Dagens urvalsregler i

vuxenutbildningsförordningen

De detaljerade bestämmelserna om urval finns i 3 kap. 7–8 §§ vuxen-utbildningsförordningen. Där anges att urvalet ska göras enligt en fastställd prioritering som bestämmer i vilken ordning kommunen ska anta elever.

Vuxenutbildningsförordningens urvalsgrunder är indelade i två steg, där det första steget innebär en generell prioritering av sökande med ”kort tidigare utbildning”. Vad som avses med kort tidigare utbildning exemplifieras t.ex. i propositionen om vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen⁹. Där sägs att samhällets insatser i första hand bör riktas mot vuxna som saknar kunskaper motsvarande treårig gymnasieutbildning¹⁰. Det första steget anger därigenom en generell prioritering av individer som ännu inte har en gymnasieexamen.

Det andra steget utgörs av en rangordnad prioriteringslista. Efter-som uppräkningen av urvalsgrunder är rangordnad innebär det att det kan förekomma återkommande situationer där urvalet inte når hela vägen fram till de individer som definieras sist i prioriteringslistan.

I dagsläget ska kommunen, i rangordning, prioritera den som:

1. önskar fullfölja studier som den sökande har påbörjat enligt en upprättad individuell studieplan,

2. behöver utbildningen för att komplettera ett reducerat program eller för annan behörighetskomplettering, eller

3. behöver utbildningen för pågående yrkesverksamhet eller plane-rat yrkesval.

Om prioriteringsordningen i vuxenutbildningsförordningen speglar de aktuella målsättningarna för vuxenutbildningen så innebär detta att vuxenutbildningen i dag i första hand har en kompensatorisk funk-tion riktad till personer som inte tagit en gymnasieexamen, och i andra hand en funktion för dem som behöver komvux för sin posi-tion på arbetsmarknaden. Den första prioriteringsgrunden är en mer praktisk konsekvens av att elever inom komvux genomför sina stu-dier baserat på en upprättad individuell studieplan som kan innehålla flera kurser. Eftersom en påbörjad individuell studieplan är viktig att

9 Prop. 2000/01:72. Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen.

10 Ibid, s. 25.

slutföra måste en elev prioriteras vid eventuellt urval, så att eleven inte får ett avbrott i studierna.

Vuxenutbildningsförordningens urvalsgrunder har dock inte varit lika oförändrade över tiden som skollagens prioritering av den med minst utbildning. I olika styrdokument kan man se hur både former och innehåll förändrats. Prioriteringar och urvalsregler speglar på ett bra sätt hur målsättningarna för vuxenutbildningen ändrats över tid.

5.3.1 Lvux-82

I den första läroplanen för vuxenutbildningen, Lvux-82, finns ingen direkt prioritetsordning av sökande. Däremot finns en angiven prio-ritering av utbudsplaneringen som ger en fingervisning om hur målsättningarna för komvux var. Enligt Lvux-82 skulle en prioritering ske av:

1. överbryggande utbildning motsvarande grundskolan

2. arbetsmarknadsinriktad utbildning, dvs. utbildning som arbets-marknaden parter rekommenderar samt utbildning i tekniska och naturvetenskapliga ämnen

3. behörighetskomplettering, dvs. utbildning som ger formell och reell behörighet till högskolestudier

4. överbryggande utbildning motsvarande gymnasieskolan, dvs. full-ständig utbildning motsvarande två- eller treårig utbildning i gymnasieskolan.

Den angivna prioriteringsordningen är som synes rangordnad. I denna prioriteringslista framträder att komvux hade ett uppdrag inom petensförsörjningen på arbetsmarknaden som var starkare än det kom-pensatoriska uppdraget kopplat till gymnasiekompetensen.

5.3.2 1985 års vuxenutbildningsförordning

I 1985 års vuxenutbildningsförordning¹¹ återfinns urvalsgrunderna i 3 kap. 30 §. I dessa bestämmelser finns inte kort tidigare utbildning som en generell prioriteringsgrund. I stället finns en formulering om

11 Vuxenutbildningsförordningen (1985:288).

företräde för den som har störst behov av utbildningen. Vid urvalet skulle kommunen då särskilt beakta:

1. behovet för sökande som har kort tidigare utbildning

2. behovet för sökande som är handikappad eller befinner sig i en socialt utsatt situation

3. behovet för sökande för vilken den sökta kursen är av betydelse för yrkesverksamhet eller yrkesval

4. behovet av behörighetskomplettering 5. behovet av förlängd undervisning

6. behovet för sökande som har påbörjat studier inom komvux.

