Under tiden jag skrivit min uppsats har det som sig bör dykt upp nya frågor. Min studie är ingen återvändsgränd utan leder vidare mot nya mål. Framförallt intresserar mig tre områden. Det första är klassrummet som muntlig arena. Vilka röster är det som hörs i klassrummet? Då menar jag inte främst ur ett genusperspektiv utan med vilket syfte olika röster hörs. I forskning har man länge intresserat sig för innehåll och form i ett yttrande, men inte lika mycket satt ficklampan på den mottagarmedvetenhet som finns i rösten/yttrandet. I en fortsatt studie kan man utgå från den modell jag kallar
responsmodell (figur VII) och undersöka intellectio vidare.
Talgenrer är det andra område som väckt mitt intresse och nya frågor. Exempel på frågor jag skulle vilja ha svar på är: Vilka talgenrer är synliga i klassrummet? Vilka av dessa är mest använda? Finns det osynliga talgenrer? Hur inkluderas och exkluderas talare och lyssnare i ett muntligt föredrag till flera eller i ett samtal mellan få?
Det tredje området där nya frågor väckts handlar om hur läraren betygsätter en muntlig framställning. Vad utmärker ett godkänt, ett väl godkänt och ett mycket väl godkänt i betyg? Hur motiverar läraren betyget för eleven?
90
Litteraturförteckning
Adelmann, Kent (2002), Att lyssna till röster. Ett vidgat lyssnandebegrepp i ett
didaktiskt perspektiv. Avhandling från Lärarutbildningen vid Malmö högskola
Andersen, Øivind (2002), I retorikkens hage. Oslo: Universitetsforlaget Antonovsky, Aaron (1991), Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur
Bitzer, Loyd F. (1997 [1968]), Den retoriske situation. I: Rhetorica Scandinavica nr 3, september 1997
Björk, Lennart (1988), The writing process: composition writing for university students. Lund: Studentlitteratur
Bruce, Barbro (2003), ”Bokstavsbarnen” och bokstäverna. I: Louise Bjar & Caroline Liberg (red.) Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur
Danielsen, Mette (1999), Norskfaget og de tause elevene I: Hertzberg, Frøjdis & Roe, Astrid Muntlig norsk. Oslo: AIT Otta AS
Dysthe, Olga (1997), Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur Eide, Tormod (1999) Retoriskt leksikon. Oslo: Spartacus Forlag
Einarsson, Jan (2004), Språksociologi. Lund: Studentlitteratur Ejvegård, Rolf (2003), Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur
Elmelund Kjeldsen, Jens (1997), Et retoriskt fundament for skrivning: Pragmatik, intention och kvalitet. I: Evensen, Lars Sigfred og Torlaug Løkensgard Hoel (red.)
Skriveteorier og skolepraksis. Oslo: LNU/Cappelen Akademisk Forlag
Ely, Margot m fl (1993), Kvalitativ forskningsmetodik i praktiken – cirklar inom cirklar. Lund: Studentlitteratur
Evensen, Lars Sigfred (1997), Å skrive seg stor: Utvikling av koherens og sosial identitet i tidlig skrivning. I: Evensen, Lars Sigfred og Torlaug Løkensgard Hoel (red.) Skriveteorier og skolepraksis. Oslo: LNU/Cappelen Akademisk Forlag Gadamer, Hans-Georg (1997 [1960]), Sanning och metod i urval. Urval, inledning och
översättning av Arne Melberg, Göteborg: Daidalos
Gustavsson, Bernt (2002), Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk
kunskap. Skolverket
Hellspong, Lennart (2004a [1992]), Konsten att tala. Handbok i praktisk retorik. Lund: Studentlitteratur
91
Hellspong, Lennart (2004b [1992]), Konsten att tala. Övningsbok i praktisk retorik. Lund: Studentlitteratur
Hertzberg, Frøydis (2001), Tusenbenets vakre dans. Forholdet mellom formkunskap og sjangerbeherskelse. I: Rhetorica Scandinavica nr 18, juni 2001
Hertzberg, Frøydis (1999), Vurdering av muntlig – det går an. I: Hertzberg, Frøjdis & Roe, Astrid Muntlig norsk. Oslo: AIT Otta AS
Hillocks, George (1987), Synthesis of research on teaching writing. Educational
Leadership, maj, s 71-82
Holst, Ylva (2003), Vad jag inte vågade säga I: Psykologtidningen nr 7-8, 2003 Hundeide, Karsten (2003), Det intersubjektiva rummet. Klassrummets dolda
styrmekanismer för inkludering och exkludering av elever. I: Dysthe, Olga (red.)
