Vuxenutbildningens särart

Komvux och särvux har på många sätt särskilda förutsättningar och behov men är och bör samtidigt ses som en del av hela skolväsendet.

Dessvärre har vuxenutbildningen inte alltid getts de förutsättningar som särarten kräver utan i allt högre grad kommit att bli en sidovagn skild från skolväsendet i övrigt. Trots vuxenutbildningens ökade bety-delse har utvecklingssatsningar inom skolväsendet ofta exkluderat vuxenutbildningen. Samtidigt är det viktigt att lyfta fram vuxenutbild-ningens särart då den har krav på sig att vara flexibel och individ-anpassad på ett sätt som få andra utbildningsformer har. Vuxenutbild-ningen har, till skillnad mot gymnasieskolan, kontinuerlig antagning under året, det förekommer en stor del distansundervisning och perso-ner som befinperso-ner sig i vuxenutbildningen spänperso-ner från unga till äldre med oerhört olika erfarenheter från tidigare utbildning och arbetsliv.

Den mycket heterogena målgruppen kan kräva många olika former av pedagogik som skiljer sig från ungdomsskolans. Forskning kring vuxenutbildning krävs för att möta denna särart och kompetens-utveckling av lärare och annan personal är en nödvändighet för en

välfungerande vuxenutbildning som kan möta målgruppens olika behov och förutsättningar.

I dag saknas i hög grad den forskning och beprövade erfarenhet inom vuxenutbildningen som all utbildning enligt skollagen ska grunda sig på. Att vuxenutbildningen hamnar vid sidan om övriga skolväs-endet visas även i att vuxenutbildningen inte omfattas av regeringens uppdrag till Skolverket att ta fram och bedriva nationella skolutveck-lingsprogram. Skolverket har dock valt att använda skolutvecklings-programmen som ramverk för all kompetensutveckling vilket gör att de i vissa fall även omfattar vuxenutbildningen. Av åtta skolutveck-lingsprogram finns det dock endast en modul speciellt inriktad mot vuxenutbildning.

Vuxenutbildningen står således utanför viktiga satsningar som görs inom övriga skolväsendet samtidigt som den till mångt och mycket i dag följer samma mall som grund- och gymnasieskolan. Det handlar bland annat om betygsskalor, uppbyggnad av examina och andra strukturer som utvecklats för grund- och gymnasieskola för att sedan kopieras till vuxenutbildningen utan att ta hänsyn till vuxenutbild-ningens målgrupper och behov. Det kan innebära begränsningar för hur stor plats vuxenperspektivet kan ta. Ett sammanhållet utbildnings-system som gör det enkelt med övergångar mellan olika utbildningar behöver inte nödvändigtvis formas efter samma mall. Uppdraget om en förenklad betygsskala inom vissa delar av komvux och särvux berörs till exempel av detta resonemang.

3.1.1 En sammanhållen vuxenutbildning

Utredningens förslag syftar till att föreslå åtgärder som leder till en mer sammanhållen vuxenutbildning som fungerar väl med såväl arbetsmarknaden som andra delar av utbildningssystemet. Utred-ningen är medveten om att varje förändring inom vuxenutbildUtred-ningen kan få flera följdverkningar på andra håll. Vid framtagande av för-slagen har det varit viktigt att ha i åtanke att vuxenutbildningen på-verkas och påverkar andra delar av utbildningssystemet. Det gäller bland annat övergång från gymnasiet och från folkbildningen, till yrkeshögskola och högskola, från och till jobb eller mellan olika kurser inom komvux. En väl utformad vuxenutbildning gör det möjligt att röra sig mellan olika utbildningar, jobb och praktik. Systemet ska

öppna dörrar för de som vill studera och återvändsgränder ska i möjligaste mån tas bort. I en tid när yrkesutbildade behövs allt mer måste det till exempel vara möjligt att gå från en högskoleförbere-dande gymnasieexamen till att läsa en gymnasial yrkesutbildning.

Vuxenutbildningen har på senare tid rört sig mot en mer sam-manhållen struktur då utbildningen i svenska för invandrare 2016 blev en del av komvux. Förändringen syftar till att göra sfi mer effek-tiv, flexibel och individanpassad och underlätta för elever att kom-binera sfi med annan utbildning. Samtidigt ingår yrkesvux, som tidigare varit en tillfällig satsning, i regeringens nya kunskapslyft och är av nuvarande regering (innan valet 2018) tänkt som en permanent och stadigvarande del av vuxenutbildningen. Utredningens uppdrag att utreda om särvux bör bli en del av komvux kan då vara ytterligare en del av att skapa en än mer sammanhållen vuxenutbildning.

3.1.2 Komvux som en andra och en annan chans

Komvux har alltid varit en möjlighet till en andra chans, men det måste nu också i allt högre grad vara en möjlighet till en annan chans.

Synen på utbildning och behovet av densamma har i allt högre grad gått från något som följer en tydlig kronologi till ett livslångt lärande där utbildning kommer och går i en persons liv. I och med samhällets utveckling och synen på utbildning behöver komvux således vara tillgängligt både för de som inte har en fullständig gymnasieutbild-ning och för de som vill eller behöver byta bana, både direkt efter en gymnasieutbildning och senare mitt i arbetslivet. En persons utbild-ningsbana behöver även kunna gå horisontellt genom utbildnings-systemet. Det är inte alltid säkert att en högre utbildning behövs för att matcha de jobb som finns och som individen önskar. Det kan även vara utbildning på samma nivå som högsta uppnådda utbildning sedan tidigare, till exempel från en gymnasieexamen inom ett hög-skoleförberedande program till en yrkesutbildning på gymnasial nivå.

