Områden där dagens urvalsregler upplevs skapa problem skapa problem

I takt med att vuxenutbildningens roll har utvecklats har principen om prioritering av sökande med kort utbildning kommit att utgöra ett problem, t.ex. i de fall då personer med längre utbildningsbak-grund ändå har svag ställning på arbetsmarknaden. Individer med gymnasieexamen från något högskoleförberedande program kan finna sig utestängda från en yrkesutbildning eftersom de har en längre utbild-ningsbakgrund än andra sökande. Detta samtidigt som en gymnasial yrkesutbildning skulle förbättra deras möjligheter till en anställning.

Det ovan redovisade problemet med att kommuner tolkar ”kort tidigare utbildning” på ett absolut sätt exemplifieras av Skolverket i deras uppföljning av Regionalt yrkesvux²⁴. En fråga som berör urvalet till yrkesvux har ställts till kommunerna. Frågan var vilka principer som finns för att urvalet sker enligt urvalsreglerna samt om de samverkande kommunerna arbetat fram gemensamma rutiner för urvalet. Här finns exempel där en kommun som på grund av ekonomiska begränsningar tvingats till ett politiskt beslut för att definiera vad kort tidigare utbildning innebär i kommunen. Det politiska beslutet har inneburit att kort utbildning ska definieras som genomförd grundskola till och med årskurs 9. Beslutet innebär med andra ord att för att få möj-lighet att studera en yrkesutbildning i den aktuella kommunen krävs att den sökande inte har tidigare gymnasial utbildning. Detta får

23 Ds 2015:60. Rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux.

24 Regionalt yrkesvux, uppföljning 2017 (dnr 2017:294), Skolverket 2018.

konsekvenser för den stora andel av befolkningen som är invandrade då beslutet innebär att tidigare utbildning i hemlandet räknas och medför då att personen inte kan antas till en yrkesutbildning. Respon-denten poängterar vidare att invandrare som har en tidigare utbildning från hemlandet då hamnar i en extra svår situation eftersom de inte kan prioriteras samtidigt som de har en utbildning från hemlandet som inte är gångbar i Sverige.

Som vi redovisar i kapitel 3 så ser utredningen en mycket bredare roll för vuxenutbildningen framöver. Vuxenutbildningen bör vara relevant för flera olika målgrupper och fungera som verktyg för att lösa många olika behov i samhället. Förutom den kompensatoriska rollen att ge människor en andra chans till utbildning, kan vuxen-utbildningen även spela en roll i nyanländas etablering, i arbetslösas övergång till arbete samt för kompetensförsörjningen inom arbets-livet. Dagens bestämmelser om urval där de som fått minst utbild-ning ska prioriteras leder till att vuxenutbildutbild-ningen inte klarar detta breda uppdrag. Flera av de målgrupper som behöver de resurser som vuxenutbildningen kan erbjuda är i dag ofta utestängda från komvux.

Reglerna verkar dessutom generera en urvalsproblematik som inte lösts med ett ökat antal platser inom vuxenutbildningen. Trots ett stort tillskott av utbildningsplatser vittnar kommuner om hur de måste säga nej till sökande då de inte kan prioriteras enligt nuvarande regler. Bland dessa finns exempel på individer som av andra anled-ningar kan upplevas som i behov av prioritering, t.ex. nyanlända med längre utbildningsbakgrund, individer med funktionsnedsättning som har tagit gymnasieexamen och långtidsarbetslösa unga vuxna med examen från gymnasium eller högskola.

Minst innebär inte heller nödvändigtvis kortast. Man kan ha kort uppnådd utbildningsnivå och samtidigt ha fått mycket utbildning men inte haft någon progression i utbildningssystemet.

5.10.1 En andra chans

Ett av uppdragen för vuxenutbildningen är att erbjuda individer en andra chans. Ett sätt att tolka detta är att komvux uppdrag inte bara är att erbjuda individer en chans att ta igen utbildningar man inte gått eller komplettera brister i tidigare utbildningar. Komvux kan också ge personer som har en längre utbildning bakom sig en chans

till en helt ny bana, om deras första val av någon anledning inte fun-gerat. På det sättet utgör komvux inte bara en andra, utan en annan chans.

En prioritering av personer med enbart utifrån längden på tidi-gare utbildning missgynnar också individer med en längre utbildning som inte längre är relevant p.g.a. arbetsmarknadssituationen, önskade karriärmöjligheter, lång tid sedan tidigare utbildning m.m.

Det har tidigare funnits särskilda regler för att säkerställa att yrkesutbildningar på gymnasiet inte ska skapa återvändsgränder i utbildningssystemet då yrkesutbildningar inte alltid ger högskole-behörighet. I dag skapar urvalsgrunderna en ny återvändsgränd då de missgynnar personer med en högskoleförberedande examen som vill få en andra chans genom en yrkesutbildning.