Dialog, samspel och lärande., Lund: Studentlitteratur
Ilsaas, Tove (1995), Publikumsrollen i norskklasserommet. Om att være en god tilskuer og tilhører – og medspiller. I: Høisæter, Sissel (red.) (1995) Norsk i skolen. Om
arbeid med munnleg opplæring i grunnskolen. Oslo: LNU og Cappelen Akademisk
Forlag
Johannesson, Kurt (2000), Retorik eller konsten att övertyga. Stockholm: Nordstedts Kindeberg, Tina (2003), Didaktik och retorik i forskarutbildnigen. Rapport från
Högskoleverket
Lindhardt, Jan (2004), Memorias skabende funktion. I: Rhetorica Scandinavica 2004:3- 4. S. 4-14
Lindstedt, Inger (1998), ”Till de unga, till dem som ämna bliva tidningsmän”.
Handböcker i journalistik. Institutionen för journalistik och masskommunikation,
Göteborgs universitet
Lindstedt, Inger (2002), Textens hantverk. Om retorik och skrivande. Lund: Studentlitteratur
Ljungblad, T och Öhlund, K (1970), Talängslan – en faktor att räkna med I:
Svenskläraren nr 2
Løkensgard Hoel, Torlaug (2001), Skriva och samtala. Lärande genom responsgrupper. Lund: Studentlitteratur
Lpf 94: 1994 års läroplan för de frivilla skolformerna. Utbildningsdepartementet
Lpo 94: 1994 års läroplan för de obligatoriska skolformerna. Utbildningsdepartementet
Nationalencyklopedin, 2003-07-31
92
Malmgren, Lars-Göran (1996), Svenskundervisning i grundskolan. Lund: Studentlitteratur
Norrby, Catrin (1996), Samtalsanalys. Så gör vi när vi pratar med varandra. Lund: Studentlitteratur
Nystrand, Martin & Brandt, Deborah (1989), Response to writing as a context for learning to write. I: C.M. Anson (red.): Writing and response. Theory, practice and
research. Urbana, Ill.: NSTE
Olsson Jers, Cecilia (2000), Retoriken ger synliga elever. I: Retorikmagasinet 2000:6 Otnes, Hildegunn (1999), Lytting – en av de “fire store” I norskfaget. I: Hertzberg,
Frøjdis & Roe, Astrid Muntlig norsk. Oslo: AIT Otta AS
Palmér, Anne (1999), Tal och tanke. Metareflektion som metod i talundervisning I:
Svenska i utveckling nr 13. Svenska på prov. Arton artiklar om språk, litteratur, didaktik och prov. Uppsala universitet
Penne, Sylvi (1999), Nadia og retorikken I: Hertzberg, Frøjdis & Roe, Astrid Muntlig
norsk. AIT Otta AS
Quintilianus (översättning 2002), Den fulländade talaren., översatt av Bengt Ellenberger, Stockholm: Wahlström & Wahlström
Rosengren, Mats (1998), Konsten att leda själar: om konflikten mellan retorik och
filosofi hos Platon och Chaïm Perelman. Eslöv/Stehag: Symposium
SAOL (1998), Nordstedts Ordbok
Skiöld, Bo-Arne (1992), En talande tystnad I: Strömquist, Siv (red.) Tal och samtal. Lund: Studentlitteratur
Strömquist, Siv (1993 [1988]), Skrivprocessen. Lund: Studentlitteratur
Strömquist, Siv (1992), Systematisk talträning – går det an I: Strömqvist, Siv (red.) Tal
och samtal. Lund: Studentlitteratur
Strömquist, Siv (1996), Talarskolan. Talprocessen – teori och tillämning. Gleerups Trost, Jan (1997), Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur
Trost, Jan (2001), Enkätboken. Lund: Studentlitteratur
93
Enkät om responsarbete i Muntlig framställning Bilaga 1
Antal år som du arbetat som lärare:……… Nuvarande undervisningsuppdrag (ålder på eleverna, ämnen, tjänstgöringsomfattning): ………...