I dessa urvalsbestämmelser finns ingen uttalad rangordning mellan de olika urvalsgrunderna. Eftersom kort tidigare utbildning finns som första urvalsgrund kan man dock ana att det finns en tanke bakom den ordning urvalsgrunderna är presenterade. I dessa urvalsregler finns precis som i 1982 års prioriteringar behovet av komvux för arbetslivets behov på en tidigare plats i prioriteringslistan än det behov som har koppling till tidigare studier vid gymnasieskolan.

5.3.3 1992 års förordning om kommunal vuxenutbildning I 1992 års förordning om kommunal vuxenutbildning¹² finns urvals-reglerna i 3 kap. 10 §. Inte heller här finns en generell prioritering av sökande med kort tidigare utbildning, utan precis som i 1985 års för-ordning anges att företräde ska ges till den som har störst behov av utbildningen. Även här finns sedan en prioriteringslista utan rang-ordning där kommunen ska beakta om en sökande:

12 Förordningen (1992:403) om kommunal vuxenutbildning.

1. har kort tidigare utbildning,

2. behöver utbildningen för planerad eller pågående yrkesverksam-het eller står inför yrkesval,

3. behöver utbildningen för att komplettera ett reducerat program från gymnasieskolan eller för annan behörighetskomplettering, eller

4. skall kunna fullfölja studier som den sökande har påbörjat enligt en upprättad studieplan.

5.3.4 2002 års förordning om kommunal vuxenutbildning I 2002 års förordning om kommunal vuxenutbildning¹³ finns reglerna om urval i 3 kap. 8 §. I dessa urvalsregler har kort tidigare utbildning för första gången flyttats upp till att bli en generell prioriterings-grund. Den främsta anledningen till att kort tidigare utbildning betonas så starkt var dock för att understryka att det inte längre skulle vara möjligt att konkurrenskomplettera betyg vid komvux¹⁴. Konkur-renskomplettering innebär att eleven läser om kurser med syftet att få ett högre betyg vid komvux än det tidigare gymnasiebetyget.

Genom att ange att den som har kort tidigare utbildning ska priori-teras, skulle sökande med tidigare betyg inom den aktuella kursen hamna sist i prioriteringen.

Det är också första gången som det tydligt anger att det finns en rangordning i de urvalsgrunder som räknas upp, i och med att kom-munen ska ge företräde, i den ordning som anges nedan, till den som har kort tidigare utbildning och som:

1. önskar fullfölja studier som den sökande har påbörjat enligt en upprättad individuell studieplan,

2. behöver utbildningen för att komplettera ett reducerat program eller för annan behörighetskomplettering,

3. behöver utbildningen för pågående yrkesverksamhet, eller 4. behöver utbildningen för planerat eller kommande yrkesval.

13 Förordningen (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning.

14 SOU 2004:29. Tre vägar till den öppna högskolan.

Förutom att kort tidigare utbildning lyfts upp till att blir en generell prioriteringsgrund har också den nu rangordnade prioriteringslistan växlat plats på tidigare ingående grunder för prioritering. Dessa för-ändringar följer de tankar kring vuxenutbildningen som finns i 2001 års proposition om vuxnas lärande och utveckling av vuxenutbildningen.

Betoningen av den individuella studieplanen som utgångspunkten för utbildningen inom komvux och en treårig gymnasieutbildning som ny basnivå präglar urvalsreglerna i denna förordning.

5.3.5 2011 års förordning om vuxenutbildning

I den gällande förordningen för vuxenutbildningen är urvalsreglerna i stort de samma som i 2002 års förordning. De olika prioriterings-grunderna är också rangordnade. En skillnad är att prioriterings-grunderna 3 och 4 i 2002 års förordning förts samman till en grund som utgår från den sökandes behov av utbildningen för pågående yrkesverksamhet eller planerat yrkesval. Även om de bakomliggande anledningarna är olika betonar även den gällande förordningen kopplingen mellan komvux och gymnasieskolan.