Skollagens princip för prioritering

Den generella principen hur sökande till komvux på gymnasial nivå ska prioriteras återfinns i 20 kap. 2 § skollagen. Där anges det att de som fått minst utbildning ska prioriteras. Förutom den mer generella principen om att de som tidigare fått minst utbildning ska prioriteras vid gymnasial komvux, anges i 20 kap. 23 § skollagen att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om urval bland mot-tagna sökande. Detta innebär att närmare bestämmelser om hur den prioritering som skollagen anger ska genomföras i praktiken, står att finna i urvalsbestämmelserna på förordningsnivå.

Principen om prioritering av individer med minst utbildning har en mycket lång historia inom komvux. Redan i början av 70-talet, dvs. när komvux bara hade några år på nacken, upptäcktes att den nya utbildningsformen i allt för hög grad användes av de redan resurs-starka och av personer som redan hade en god utbildningsbakgrund.

LO:s dåvarande arbetsgrupp för vuxenutbildning, LOVUX, kritise-rade nystartade komvux för att den i stor grad rekrytekritise-rade redan utbildade och unga¹. Man var också kritisk mot att komvux tende-rade till att anpassa sitt utbud för att svara mot denna målgrupps

1 LOVUX 1971.Vuxenutbildning. Fakta, erfarenheter och förslag.

behov. Som ett led i 70-talets fördelningspolitiska mål förtydligades den prioriterade målgruppen för komvux till att vara korttidsutbildade vuxna².

Det fördelningspolitiska målet motiverades av två perspektiv.

Dels i jämförelsen mellan individer i ungefär samma ålder, där en viss grupp fått ta del av samhällets utbildningsresurser och en annan inte fått samma möjlighet. Dels i jämförelsen mellan vuxna som växt upp under en tid då skolväsendet inte var utbyggt, och de unga som vid den tiden var de första som skulle få studera i ett mer resursstarkt skolväsende. I det senare exemplet såg man risken av en växande kunskapsklyfta mellan generationerna.

Allt sedan den tiden har prioriteringen av korttidsutbildade i urvalet och komvux som ett kompensatoriskt verktyg för att ge vuxna en andra chans, varit viktiga principer. I de utredningar och propositioner som följt efter detta beslut i början av 70-talet, har man valt att hänvisa till denna princip och låtit den vara oförändrad i nyare regleringar.

I den numera upphävda 1984 års vuxenutbildningslag³ finns inte principen om prioritering av dem med minst utbildning uttryckt i själva lagtexten. Däremot förs ett resonemang om detta i förarbetena⁴ där man säger att behovet av utbildning varierar stort mellan olika grupper av vuxna, men att behovet generellt är störst för kortutbil-dade i aktiv ålder. Det är även så att även välutbilkortutbil-dade kan behöva kom-plettera sina kunskaper. Vidare sägs att formuleringen i lagtexten inte anger någon begränsning med hänsyn till graden av behov eller med hänsyn till vissa grupper av vuxna. Men det är givet att man i första hand tar sikte på vuxna med kort utbildning.

Bestämmelser om vuxenutbildning fördes 1991⁵ in i 1985 års skol-lag⁶. Där finns principen om prioritering av sökande tydligt uttalad i 1 kap. 9 §. Där anges att främst de som erhållit minst utbildning ska få möjlighet att stärka sin ställning i arbetslivet och i det kulturella och politiska livet. Anledningen till att prioriteringen lyftes fram i texten var att man tydligare ville ange att vuxenutbildningens pri-mära syfte var att överbrygga utbildningsklyftor och att detta skulle

2 SOU 1982:29. KOMVUX, kommunal utbildning för vuxna.

3 Vuxenutbildningslagen (1984:1118).

4 Prop. 1984/85:37. Vuxenutbildningslag.

5 Lagen (1990:1477) om ändring i skollagen (1985:1100).

6 Skollagen (1985:1100) upphävd genom 2010:801.

göras genom att bestämmelsen utformades så att den slog fast att det offentliga skolväsendet för vuxna ska ge vuxna tillfälle att i enlighet med individuella önskemål komplettera sin utbildning⁷. Verksamhe-ten skulle i första hand inriktas på att erbjuda dem som tidigare fått minst utbildning möjlighet att stärka sin ställning i arbetslivet och i det kulturella och politiska livet.

1985 års skollag var gällande ända fram till dagens skollag, där prio-riteringsprincipen fortfarande uttrycks, fast i kortare form.

5.2 Urval

Om det finns fler behöriga sökande till en utbildning än vad det finns platser ska ett urval göras bland de sökande. Att välja ut vilken av flera sökande som ska erhålla en utbildningsplats är att anse som myn-dighetsutövning från kommunens sida. All mynmyn-dighetsutövning måste ha stöd i lag.⁸

Enligt vuxenutbildningsförordningen (2011:1108) ska urval ske när det finns fler sökande till en utbildning än vad det finns platser.

Detta innebär att kommunen inte måste tillämpa ett urval så länge det finns platser. Urvalsreglerna ska alltså inte anses som en beskriv-ning av vilka som är målgruppen för komvux eller inte, även om en konsekvens av reglerna i vissa fall har blivit just detta. En kommun kan påverka behovet av urval genom dimensioneringen av antalet platser till kurser som har stor efterfrågan.

Det finns också tillfällen då kommunen inte får tillämpa urval. Ett exempel på detta nämns i sista stycket i 3 kap. 7 § vuxenutbildnings-förordningen, som anger att något urval inte ska göras i fråga om sådan kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som en sökande har rätt att delta i. Även om detta stycke specifikt handlar om de utbildningar som omfattas av rätten till behörighetsgivande komvux, gäller samma sak för andra kurser och utbildningar som omfattas av rättighetslagstiftningen, t.ex. sfi och grundläggande vuxenutbildning.

7 Prop. 1990/91:18. Om ansvaret för skolan.

8 1 kap. 1 § Regeringsformen (1974:152), ”Den offentliga makten utövas under lagarna”.