5.10.2 Urval och arbetsmarknadsuppdraget

Den kommunala vuxenutbildningen blir allt viktigare inom arbets-marknadspolitiken. Aktuella politiska strävanden är att personer som är arbetslösa och behöver utbildning för att kunna få ett jobb i högre grad än tidigare ska beredas möjlighet till det inom reguljär utbild-ning²⁵. Det framgår bl.a. av att de satsningar som gjorts har inneburit att det införts en rätt till behörighetsgivande utbildning och möjlig-het till studiestartsstöd för vissa arbetslösa personer samt att regio-nalt yrkesvux har införts. Platserna har även ökat inom Yrkeshög-skolan och högre utbildning.

Den 1 januari 2018 trädde ett nytt regelverk för nyanländas etablering i kraft. I samband med detta infördes en utbildningsplikt som innebär att alla nyanlända som tar del av Arbetsförmedlingens etableringsinsatser, och som bedöms vara i behov av utbildning för att kunna komma i arbete, kan anvisas att söka och ta del av utbild-ning, annars kan ersättningen dras in. En nyanländ som har kort utbildning ska i huvudsak ägna sig åt utbildning.

Även om en gymnasieexamen utgör den viktigaste vattendelaren på arbetsmarknaden finns det unga vuxna som har en gymnasie-examen från ett högskoleförberedande program och ändå har svag ställning på arbetsmarknaden. För just denna målgrupp utgör dagens

25 Prop. 2017/18:1. Budgetproposition.

urvalsregler snarare ett hinder än ett stöd. Detsamma gäller för ny-anlända med en längre utbildningsbakgrund, utanför arbetsmarkna-den. Gemensamt för båda dessa grupper är att individerna har en god studievana och goda förutsättningar att både snabbt klara studierna och etablera sig på arbetsmarknaden.

Att detta är ett vanligt förekommande fenomen bekräftas av den enkätundersökning utredningen genomfört både bland studie- och yrkesvägledare och huvudmän (se nedan under 5.1.12).

I motiven till det ovan nämnda förslaget till förändrade urvals-regler från arbetsgruppen kring rätt till högskoleförberedande examen, anges också ett arbetsmarknadsperspektiv. Man säger där att utbild-ningsväsendet, inte minst det för vuxna, har fått en allt större bety-delse även i arbetsmarknadspolitiken. Utbildning kan för individer som har svag ställning på arbetsmarknaden ofta vara vägen till en starkare ställning på arbetsmarknaden. Arbetsgruppen anser därför att individer med en svag ställning på arbetsmarknaden därför bör till-höra dem som prioriteras vid antagning till utbildning inom komvux på gymnasial nivå.

5.10.3 Urval och etableringen av nyanlända

Komvux uppdrag inom etableringen av nyanlända återfinns fram-för allt inom sfi och grundläggande komvux. Eftersom båda dessa områden omfattas av rättighetslagstiftningen ska inget urval ske.

Många nyanlända söker sig till yrkesutbildningar efter sfi och/eller grundläggande komvux. Dagens situation är att vi har en relativt stor grupp nyanlända med en gedigen utbildningsbakgrund. Om en kom-mun väljer att tillämpa urvalsgrunderna strikt kan det innebära att välutbildade nyanlända i behov av yrkesutbildning för sin etablering prioriteras bort i urvalet till yrkesutbildningar.

5.10.4 Urval och kompetensförsörjningsuppdraget

Kompetensförsörjningen till arbetslivet är en avgörande faktor för den svenska tillväxten. Efterfrågan på arbetskraft med gymnasial utbildning har ökat under de senaste åren och rätt kompetens är en avgörande konkurrensfaktor för det svenska arbetslivet. Arbetslivets

efterfrågan på rätt typ av utbildning och utbildning av rätt personer har också ökat under samma period.

Vid samtal med företrädare för arbetslivet har utredningen upp-fattat ett ifrågasättande av komvux roll inom kompetensförsörjnings-området. En uppfattning som redovisats är att urvalsreglerna inom komvux och yrkesvux i och med prioriteringen av individer med kort utbildning och svag ställning på arbetsmarknaden försvårar rekryter-ingen av efterfrågad kompetens. Detta kan enligt arbetslivets före-trädare leda till att komvux inte blir ett fungerande verktyg för kompetensförsörjningen.

En gemensam debattartikel av Sveriges Kommuner och Lands-ting och Svenskt Näringsliv i dagens Samhälle den 7 juni 2018, lyfter just detta²⁶. Författarna skriver att: nuvarande urvalsregler för yrkes-vux gör att företräde ges till den som har kort tidigare utbildning och en svag ställning på arbetsmarknaden. Komvuxutredningen måste utforma nya urvalsregler som även möjliggör att personer som är etablerade på arbetsmarknaden, eller som har en gymnasieexamen, att yrkesväxla. Vi behöver skapa ett flexiblare system som inte skapar stängda dörrar.

