Förtydligat mål för komvux

Utredningens förslag: Dagens målformulering för komvux i skollagens 20 kap. 2 § förtydligas så att det framgår att även den kommunala vuxenutbildningen utgör en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och en grund för fortsatt utbildning.

Dagens målformulering för komvux i skollagens¹ 20 kap. 2 § är skriven utifrån ett rent individperspektiv. Att individen sätts i fokus är rimligt men samtidigt har komvux under senare år allt mer fått en vidgad roll för arbetsmarknadspolitik, integration och kompetens-försörjning. I fråga om den kommunala vuxenutbildningens roll för kompetensförsörjningen inom arbetslivet finns det dock kommuner och branscher som upplever att det är viktigt att vara tydligare med att komvux spelar en viktig roll för arbetslivets kompetensförsörj-ning. Detta inte minst mot bakgrund av att det numera är uppenbart att det inte är tillräckligt att se enbart gymnasieskolan som basen för kompetensförsörjningen.

1 Skollagen (2010:800).

Målet för den kommunala vuxenutbildningen förtydligas därför så att den överensstämmer med hur komvux fungerar men också bättre står i samklang med skrivningarna om gymnasieskolan. Detta innebär ingen ambitionshöjning för komvux utan är snarare att se som ett förtydligande av nuvarande roll och uppdrag. Ett tydligt bevis för regeringens uppfattning om den roll komvux kan spela för kompe-tensförsörjningen inom arbetslivet är, som tidigare nämnts, satsningen på regionalt yrkesvux. I 1 § förordningen om regionalt yrkesvux² anges att utbildningarna syftar till att leda till kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden. Inom regionalt yrkesvux ska de samverkande kommunerna erbjuda kombinationer av nationella kurser i yrkesäm-nen, och sammanhållna yrkesutbildningar som motsvarar den regionala efterfrågan på kompetens.

Utredningens uppfattning är att komvux redan i dag förväntas samråda med arbetslivets företrädare för att säkerställa att kom-munen kan uppfylla den del av målsättningen i skollagen som säger att individen ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet.

Vidare fanns den kommunala vuxenutbildningen med i den tidigare uppräkningen i Skolverkets instruktion av skolformer som ska främjas för att bidra till att trygga den nationella kompetensförsörjningen.

Utredningen anser dock att det kan vara nödvändigt med ett för-tydligande om vuxenutbildningens roll inom kompetensförsörj-ningen för arbetslivet för att underlätta samverkan mellan kommu-ner och arbetslivet.

4.1.1 Utbildningarna inom komvux kompletterar gymnasieskolan

I gymnasieskolans syftesbeskrivning anges att den ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbets-livet³. Anledningen till syftesformuleringen har varit att öka kom-munernas möjlighet att dimensionera utbildningarna efter arbets-livets behov och att öka det inflytande arbetsmarknadens parter bör ha på utbildningarna. En nära koppling mellan det mottagande arbetslivet och utbildningsanordnarna är nödvändig för att kursinnehåll, dimen-sionering och samarbetet kring praktikplatser ska fungera.

2 Förordningen (2016:937) om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning.

3 Skollagen (2010:800).

Det finns dock en svaghet i beskrivningen att gymnasieskolan solitärt utgör basen för kompetensförsörjningen till arbetslivet. En starkt bidragande faktor i det matchningsproblem som arbetslivet upplever är de snabba förändringarna i fråga om kompetensbehov.

Ur detta perspektiv har gymnasieskolan en svaghet då utbildningarna är programbaserade och fleråriga. Gymnasieskolan har flera år från antagning av en elev till examen, vilket gör att ledtiden är för lång för att kunna lösa de snabba förändringar av kompetensbehoven som arbetslivet uppvisar. Det är snarare så att gymnasieskolan utgör en bas för den grundläggande kompetensförsörjningen till arbetslivet, men inte den löpande kompetensförsörjningen.

