Urvalsregler inom särvux

Utredningens förslag: Urvalsreglerna i komvuxförordningens 3 kap. 8 § ändras så företräde ges till den med störst behov av utbildning. Vid prioriteringen ska hänsyn tas till:

– den sökandes behov av utbildning för att etablera sig på arbets-marknaden

– den sökandes behov av utbildning för pågående yrkesverk-samhet

– den sökandes behov av utbildning för planerat yrkesval – att den sökande önskar fullfölja studier som den sökande har

påbörjat inom gymnasiesärskolan

Förtur ska dock ges till en sökande som önskar fullfölja studier som den sökande har påbörjat enligt en individuell studieplan.

I kap. 9 föreslår utredningen att särvux ska upphöra som egen skol-form och bli en del av komvux. Detta för då med sig att den nya prioriteringsregeln i skollagen som utredningen föreslår för komvux, även kommer att gälla för särvux. Den övergripande grunden för prioritering kommer då att förändras till ”störst behov av utbildning”.

Precis som angivits ovan anser utredningen att det är viktigt att det finns en samstämmighet mellan bestämmelserna om urval på förord-ningsnivå och den övergripande prioriteringsregeln i skollagen.

Det finns dock några särskilda förhållanden i fråga om urvals-reglerna för särvux. Till att börja med var det bara några år sedan som urvalsreglerna för särvux ändrades, och begreppet ”störst behov”

byttes ut. Anledningen till detta var, som nämnts ovan, att man upp-levde att störst behov är en grund för urval som är svårt, för att inte säga omöjligt, att definiera objektivt. Man hänvisade också till att begreppet ”störst behov” strax före detta hade bytts ut i urvalsreglerna till gymnasial komvux.

Utredningen har dock visat att det både finns praktisk tillämpning av ”störst behov” inom Nationell modell för prioriteringar inom vården, och att det går att överföra dessa erfarenheter till andra områden. Utredningen presenterar också ett förslag på överföring av Nationell modell till komvuxområdet. Detta gör att det till skillnad från tidigare, finns möjligheter till vägledning hur detta begrepp ska tolkas och tillämpas. Utredningen har också visat att en viktig anledning till att begreppet ”störst behov” ersattes med ”kort tidigare utbildning”

var att markera mot användningen av komvux för konkurrenskom-plettering. Av den anledningen anser utredningen att det inte finns något hinder att använda ”störst behov” som grund för prioritering inom särvux.

Ytterligare ett särskilt förhållande är att urvalsreglerna för särvux på gymnasial nivå berör hela detta område, och inte ett specifikt antal kurser. Inom särvux på gymnasial nivå finns ingen rätt för individer att delta i vissa kurser på det sätt som det finns för behörighets-givande kurser vid gymnasial komvux. Som tidigare nämnts måste de föreslagna urvalsreglerna för komvux på gymnasial nivå ses i rela-tion till den rättighetslagstiftning som finns inom detta område. Den senaste utökningen av rättighetslagstiftningen med rätten till behörig-hetsgivande komvux, leder till att de föreslagna urvalsreglerna inom komvux på gymnasial nivå endast kommer att tillämpas inom vissa delar, främst inom yrkesutbildningarna, inom komvux på gymnasial

nivå. Eftersom det inte finns motsvarande rättighetslagstiftning inom särvux, kommer de urvalsregler som förslås för särvux på gymnasial nivå omfatta hela området.

Dagens urvalsregler har som tidigare nämnts en rangordnad prio-riteringslista, där högst prioriterad är den som inte tidigare deltagit i motsvarande utbildning. Anledningen till den prioriteringen är att säkerställa att särvux inte bara blir ”mer av samma” om man tidigare gått gymnasiesärskolan. Särvux bör erbjuda en vidareutveckling för eleven efter gymnasiesärskolan. Sedan följer två steg av prioritering som anger möjligheten att fullfölja studier. Till sist kommer en prio-ritering av utbildning som behövs för pågående yrkesverksamhet eller planerat yrkesval.

Utredningen anser att en logisk följd av att särvux blir en del av komvux, är att även urvalsreglerna harmoniseras. Samtidigt är för-hållandet att urvalsreglerna berör ett bredare område inom särvux än inom komvux en faktor som föranleder en bedömning av om särvux ska ha en helt egen utformning av sina urvalsregler.

Utredningen uppfattar att det finns önskemål från elever inom särvux att deras utbildning i högre grad ska präglas av målsättningen etablering på arbetsmarknaden än en motsvarighet av daglig verk-samhet³³. Utredningen anser att även detta bör spela en roll i utform-ningen av urvalsreglerna.

Utredningen har uppfattningen att det funnits en ambition att styra inriktning och utformning av särvux genom dagens urvals-regler, men att detta inte lyckats fullt ut. Av den anledningen anser utredningen att dagens urvalsregler bör ersättas.

För det första anser utredningen att det finns goda möjligheter att använda ”störst behov” som en utgångspunkt för prioriteringar även inom särvux. Detta leder också till en överensstämmelse mellan skollagens övergripande prioritering och urvalsregeln för särvux.

För det andra anser utredningen att den med störst behov av utbild-ning ska prioriteras vid urval inom kommunal utbildutbild-ning som sär-skild utbildning. I de föreslagna urvalsreglerna för komvux anges att det är den sökandes behov av utbildningen som ska vara utgångs-punkten. Rätten till behörighetsgivande komvux gör att prioriter-ingen sker till en viss kurs inom ett begränsat område av komvux, och då kan det vara lämpligt att bedöma den sökandes behov av just

33 Skolinspektionen 2017, Särskild utbildning för vuxna. Riktad tillsyn i 15 kommuner och ett kommunförbund.

den sökta kursen. Inom särvux finns inte motsvarande rättighets-lagstiftning, varför utredningen anser att det är mer lämpligt med en mer generell prioritering till utbildning utifrån den sökandes behov.

Om en prioritering ska ske med utgångspunkt från en sökandes behov av utbildning, är det också i högre grad individens generella behov som ska prioriteras, vilket då även bör ha större inverkan på hur utbildningens innehåll sätts samman.

Vidare anser utredningen att det inte behövs en rangordning inom urvalsreglerna. På samma sätt som inom komvux går det med de föreslagna urvalsreglerna att göra horisontella prioriteringar inom särvux. Utredningen anser också att regeln i 20 kap. 20 § skollagen att den är behörig som saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge förhindrar att en elev genomgår samma utbildning flera gånger, och att dagens bestämmelse om att den är högst prioriterad som inte tidigare deltagit i motsvarande utbildning är överflödig. Till slut anser utredningen att de önskemål om starkare arbetsmarknads-koppling som elever inom särvux gett uttryck för ska avspegla sig i urvalsreglerna.

Av den anledningen anser utredningen att företräde ges till den med störst behov av utbildning.

Utredningen anser att kommunen vid sin bedömning av störst behov ska ta hänsyn till:

– den sökandes behov av utbildning för att etablera sig på arbets-marknaden

– den sökandes behov av utbildning för pågående yrkesverksamhet – den sökandes behov av utbildning för planerat yrkesval den

sökan-des behov av utbildning för att fullfölja studier som den sökande har påbörjat inom gymnasiesärskolan.

Förslaget innebär både att de särskilda förhållanden som finns inom särvux beaktas, och att den önskvärda samstämmigheten mellan urvals-reglerna för komvux på gymnasial nivå och särvux på gymnasial nivå uppnås.