Datainsamling av nedskrivna svar

Det här avsnittet beskriver genomförandet av datainsamlingen och delas in sektionerna respondenter, material och procedur.

5.1.1. Respondenterna

För att kunna besvara studiens frågeställningar rekryterades 92 svenska gymnasieelever mellan 16-20 år (M:17, 61, SD: 1, 88) som hade studerat eller som under tiden för datainsamlingen studerade historia på gymnasiet (kurserna historia 1a och historia 1b).

Utöver dessa elever så tillfrågades ytterligare 29 elever som valde att inte ställa upp i undersökningen. Rekryterandet avgränsades geografiskt till regionen Skåne på grund av praktiska skäl. Kriterier för antalet rekryterade respondenter berodde dels på praktiska anledningar, dvs. antalet respondenter som kunde tänka sig att vara med i studien och

graden av mättnad i insamlat material, Leavy, 2014. Eleverna deltog från tre olika skolor och fyra olika program: Samhällsprogrammet 32 elever, Ekonomiprogrammet 33 elever, Barn- och fritidsprogrammet 14 elever och Vård- och omsorgsprogrammet 13 elever.

Eleverna rekryterades genom ombud då jag primärt tog kontakt med historielärare som i sin tur kunde ta ställning till om en eller flera av deras klasser kunde tänkas vara tillgänglig för deltagande i studien. Därefter gick en förfrågan om deltagande vidare till eleverna i den specifika klassen. Eftersom jag behövde ha tag i en specifik typ av respondent, en

gymnasieelev som studerar eller nyligen har studerat historia på en svensk gymnasieskola, så kan urvalet anses ha skett med hjälp av ett ändamålsenligt urval. Rekryteringen skulle även kunna sägas ha skett med hjälp av ett bekvämlighetsurval eftersom jag sökte efter

respondenter via lärare inom befintligt nätverk eller via lärare vars kontaktuppgifter fanns online på Internet.

5.1.2. Material

Studiens båda frågeställningar undersöktes genom att låta respondenterna besvara frågor om historiskt tänkande och kreativitet inom ramen för en historieuppgift.

Historieuppgiften var tänkt att likna en till synes vanlig skoluppgift för att kunna dra slutsatser om och på vilket sätt som kreativitet gestaltas i den vardaglig kontext. Liknande uppgifter har även använts i tidigare forskning kring kontinuitet och förändring (Eliasson, et. al., 2015) och vid nationella historieprov i Sverige (bp.skolverket, 2021). Härnäst så beskrivs historieuppgiften och de frågor som designats för att kunna undersöka studiens båda frågeställningar.

Historieuppgiften. Historieuppgiften utgjorde navet i datainsamlingen (se bilaga) och erbjöd en möjlighet att undersöka förekomsten av såväl en förståelse av kontinuitet och förändring som gestaltningen av olika former av kreativitet hos respondenterna. För detta ändamål så läste respondenterna igenom två texter som tog upp temat natursyner under två historiska perioder (före och efter industrialismens genombrott i Sverige). Eleverna ombads sedan jämföra texterna om de olika historiska tidsperioderna och leta efter kontinuitet och förändring gällande natursyner. I ett andra skede så ombads eleverna att fortsätta

jämförelsen av temat, men denna gång mellan de två historiska tidsperioderna och sin egen samtid. På så sätt jämfördes natursyner på kontinuitet och förändring över tre olika

tidsperioder. I ett sista skede så värderade respondenterna det egna svaret på kreativitetens två delkomponeneter; originell/ny kunskap och meningsfull/nyttig kunskap. Här skattade

respondenterna sig själv på i vilken grad som de upplevde att det lärt sig något nytt och nyttigt efter genomförd historieuppgift på varsin Likert-skala. De bipolära skalorna bestod av fem steg med verbala etiketter i mitten och på de yttre skalpunkterna (Instämmer i låg grad, varken eller/neutral och instämmer i hög grad) samt kompletterades med sifforna 1, 2, 3, 4 och 5 inne i skalan. Användandet av Likert-skalor kan motiveras av att skalan utgör ett vanligt sätt att mäta subjektiva uppfattningar, går snabbt att genomföra (något som bedömdes vara av vikt eftersom skalorna var placerade i slutet av uppgiften), och gav numerära värden som kunde användas i studiens sambandsanalyser.