Här finns ett stort behov av den kortare ledtid som ett kurs-baserat komvux erbjuder, där kompetensutvecklingen består av mer riktade insatser. Yrkesprogramsutredningen konstaterar i sitt betänk-ande⁴ att gymnasieskolan inte räcker till för att lösa kompetens-försörjningen och att vuxenutbildningen behöver inkluderas för att komma till rätta med att arbetslösas kvalifikationer till stor del inte svarar upp mot arbetsmarknadens behov.

Utredningens bedömning är att vuxenutbildningen redan har en given roll som del av basen för kompetensförsörjningen, inte minst genom den kraftiga utbyggnaden av yrkesvux. Denna roll återspeglas dock inte i nuvarande målformuleringar i skollagen.

4.1.2 Utredningen föreslår ett förtydligande av målen för komvux

Utredningen föreslår ett förtydligande av målen för vuxenutbild-ningen så att det tydliggörs att arbetslivets behov av kompetensför-sörjning beaktas i vuxenutbildningen.

Planeringen av innehållet i och dimensioneringen av utbudet vid komvux är en viktig uppgift för kommunen i målsättningen att erbjuda en komvux som är relevant i dagens samhälle. För att det utbudet verkligen ska svara mot de behov som finns bör kommunens analy-ser av efterfrågan på utbildning omfatta både individernas och det regionala arbetslivets behov. När det gäller analysen av arbetslivets behov av kompetensförsörjning är det något som redan i dag

4 SOU 2015:97, s. 49, Välja yrke.

förs av flera aktörer, t.ex. regionalt utvecklingsansvariga och Arbets-förmedlingen, varför kommunerna kan använda dessa analyser för att säkerställa att utbudet svarar mot de regionala behoven av kom-petensförsörjning inom arbetslivet. Ett förtydligande av målet så att det är anpassat till hur vuxenutbildningen bidrar till kompetensför-sörjningen är i huvudsak ett kodifierande av gällande uppdrag och innebär i sig ingen ambitionshöjning.

4.2 Studiefinansiering

4.2.1 Brister när det gäller studiefinansiering för elever inom särvux

Utredningens bedömning: Vuxna med utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada som har för avsikt att studera inom särskild utbildning på gymnasial nivå med syfte att stärka sin ställning på arbetsmarknaden bör säkerställas ekonomiska förutsättningar att göra detta.

Utredningen kan konstatera att möjligheten att finansiera sina studier för elever inom särvux inte är likvärdiga över landet. Studier inom särvux berättigar inte till studiemedel från CSN och det är inte heller något som utredningen förespråkar. Däremot skulle det ska-pas möjligheter på ett helt annat sätt än i dag för den enskilde om utbildningens syfte att stärka sin ställning på arbetsmarknaden kunde innebära samma rätt att behålla ersättning genom socialförsäkringen eller liknande som sysselsättning inom till exempel daglig verksamhet gör. Utredningen ser den bristande finansieringsmöjligheten som ett stort hinder för den enskilde att kunna ta del av den utbildning som kommunerna erbjuder. Utredningens bedömning är att förutsätt-ningarna för vuxna med utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada att kunna finansiera sina studier är en bidragande orsak till att ett flertal kommuner inte uppfattar att det finns någon efterfrågan på utbildning och därmed inte heller erbjuder något utbud av till exempel yrkes-utbildning inom särvux på gymnasial nivå. Det är svårt att få en heltäckande bild av hur elever i särvux finansierar sina studier i dag.

En del har någon form av pension, andra har stöd via SPSM och ytterligare elever har aktivitetsersättning via Försäkringskassan. Det

är främst den sistnämnda som kan vara problematisk för elever som till exempel vill gå en lärlingsutbildning inom särvux. Utredningen har mötts av en bild av att Försäkringskassans bedömningar inte är likvärdiga över landet och att det finns elever som avstår från utbild-ning för att inte riskera att förlora sin försörjutbild-ning.