i respektive vårdförloppsarbetsgrupp på samma villkor som offentligt driven verksamhet. Ingen åtskillnad mellan privat eller offentlig vård har med andra ord gjorts.
3.3 Primärvård
Primärvårdrepresentanter ingår i arbetsgrupperna för respektive vårdförlopp. I alla nyhetsbrev inom primärvården under 2016 finns en statusrapport med det
pågående arbetet med standardiserade vårdförlopp. I dialogmöten inom primärvården har projektansvarig deltagit och informerat om arbetet.
Projektgruppen har tät dialog med chefläkargruppen för primärvården, och har varit ute på hälsocentralerna för att informera om standardiserade vårdförlopp.
4. Arbete med PREM-enkäten
Region Gävleborg använder den nationella PREM-enkät som Regionalt
cancercentrum Uppsala Örebro och Sveriges kommuner och landsting har tagit fram. Det är en enkät för att mäta patienternas upplevelser av cancervården. Vi
9(11) Upprättare/Kontaktperson: Per Fessé tel:026-531219
E-post: per.fesse@regiongavleborg.se Dokumentnamn: Redovisning SVF 2016 Datum.: 161028
Utskriftsdatum: 2016-10-31
följer även strukturen för nationell patientenkät (NPE). I detta har vi implementerat för de fem SVF som infördes under 2015 samt under hösten för de patienter som inkluderas i de SVF som införts för 2016.
4.1 Utskick av PREM-enkät
Vi har använt befintlig struktur och kontaktperson för nationell patientenkät för Region Gävleborg i införandet och distributionen av PREM-enkäten. Region Gävleborg har automatiserat uttagen av besöksfiler och följer den struktur och de rutiner som finns för nationell patientenkät nationellt när det gäller
uppladdning och redovisning av resultat. PREM-enkäten har skickats kontinuerligt varje månad från och med mars månads patienter för de vårdförlopp som infördes 2015. På informationsskärmar som finns på hälsocentralerna och i entréer finns generell information om PREM.
Information har även gått ut via primärvårdensnyhetsbrev och på dialogmöten.
Information till specialistvården behöver förbättras.
Region Gävleborg har anslutit samtliga vårdförlopp för 2016. De patienter som har avslutat eller startat en behandling kommer med i urvalet för PREM-
enkäten från och med september månad.
4.2 Användning av resultat
I oktober har 172 PREM-enkäter skickats ut till patienter i Gävleborg. 101 svar har inkommit, vilket ger en svarsfrekvens på 58,7 procent totalt sett. I riket är motsvarande svarsfrekvens 51,7 procent. 37 svar i Gävleborg gäller vårdförlopp prostata, 1 matstrupe, 15 huvud/hals och 47 urinblåsa. Glädjande är en hög andel positiva svar på flera frågor angående bemötandet och när det gäller att personalen förklarade resultaten på ett sätt som patienterna förstod.
Resultaten för Gävleborg liksom för riket visar dock att lägst värden finns i dimensionen med emotionellt stöd. Det handlar om det känslomässiga stödet från personalen men även att man inte blivit uppmanad att ta med
närstående/familj när beskedet kom eller erbjudanden om stöd och möjlighet att ställa frågor för familj/närstående.
Jämförelsen med riket visar vidare att Gävleborg har sämre värden när det gäller tillgänglighet och när det gäller delaktighet och involvering. Detta behöver analyseras vidare och när fler resultat finns ökar möjligheten att bryta ner resultaten på fler vårdförlopp, vilket kommer att vara värdefullt i
sammanhanget.
Utifrån dessa resultat som kommit in är datamängden för liten för att kunna dra konkreta slutsatser, men bidrar till och kompletterar den befintliga strukturen av kontinuerlig uppföljning av införda vårdförlopp till berörd processägare och processledare som även återkopplar till processteamen för framtagande av förbättrings-/utvecklingsåtgärder. Resultaten används och kommer att användas i det löpande arbetet med standardiserade vårdförlopp. Det kommer även att följas
10(11) Upprättare/Kontaktperson: Per Fessé tel:026-531219
E-post: per.fesse@regiongavleborg.se Dokumentnamn: Redovisning SVF 2016 Datum.: 161028
Utskriftsdatum: 2016-10-31
upp och återkopplas till cancerrådet. Fritextkommentarerna som kommit in är värdefulla för det pågående och kommande arbetet med standardiserade vårdförlopp. I detta innefattas även att kommunicera och utvärdera resultatet i samarbetet med patientrepresentanter som ska vara delaktiga i den kontinuerliga uppföljningen av PREM-resultaten och i framtagandet av förbättrings-
/utvecklingsåtgärder. Patientföreningarna ska även kunna kommunicera ut detta till sina medlemmar lokalt och nationellt. Vi planerar att presentera en översikt av resultaten på Region Gävleborgs hemsida samt länka till den nationella
presentationen.
I detta skede kan det vara lite tidigt att svara på om enkäten behöver utvecklas vidare. En enkät kommer aldrig att ge hela bilden men tillför med en viktig dimension i arbetet med att sammanställa kunskap och förbättra vårdförloppen.