Medföljande text till historieuppgiften. Historieuppgiftens text presenterade utifrån ett kronologiskt perspektiv olika natursyner genom historien och delades in i två delar; Före industrialismen (1600-tal-1875) och Efter Industrialismen (1875-1960-talet) med en brytpunkt år runt 1875 vid tiden för industrialismens ungefärliga genombrott i Sverige (se bilaga). Valet av ämnet natursyner, med dess utgångspunkt i mentalitets- och miljöhistoria, berodde på att mentalitetshistoria kan anses utgöra en länk mellan historieämnet och psykologin (dit kreativitet ofta anses tillhöra), men även på att miljöhistoria utgör ett aktuellt ämne i samtiden som eleverna skulle kunna relatera till. Följande källor användes i konstruktionen av texten (Ivarsson, 1995, Larsson, Almgren & Almgren, 2014: 242-243). Språket i texten anpassades till gymnasieelever, bland annat med hjälp av ett pilottest, i ett försök att inte låta elevernas kompetens gällande läs- och skrivfärdigheter bli avgörande för deras möjligheter att besvara frågorna i historieuppgiften (Eliasson, et. al., 2015).

5.1.3. Procedur

Pilottestet. Inledningsvis så genomfördes ett pilottest för att kunna testa material och procedur innan insamlandet av de nedskrivna elevsvaren tog vid. Ett andra mål var att jag skulle kunna få en inledande träning så att den inledande datainsamlingen inte skulle komma att skilja sig nämnvärt från den sista. Slutligen så strävade pilottestet efter att göra datainsamlingen så lik vardagliga rutiner ute i skolan som möjligt. På så sätt fanns det en förhoppning om att kunna göra datainsamlingen så ekologisk valid som möjligt. Av praktiska skäl så användes människor i min närhet som respondenter i pilottestet, så som familjemedlemmar, kolleger och elever. Totalt så deltog 9 respondenter i pilottestet. Målet var att materialet till slut skulle framstå som tydligt, förståeligt och smidigt för någon som inte var insatt i studien på förhand. Pilottestet använde sig även av kontrollfrågor för att kunna utröna hur tydlig och engagerande historieuppgiften var. Som ett resultat av

pilottestet så reducerades historieuppgiftens text och kontrollfrågorna togs bort. Även instruktionerna kring vad kontinuitet och förändring innebär formulerades om för att bli tydligare.

Insamlande av nedskrivna elevsvar. Datainsamlingen inleddes med en presentation av kontexten för studien och de etiska riktlinjer som studien följde (se avsnittet om etiska överväganden nedan för mer utförlig information). Den inledande informationen tydliggjorde även att historieuppgiften förväntades ta cirka 20 minuter, att inga tidigare förkunskaper krävdes och att uppgiften kunde liknas vid en vanlig skoluppgift inom historieämnet. Valet av en tidsgräns på 20 minuter togs utifrån följande resonemang. För lång tid till uppgiften kan upplevas som för ansträngande eller för långtråkigt. För kort tid till uppgiften kan istället upplevas som för pressande och medföra en risk att

respondenterna endast hinner genomföra delar av uppgiften. Tiden på 20 minuter utgjorde förhoppningsvis en bra balans mellan dessa parametrar, något som även stöddes av det genomförda pilottestet. Genomförandet av uppgiften skedde likt ett prov individuellt, under tystnad och med handuppräckning vid behov av frågor. Slutligen så avslutades datainsamlingen genom att jag tackade för deras medverkan och frågade om möjligheterna att ta kontakt med läraren igen vid ett senare tillfälle om behov fanns.