Enkät
Enkäten skall i första hand betraktas som ett urvalsinstrument för att finna de sex lärare som anser sig själva ge mycket respons till eleverna när de arbetar med muntlig
framställning. I andra hand kan man diskutera de självvärderingar som alla inblandade lärare gjort. Eftersom enkäten byggde på en attitydskala uppstod frågetecken vid kategoriseringen av svaren. Tolkning och kategorisering av attitydskalor är alltid ett problem och jag tydliggör därför här mitt tillvägagångssätt.
Enkäten (bil. 1) bestod av 19 frågor som de tillfrågade kunde besvara med ett enkelt kryss. Hela enkäten var en A4-sida. De 19 frågorna var tänkta i fyra delar:
• hur ofta eleverna har muntliga framträdanden (1 fråga)
• hur ofta man har genomgångar inför muntliga framträdanden (5 frågor) • hur ofta man ger respons (4 frågor)
• vilken typ av kriterier man använder sig av när man som lärare ger respons (9 frågor)
På en attitydskala, inte alls – ibland – ofta – mycket ofta, kunde lärarna markera ett kryss på lämpligt ställe. De första tio frågorna som behandlade själva attityden till muntlig framställning var de som var mest intressanta i början av undersökningen, eftersom kategoriseringen av lärarna skedde utifrån dessa. Frågorna som ställdes om kriterier vid responsgivning blev intressanta först vid intervjutillfället.
För att hitta kategorier för urvalet ställde jag frågor till mig själv medan jag tog del av enkäterna. Frågorna jag ställde gjorde det lättare att hitta ett mönster i svaren. Enkäterna sorterades i en första indelning efter hur mycket lärarna anser sig ge muntlig respons i samband med att eleverna gör muntliga framträdanden. Därefter sorterades enkäterna efter hur mycket genomgångar kring formen för muntlig framställning som
48
görs och den sista sorteringen skedde efter hur många muntliga framställningar som görs. Jag arbetade stadieindelat (gt för sig, gs för sig och gy för sig) och till slut kunde varje lärare hamna under någon av dessa åtta kategorier.
1. begränsad respons, få genomgångar, få muntliga framträdanden 2. begränsad respons, få genomgångar, många muntliga framträdanden 3. begränsad respons, många genomgångar, få muntliga framträdanden 4. begränsad respons, många genomgångar, många muntliga framträdanden 5. mycket respons, få genomgångar, få muntliga framträdanden
6. mycket respons, få genomgångar, många muntliga framträdanden 7. mycket respons, många genomgångar, få muntliga framträdanden 8. mycket respons, många genomgångar, många muntliga framträdanden Det var framförallt de lärare som hamnade i kategori 6 och 8 som var intressanta för en intervju. De i kategori 6 var intressanta eftersom de svarat att de hade få genomgångar men ändå gav mycket respons och hade många framträdandetillfällen. Det som är intressant för min undersökning är vad det beror på att man inte arbetar explicit med formen för muntlig framställning men anser att man ger mycket respons och har många framträdandetillfällen. Kategori 8 var intressant eftersom det var här jag trodde mig hitta den mesta beprövade erfarenheten.
Eftersom alla lärare nu fanns kategoriserade efter sin självvärdering kunde jag enkelt få fram olika typer av resultattabeller som kunde stå som underlag för en diskussion. De resultat jag valt att diskutera finns i kapitel 8.
Intervju
En styrd nyfikenhet och ett stort intresse har varit min ledstjärna både i
frågeformuleringen och i genomförandet av den kvalitativa intervjun. Eftersom jag redan vid enkätsammanställningen visste vad jag letade efter (lärare som i en självvärdering ansåg sig ge mycket respons) kunde koncentrationen ligga på att formulera frågor inför intervjun som visade hur den intervjuade läraren såg på sitt sätt att handla och reflektera runt respons och muntlig framställning. En intervjuguide utformades (bil. 2) där fyra teman var utgångspunkten: Praktiken, Responsens praktik, Responsuppföljningens praktik och Praktikens bakgrund och eventuella framtid. I dessa teman formulerade jag sedan öppna frågor. För att inte tappa greppet om de öppna frågorna arbetade jag fram ett antal nyckelord till varje fråga. Jag lyssnade efter nyckelorden under intervjusituationen för att kunna göra en så kallad sondering (Ely,
49
1993) och ställa följdfrågor. Varje intervju tog cirka en timma. Man kan kalla
intervjufrågorna för strukturerade eftersom alla sex lärare fick samma frågor. Däremot är själva genomförandet inte strukturerat eftersom frågorna var öppna (Trost, 1997).