5. Erfarenheter av 2016 års arbete
Vår erfarenhet är att ha en tydlig och definierad struktur för processutveckling underlättar genomförandet av förändringar. Nu finns det definierat hur Region Gävleborg ska arbeta med processutveckling. Utifrån den beslutade
processmodellen kommer implementeringsmodellen för standardiserade
vårdförlopp att uppdateras. Det kommer bland annat att påverka de arbetsgrupper som sätts ihop för vårdförloppen. Nu är det tydligare att de ska vara de
processteam som sedan ska fortsätta att vara delaktiga i driften.
Våra erfarenheter angående kommunikationen om standardiserade vårdförlopp visar på att vi har organisatoriska brister och behöver förbättras internt framförallt inom den specialiserade vården. Det är en utmaning att säkerställa och öka
följsamheten inom primärvården. Det innebär fortsatt arbete med riktade insatser mot de delar av primärvården som har bristande följsamhet.
En annan konsekvens/erfarenhet av registrering av åtgärdskoder för att kunna följa ledtider har ökat den administrativa bördan och hantering. Ett logistiskt och följsamhetsproblem på röntgen är att det är stor variation på antal kalenderdagar som röntgenundersökningen ska vara utförd inom i de olika vårdförloppen.
Förslagsvis inom de olika SVF se över och korrigera så att de SVF som behöver ett snabbt förlopp får ett visst antal kalenderdagar och de övriga SVF ett fast antal dagar som är något fler för att minska variationen.
11(11) Upprättare/Kontaktperson: Per Fessé tel:026-531219
E-post: per.fesse@regiongavleborg.se Dokumentnamn: Redovisning SVF 2016 Datum.: 161028
Utskriftsdatum: 2016-10-31
6. Ekonomi
Översiktlig bild av hur stimulansmedlen har använts:
• Projektledare och delprojektledare.
• Arbetsgrupper, inklusive patientrepresentanter, inom respektive vårdförlopp samt ledtider och indikatorer.
• Uppstarts- och driftkostnader för gemensam mottagning diagnostiskt centrum.
• Kommunikatör och webbredigering kopplat till arbetet med SVF.
Framtagande av material och spridning samt uppdateringar.
• Bild- och funktionsmedicin vidare utveckla interna processer bla för att skapa förutsättningar att nå målen inom respektive SVF och minska effekter av undanträngning.
• Patologienheten projekt för att vidare utveckla interna processer bla för att skapa förutsättningar att nå målen inom respektive SVF och minska effekter av undanträngning.
• Uppdatering och korrigeringar av remisser inom primärvården och slutenvården.
• IT-förändringar och arbete med serverdrift och infrastruktur.
• Koordinator och kontaktsjuksköterska.
• Den nationella PREM-enkäten och resursarbete nationell patientenkät.
• Arbete med ”Min vårdplan”, cancerrehabilitering och understödjandevård.
• Kvalitetssäkring av samtliga vårdförlopp med överrapportering och drift överlämning till ägare och ansvariga inom respektive SVF.
• Arbete och aktiviteter med ”Min Vårdplan”, cancerrehabilitering och understödjande vård.
Inga medel från 2016 kommer att flyttas över till 2017.
7. Inför överenskommelse 2017
Arbetet med att införa standardiserade vårdförlopp har under 2016 haft en snäv tidsplan och det har varit bråttom. Då har utvecklings- och förbättringsaktiviteter fått stå tillbaka. Även det kvalitetssäkrande arbetet har lidit av tidspressen. Vi behöver arbeta med de områdena för att få en kvalitativ och hållbar hälso- och sjukvård inom cancervården.
Korta ledtider i arbetet med standardiserade vårdförlopp är beroende av tillgång till snabb och högkvalitativ diagnostik. Detta är en utmaning, framför allt inom patologi. På lång sikt kan detta avhjälpas genom utbildningsinsatser, men på kort sikt handlar det om att bättre nyttja den kapacitet och kompetens som finns tillgänglig idag. Därför föreslås en satsning på ett projekt som syftar till att skapa diagnostiska nätverk på nationell nivå inom patologi.
Det etablerade diagnostiska nätverket inom patologi ExDIN har idag drygt 60
12(11) Upprättare/Kontaktperson: Per Fessé tel:026-531219
E-post: per.fesse@regiongavleborg.se Dokumentnamn: Redovisning SVF 2016 Datum.: 161028
Utskriftsdatum: 2016-10-31
procent av Sveriges patologilabb som medlemmar, och Region Gävleborg har beslutat att också vara delaktiga. ExDIN-nätverket drivs av medverkande patologilabb i projektform. Det är önskvärt att förlänga projektet ett till två år för att bygga ut nätverket och söka en lämplig huvudman för fortsatt drift och förvaltning. Finansiering av ExDIN-nätverket under denna period skulle säkra nätverkets fortlevande.
Effektmålen för projektet är kortare ledtider, högre kvalitet på diagnostiken samt bidra till kontinuerlig kompetens- och kvalitetsutveckling. På en övergripande nivå bidrar det till en jämlik vård då patienten får tillgång till bästa diagnostiska kompetens oavsett geografi.
LS-LED16-0578