Ange hur ofta Du och dina elever arbetar med följande:
• muntliga framträdanden
• förberedelser av muntliga framträdanden • genomgång av hur man genomför ett
muntligt framträdande
• genomgång av hur man gör för att berätta • genomgång av hur man gör för att informera • genomgång av hur man gör för att
argumentera
• ger respons till varandras muntliga framträdande
• reflekterar över sitt eget muntliga framträdande
• får respons från dig enskilt
• få respons från dig tillsammans med kamrater
Hur ofta brukar Du och/eller eleverna ge respons på följande: • röststyrkan • tempo • gester • engagemang • manusanvändning • språket • nervositet • disposition • innehåll Namn:……… Skola:………... Inte alls
Ibland Ofta Mycket ofta
Inte alls
Ibland Ofta Mycket ofta
94
Intervjuguide Bilaga 2
Praktiken Nyckelord vid sondering
1. Du har i enkäten svarat att du ofta arbetar med muntliga framträdanden och då förstår jag att du tycker att det är ett viktigt inslag i din undervisning. Kan du förklara varför du tycker det?
2.Vad tror du har påverkat ditt
förhållningssätt till att arbeta mycket med muntiga framträdanden i klassrummet? 3. Kan du beskriva de sammanhang dina elever håller muntlig framträdanden i?
4. Tycker du att någon form av läromedel är till hjälp när du arbetar med muntliga framträdanden?
5. Hur ser du på balansen mellan innehåll och framförande vid bedömning? Tror du att dina elever har samma uppfattning?
Tillit, självförtroende, läroplan,
systematisk talträning, komplement till skrivande, förmåga att uttrycka sig i tal
Praktisk erfarenhet, utbildning, läst litteratur, lång lärarerfarenhet,
lärartrygghet, svenskämnets ”fyra hörn” Ämnesintegration, lärarens egen
ämneskombination, hjälpgummerollen, halvklasstimmar, avgränsade perioder, läromedelsstyrning, skolans ”egen” läroplan, redovisningar, gestaltning, praxis Idéer till innehåll i framträdanden,
kriterielistor, regler, vilket läromedel
Responsens praktik
6. Vad innebär respons för dig?
7. Hur ser du på ordet respons i förhållandet till ordet kritik?
8. Kan du beskriva hur du arbetar för att få en god responsmiljö i ditt klassrum? 9. Du har angett i din enkät att du ofta använder dig av respons både från dig som lärare och från klasskamraterna. Kan du beskriva hur du arbetar?
10. I vilken form ger du respons?
Direktrespons, respons i efterhand, progression, språkutveckling,
handledning, vägledning, bedömning Positivt, negativt, omsorg, god råd, konstruktivt
Fostran till responsgivare, gruppstorlek, sammanhang, global och lokal nivå
Skrivna lappar, specifika responsuppgifter etc
95 11. Brukar du låta din elever visa dig sitt manus innan de skall redovisa?
12 a). Du har angett i din enkät att du ofta har genomgångar i samband med muntliga framträdanden. Vilken typ av
framträdanden är det?
12 b). Du har angett i din enkät att du inte så ofta har genomgångar i samband med muntliga framträdanden? Vad är det som gör att du inte har det så ofta?
13. I Nationella Provet testas eleverna på olika genrer på olika stadium. Hur förbereder du dina elever på det? 14. Du fick på enkäten kryssa i i vilken mån dina elever reflekterar över sina egna muntliga framträdanden. Jag skulle vilja att du kommenterar ditt arbetssätt där.