Anledningen till att vuxenutbildningen har svårt att hitta en tyd-lig roll inom kompetensförsörjningen kan, förutom urvalsreglerna, vara att nuvarande mål och syfte för vuxenutbildningen inte uttalat stödjer en sådan roll. För gymnasieskolan är detta mål tydligt uttalat i 15 kap. 3 § skollagen där det anges att: Utbildningen i gymnasie-skolan ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetens-försörjningen till arbetslivet och en bas för rekrytering till högskolesektorn.

Denna tydliga syftesbeskrivning har gjort det lättare för gymnasie-skolan att ta in arbetsmarknadens behov i samband med dimensio-nering, arbetslivets inflytande på utbildningarna m.m. och inte enbart utgå från elevernas efterfrågan. Motsvarande stöd för vuxenutbild-ningen saknas i skollagen. Detta trots att det är uppenbart att gym-nasieskolans yrkesprogram inte längre utgör en tillräcklig bas för kompetensförsörjningen, bland annat som en effekt av fallande sök-tryck till yrkesprogrammen på gymnasiet. Det mål som 20 kap. 2 § skollagen anger för vuxenutbildningen har i stället ett starkt individ-perspektiv. Resultatet av detta individperspektiv har gjort att vuxen-utbildningens företrädare i samband med näringslivssamverkan inte haft möjlighet att ge utfästelser om ett utbud baserat på efterfrågan från arbetslivet.

26 Debattartikel i Dagens Samhälle 2018.Vuxenutbildning avgör kompetensförsörjningen.

Vuxenutbildningens roll som en del av basen för kompetensför-sörjningen finns nämnt i 9 § förordningen (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk, där det sägs att myndigheten ska bidra till att trygga den nationella kompetensförsörjningen och underlätta elevers etablering på arbetsmarknaden genom att främja yrkesutbildning, inklusive lärlingsutbildning, inom gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna.

5.10.5 Urval ur ekonomisk synpunkt

Som tidigare nämnts har komvux historiskt haft en kompensatorisk målsättning, vilket dagens urvalsgrunder är ett tydligt exempel på.

Detta gör att komvux står i en särställning gentemot andra utbild-ningssystem. Då man i andra system baserar urvalet på elevens för-måga att så bra som möjligt klara de kommande studierna, samt även på hur bra man klarat sina tidigare studier, är situationen den mot-satta inom komvux.

I samtal med kommuner lyfts ofta det faktum att urvalsreglerna inte är anpassade efter dagens krav på vuxenutbildningen. I tolk-ningen av ”kort tidigare utbildning” eller ”minst utbildning” är det elevens uppnådda utbildningsnivå som räknas, inte hur stora utbild-ningsinsatser eleven fått tidigare. Man menar att många av de som blir prioriterade i dag kan ha fått mycket undervisning, men inte lyckats nå några studieresultat. Ur den aspekten skulle en urvalsbedömning utifrån förutsättningarna att klara studierna kunna vara försvarbart även inom komvux.

Det kan också finnas en risk att nuvarande urvalsregler sätter individer i en situation med skuldsättning i form av studielån, utan att chanserna till att klara studierna och därigenom få en anställning är goda. Av den anledningen infördes i maj 2017 ett nytt rekryte-rande studiestöd, Studiestartsstödet²⁷. Studiestartsstödet är ett bidrag som är avsett för att rekrytera individer som annars inte hade tagit studiemedel. Stödet är riktat till individer mellan 25–56 år, som har en kort utbildning och varit arbetslösa i sex sammanhängande månader.

27 Förordningen (2017:532) om studiestartsstöd.

5.10.6 Urval och jämställdhet

Genom hela det svenska utbildningsväsendet presterar kvinnor bättre än män. Kvinnor är också bättre representerade inom alla frivilliga utbildningsformer.

Som tidigare nämnts prioriterar dagens urvalsgrunder de elever som presterat svagare i en tidigare utbildningssituation. Det innebär att det finns en risk att nuvarande urvalsregler ”straffar” kvinnor för att de lyckats bättre i tidigare utbildningssituationer. Även om det är fler kvinnor än män som studerar vid komvux totalt sett, kan kvinnor vid urvalet till vissa kurser komma att missgynnas av tidigare goda uppnådda studieresultat.

Det finns tecken som tyder på att möjligheter att göra flera kar-riärval eller att göra karkar-riärval senare i livet minskar risken för köns-stereotypa yrkesval. Av den anledningen är det också viktigt att ha urvalssystem som inte låser in individer på grund av tidigare val i livet, utan att det i hög utsträckning finns en möjlighet att byta yrkesbana senare i livet.