Förslag till förordning om ändring i förordningen (1992:395) om uppdragsutbildning inom (1992:395) om uppdragsutbildning inom

skolväsendet

Härigenom föreskrivs att 2 och 5 §§ förordningen (1992:395)¹ om uppdragsutbildning inom skolväsendet ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 §²

I förordningen avses med – reguljär utbildning: utbild-ning i gymnasieskolan, kom-munal vuxenutbildning eller sär-skild utbildning för vuxna, och

I förordningen avses med – reguljär utbildning: utbild-ning i gymnasieskolan eller kom-munal vuxenutbildning, och – ordinarie elever: elever i

gym-nasieskolan, kommunal vuxen-utbildning eller särskild vuxen-utbildning för vuxna.

– ordinarie elever: elever i gym-nasieskolan eller kommunal vuxen-utbildning.

5 §³ De som deltar i uppdrags-utbildning får ges betyg enligt bestämmelserna för jämförbar reguljär utbildning i gymnasie-skolan, kommunal vuxenutbild-ning eller särskild utbildvuxenutbild-ning för vuxna om

De som deltar i uppdrags-utbildning får ges betyg enligt bestämmelserna för jämförbar reguljär utbildning i gymnasie-skolan eller kommunal vuxen-utbildning om

1. uppdragsutbildningen följer en eller flera av de kurs- eller ämnes-planer som gäller för den jämförbara reguljära utbildningen, och

2. lärarna har en kompetens som motsvarar vad som gäller för lärare inom den jämförbara reguljära utbildningen.

Denna förordning träder i kraft 1 juli 2020.

1 Senaste lydelse 2016:453.

2 Senaste lydelse 2016:453.

3 Senaste lydelse 2016:453.

2 Inledning

Utbildning är viktig för individen och för hela samhället. Tidigare kunde man ofta klara sig på arbetsmarknaden och i samhällslivet med en kortare utbildning. I dag har gymnasieutbildning kommit att bli en viktig grund. Samtidigt som det inte är obligatoriskt att gå i gym-nasieskolan misslyckas många med att få examen eller upplever sig ha gjort ett felaktigt utbildningsval när de väl börjar arbeta eller vill studera vidare. Komvux har då (som beskrivs närmare i kapitel tre) allt mer blivit möjligheten att få en andra eller en annan chans, inte bara till egen utveckling utan även till etablering, yrkesbyte eller som grund för vidare studier.

Det finns ett starkt forskningsstöd för att utbildning har en mängd positiva effekter både för den enskilde individen och för samhället.

Utbildning stärker individens ställning på arbetsmarknaden, ger per-sonlig utveckling och högre livsinkomster. Det finns även ett gediget stöd för att högre utbildningsnivå bidrar till ökad social tillit, minskad kriminalitet och förbättrad hälsa. Utbildning verkar dessutom leda till förbättrat välmående, antingen som en absolut effekt genom per-sonlig utveckling eller som en effekt av en relativ förbättring av livs-situationen.¹

Utbildning har dessutom kommit att bli allt viktigare för den enskildes etablering i arbetslivet, antingen som en följd av faktiskt förändrade kvalifikationskrav i jobben eller som en effekt av en till-tagande betydelse av den signaleffekt som genomförd utbildning har.

Detta har under senare år lett till att fullföljd gymnasieutbildning har blivit allt viktigare för individers jobbchanser. Mot den bakgrunden ter det sig självklart att möjligheter att studera som vuxen har blivit allt viktigare.

Det svenska systemet med kommunal vuxenutbildning där även särskild utbildning för vuxna (särvux) ingår har förutsättningar att

1 Se bl.a. OECD (2015) Universal Basic Skills: What Countries Stand to Gain. OECD Publishing.

spela en viktig roll för hur individer och arbetsgivare ska kunna möta ett förändrat arbetslivs krav på utbildning, kvalifikationer och kom-petens. Utredningens bedömning är att komvux och särvux, rätt utformat, utgör en allt viktigare institution för att tillhandahålla den vidareutbildning, validering och de yrkeskunskaper som samhället efterfrågar. Tillgång till vuxenutbildning gynnar individens ställning i samhället och på arbetsmarknaden och är en viktig grund för arbets-livets kompetensförsörjning. Vuxenutbildningen ger dessutom möj-lighet till bildning och ökat självförtroende genom att ge viktiga kunskaper kring samhället, digitaliseringen och en ökad förmåga till källkritik. Den är på det sättet även viktig, inte bara för individerna och en väl fungerande arbetsmarknad, utan även för demokratin.

Samtidigt som utbildning är en nyckel för att etablera sig i sam-hället finns det grupper som trots utbildning står långt från arbets-marknaden. Unga vuxna med funktionsnedsättningar är en särskilt utsatt grupp. Utanförskapet för människor med intellektuell funk-tionsnedsättning är betydande och att minska det är ett ansvar för flera politikområden.

Över tid har vuxenutbildningen kommit att bli ett verktyg för allt fler politikområden. Historiskt har komvux kompensatoriska upp-drag varit helt dominerande med syfte att möte individers behov av att reparera skolmisslyckanden eller kort skolgång. Men i allt högre grad har komvux kommit att bli centralt även för att hantera växande utbildningsbehov i integrationspolitiken och för att ge arbetslösa rele-vanta kvalifikationer. Utöver det har det blivit uppenbart att komvux är en viktig del i Sveriges kompetensförsörjning.

Det övergripande syftet med utredningens förslag är att, utifrån utredningens direktiv, stärka vuxenutbildningens förutsättningar att hantera alla dessa behov. För att göra detta är det viktigt att reda ut vad komvux och särvux utgörs av. Kommunernas vuxenutbildning inom skolväsendet består av komvux och särvux. Utbildning i svenska för invandrare (sfi) var tidigare en egen skolform men är sedan den 1 juli 2016 en del av komvux, kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi). Komvux innefattar i hög grad kurser som mot-svarar grundskola och gymnasium. Särvux riktar sig till vuxna med utvecklingsstörning eller med en förvärvad hjärnskada, dvs. personer med en intellektuell funktionsnedsättning. Även särvux erbjuds på grundläggande och gymnasial nivå. Särvux kan sägas motsvara den utbildning som ges i grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Under

senare år har ytterligare en del tillkommit som tillhör komvux men som finansieringsmässigt och förordningsmässigt är specialbehandlat, nämligen de yrkesinriktade utbildningarna inom regionalt yrkesvux.