15. Vilken medvetenhet tycker du att det finns hos barn/ungdomar om mottagarna i en framförandesituation?
Retorik, genrer, systematisk talträning, formalisering
Tidsaspekt, tidigare kunskap, progression
Responsuppföljningens praktik
16. Använder du dig av någon form av kriterielistor/bedömningsmallar när du ger respons?
17. Vad innehåller dina
kriterielistor/bedömningsmallar? Har du några sådana listor jag kan få ta del av? 18. Om du använder dig av
kriterielistor/bedömningsmallar får eleverna då ta del av dem innan de talar/redovisar/gör framträdanden? 19. En möjlighet är att låta eleverna ställa upp de kriterielistor/bedömningsmallar som de skall arbeta efter. Är det någon som du har provat? Beskriv hur du gick till väga.
20. När du bedömer och betygsätter, vilket är då viktigast – processen eller
framförandet?
NP:s listor, läromedlens listor, egna uppställda kriterielistor, ”automatiska” kriterielistor tack vare tränade lärarögon
Läraren tar del av processen, arbete hemma – skola, loggbok, förberedelsetid
96
Praktikens bakgrund och ev framtid
21. Anser du att du kan använda dig av dina kunskaper om skrivprocessen i talandet?
22. Har du varit på någon typ av fortbildning när det gäller talandet? 23. Vilken typ av fortbildning eller
kompetensutbildning skulle du önska fanns att tillgå?
Studiedagar, Uppsala universitet, Demosthenes, Utbildningsstadet
97
Höör den 26 januari 2003 Bilaga 3
Till dig som undervisar i ämnet svenska
Under vårterminen i skolan genomförs de Nationella Proven i ämnet svenska. I skolår 5 väljer läraren själv lämplig tidpunkt, i skolår 9 ligger provdatum i början av februari och i B-svenska på gymnasiet (åk 2 eller 3) genomförs provet i mitten av april. Ett moment som är gemensamt oavsett vilken skolform man går är att eleven skall genomföra en muntlig uppgift. Eleverna förväntas kunna berätta, informera och argumentera på olika nivåer. Syftet med denna enkät är att få en bild av hur lärare idag har möjlighet och tid att arbeta med förberedelser av förberedda muntliga framställningar (inte enbart inför det Nationella Provet) och ge respons på dessa.
Mitt namn är Cecilia Olsson Jers och jag arbetar som universitetsadjunkt i Svenska i ett
mångkulturellt samhälle på enheten Kultur-Språk-Medier på Lärarutbildningen i
Malmö. Min ambition med denna enkätundersökning är att få svar på några frågor jag har om sk muntlig framställning. Jag har själv den erfarenheten att både förberedelser inför muntliga redovisningar av olika slag samt den respons jag som lärare vill ge eleven efter framförandet är oerhört viktig, men tar väldigt mycket tid. De Nationella Proven är ju enbart milstolpar för att se att våra elever har uppnått godkänd nivå. Det ligger mycket arbete bakom, både från lärarens sida och från elevens sida.
Resultatet från enkäten kommer att ingå i en magisteruppsats som jag skriver nu i vår. Uppsatsen kommer att ha fokus mot framförallt den muntliga respons som ges i klassrummet oavsett stadium. Alla uppgifter kommer att behandlas konfidentiellt. Jag är däremot tacksam om Du vill skriva ditt namn och Din skola längst ner på enkäten om Du är intresserad av att ställa upp på en intervju. Intervjun kommer att ta ungefär 60 minuter och kommer att utgå från enkätfrågorna för att sedan ge Dig utrymme att fördjupa dina svar.
Jag bifogar ett svarskuvert och ber ämnesansvarig skicka det tillbaka till mig senast den 12 februari.
Tack för att Du ställer upp! Hälsningar
Cecilia Olsson Jers
Lärarutbildningen, Malmö Högskola Arb. tfn: 040 – 665 80 46
Mobiltfn: 070 – 510 11 91
98
Datorfil: analysmall - liggande Bilaga 4
Intervjunr: (kodnummer)
Situation: (kort beskrivning av plats, verksamhet, syfte – högst en rad) Deltagare: COJ & (kodnamn på elev/lärare, gärna också ålder)
Inspelad: 200X-XX-XX, kl XX.XX - XX.XX Transkriberad av: COJ 200X-XX-XX
R-verk Ta- lare