Att röra sig på detta sätt inom utbildningssystemet måste vara möjligt för att tillgodose individers behov samt arbetslivets kompetensför-sörjning och omställningsförmåga.

3.1.3 Vuxenutbildningen ska vara likvärdig och anpassad efter olika behov

Enligt skollagens inledande bestämmelser ska utbildningen inom skolväsendet vara likvärdig inom varje skolform oavsett var i landet den anordnas.Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skol-väsendet. I utbildningen ska hänsyn tas till elevers olika behov och de ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt.

En strävan ska vara att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.¹ Utredningens förslag tar utgångs-punkt i att vuxenutbildningen ska ge professionen rätt förutsätt-ningar, vara individanpassad och likvärdig över landet, ses som en inkluderad del i skolväsendet och kunna möta en breddad målgrupp med allt från högt motiverade yrkesväxlare till personer med kort utbildning och bristande studievana.

I denna strävan behöver också kommuners olika förutsättningar för att tillhandahålla utbildning av likvärdigt hög kvalitet och brett utbud lyftas. Ökad regional samverkan är i många fall nödvändigt för att uppnå detta. Samverkan mellan kommuner kring yrkesutbildning sker redan i dag i olika kommuner och 2016 infördes regionalt yrkesvux som innebär att statsbidraget är förbundet till att minst tre kommu-ner samverkar, har kontakt med Arbetsförmedlingen och koppling till arbetsmarknaden. Syftet är att kommunerna genom samarbete kan erbjuda ett bredare utbud av utbildning och valideringsmöjlig-heter och tillgodose behovet på den lokala arbetsmarknaden i de samverkande kommunerna. Sådana samarbeten skulle kunna skapa lik-nande vinster om det omfattade även andra utbildningsformer såsom till exempel gymnasieskolan.

Utöver att all vuxenutbildning ska vara likvärdig behöver utbild-ningen även anpassas utefter ett flertal olika behov. Det gäller 1. individens behov – med en växande och förändrad målgrupp som

innehåller allt fler nyanlända och personer i behov av olika stöd-strukturer måste utbildningen följa med i utvecklingen för att kunna fortsätta att vara kompensatorisk och individanpassad.

Vuxenutbildningen behöver även anpassas för att kunna tillgodose individens behov av att kunna byta bana eller av att gå från arbets-löshet till jobb.

1 1 kap. skollagen (2010:800).

2. samhällets behov – vuxenutbildningen behöver följa med i utveck-lingen med en digitaliserad samtid, snabba förändringar i teknik, fler nyanlända som ska etableras i samhället och behov av bildning samt bidragande till fler som deltar aktivt i demokratin.

3. arbetsmarknadens behov – såväl företagens kompetensbehov som välfärdens ökade efterfrågan på kvalificerad arbetskraft behöver kunna tillgodoses med hjälp av vuxenutbildningen.

3.1.4 Vuxenutbildningen viktig både för individen och för arbetsmarknaden

Vuxenutbildningen ska anpassas utefter individens förutsättningar och behov och har många värden för den enskilde. Det är en möj-lighet till bildning och ökat självförtroende och kan stärka individer att delta mer aktivt i demokratin. Komvux har en viktig roll för de som inte klarat gymnasiet under ungdomsåren men också för den som har behov av att byta bana och utbilda sig till något annat eller komplettera studier för att kunna studera vidare. För en nyanländ person är vuxenutbildningen många gånger en väg in i det svenska samhället. Sfi och validering kan vara nyckeln till att få jobba med det man är utbildad till och en yrkesutbildning kombinerad med stu-dierna i svenska ger en möjlighet till ett nytt yrke.

Arbetsmarknadens behov av kompetensförsörjning är även det ett viktigt mål för vuxenutbildningen och behöver heller inte stå i kontrast till den enskildes mål med studierna. För den formella vuxenutbildningen har såväl individens personliga utveckling som utbildning till jobb och arbetsmarknadens kompetensförsörjning alltid varit viktiga mål. I skollagen står det att den vuxne ska ”stödjas och stimuleras i sitt lärande och ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling”.² Det gäller dock att hitta en balans mellan komvux som ett arbetsmark-nadsinstrument och som ett sätt att främja personlig utveckling.

Sedan slutet av 1960-talet när komvux infördes i Sverige har utbild-ningen, synen på vad dess fokus ska ligga på samt vem utbildningen främst ska vara till för har varierat beroende på samhällsströmningar och konjunktur. Det tidigare Kunskapslyftet (1997–2002) hade en

2 20 kap. 2 § skollagen (2010:800).

huvudinriktning på en generell höjning av utbildningsnivån med målet att alla skulle ha en gymnasieexamen. Innehållet i Kunskapslyftet var blandat, men tyngdpunkten låg på teoretiska kurser och högskole-förberedande utbildning. I det nya Kunskapslyftet betonas yrkes-utbildningar mer. Anledningen är att arbetslösheten under det tidi-gare Kunskapslyftet berodde på att det helt enkelt inte fanns jobb.

I dag har vi en situation då det finns relativt god efterfrågan på arbetskraft och arbetslösheten är strukturell. Utbildning behövs därför snarare för att kvalifikationerna hos arbetskraften ska kunna motsvara arbetsgivarnas efterfrågan på kompetens. Vuxenutbildningen behöver därför utformas för att kunna vara flexibel utifrån vad samhället kräver och individer behöver framöver.