Att genomföra en kvalificerad intervju för första gången och vara helt orutinerad i genren har fått mig att ställa mig undrande ibland. Redan när jag sammanställt
intervjufrågorna har jag stängt in lärarna i min fålla. Jag har avgjort vilka frågor som är värda att ställa och frågan är då om jag får reda på något som jag inte redan visste. Min förförståelse kan hindra läraren att säga något nytt. Å andra sidan kan en helt
ostrukturerad intervju i ett ämne där jag själv har ett starkt engagemang och lång erfarenhet göra att jag under intervjun börjar diskutera det som den intervjuade läraren säger. Jag vill omedvetet stärka min egen övertygelse. Det var sista det skälet som avgjorde att jag istället för en helt ostrukturerad intervju valde ett mellanting, och där mitt syfte var att styra intervjun med min nyfikenhet. Min problemformulering fick bilda grunden för hur frågorna formulerades. De följdfrågor jag ställde vid sonderingen kändes angelägna för den intervjuades möjlighet att förtydliga sig. Nyckelorden (bil. 2) vid sonderingen har sin grund i min egen förförståelse. Det hjälpte mig i tolkningen. Varje fråga skrev jag ner på ett mindre blad, typ kartoteksblad. Här fanns också de ord jag valt ut att lyssna efter då jag kunde ställa följdfrågor. Fördelen var att jag kunde hålla ordning på frågorna och inte förirra mig in i en diskussion som antingen avsiktligt eller oavsiktligt styrkte min egen uppfattning i frågan. Man kan naturligtvis diskutera om detta kan kallas för en ostrukturerad intervju, men för mig som orutinerad
intervjuare gav det lagom styrning och frihet.
En annat problem var hur jag skulle registrera intervjusvaren. Jag valde
bandinspelning och informerade lärarna om detta när jag kontaktade dem via telefon. Då informerade jag också om hur intervjun var upplagd och om anonymitetsskydd. Intervjuerna genomfördes i lärarnas egen skolmiljö. Det var inga problem att hitta avskilda platser att sitta på.
Det är en svårighet att få med det som den intervjuade uttrycker icke-språkligt. Då kan en videoupptagning vara ett bättre hjälpmedel. För att inte glömma sådant som jag registrerade under intervjun gjordes noteringar för hand direkt efter att intervjun var avslutad. Det rörde sådant som minspel, tveksamheter i samband med frågor eller om något speciellt hände vid intervjutillfället. Intervjuerna skrevs ut de närmaste veckorna efter intervjutillfället i en analysmall (bil. 4) där förutom fråga och svar även tema och
50
subtema kunde noteras vid senare genomläsning och analys. Intervjuerna är återgivna med skriftspråksanpassad transkription.
Det visade sig att den bild av lärarna som vuxit fram vid genomgången av enkäterna bekräftades vid fem intervjuer av sex genomförda. Att avgöra om det finns samstämmighet mellan enkät och intervju går inte eftersom jag inte genomfört intervjuer med dem som svarat att de ger eleverna begränsad respons. Frågor som jag däremot har ställt mig är om prestigefaktorn (Ejvegård, 2003) spelat in i något fall. Eller om det är så att lärarna när de fyllde i enkäten funderade i termer av ideal och
verklighet, vilket i så fall skulle kunna innebära att man som lärare undervärderar sin egen responsinsats.
Att leta efter teman i intervjumaterialet framstod rätt snabbt som den analysmetod som passade bäst. Jag ville tona ner den enskilda lärarens sätt att arbeta i klassrummet eftersom mitt mål var att lyfta fram en samlad beprövad erfarenhet. Om man tecknar porträtt eller typfall anser jag att en risk finns att läsaren av min text förlorar sig i vad de enskilda gör eller inte gör. Efter att ha skrivit ut de bandinspelade intervjuerna isolerade jag de teman som jag kunde identifiera och som kunde relateras till teoridelen och syftet med undersökningen. Mitt förhållningssätt har från början varit empirinära, vilket också inneburit att jag under pågående analys kunnat få syn på det som inte sades explicit under intervjun. I sin tur har detta inneburit att tillvägagångssättet tagit lång tid i anspråk. Det jag funnit i intervjuerna har inte kunnat filtreras genom teoretiska termer och ramar som vid ett tidigare tillfälle ställts upp. Att tydliggöra och synliggöra lärarnas beprövade erfarenhet har betytt att kopplingen mellan teori och analys fått omprövas flera gånger. Man kan säga att mitt utgångsförhållningssätt varit empirinära, men efterhand har jag växlat mellan att ha ett empirinära och ett teorinära förhållningssätt och det har blivit fruktbart.
De teman jag vaskat fram skall tillsammans med teoridelen förhoppningsvis ge svar på mina forskningsfrågor. Temana är:
• Sammanhanget för muntlig framställning
Här presenterar jag lärarnas egna förhållningssätt till muntlig framställning och vilka auktoriteter de stödjer sig på.
51
Lärarna framhåller klassrumsmiljön när de talar om respons och jag söker här svar på vad lärarna ser som ett tillåtande klassrum.
• Responsens praktik
Under detta tema låter jag lärarna beskriva både innehåll och form i den respons de ger eleverna efter muntlig framställning.
• Reflektion
Detta är ett tema som lärarna ofta framhåller som viktigt, men som de sällan har tid med eller former för hur de skall gå tillväga med.
52