Förslag på vidare forskning

Den här studien pekar på att kreativitet skulle kunna ha en betydelse för historiskt tänkande med en fokus på kontinuitet och förändring, något som skulle kunna utforskas vidare på olika sätt i framtida forskning. I det här avslutande avsnittet så föreslås tre sådana vägar framåt med en särskild fokus på det resonemang om bred och djup kreativitetsfokus som fördes ovan.

7.2.1. Fortsatt kvalitativ utforskning av bred och djup kreativitetsfokus vid ett historiskt tänkande kring kontinuitet och förändring

Ett första spår skulle kunna bestå av att fortsätta undersöka kreativitet och kontinuitet och förändring, men att fokusera närmare på den efterföljande explorativa fasen inom The Geneplore Model of Creativity. Enligt resultat i denna studie så är det av vikt att

idegenererande (Genererande) följs upp av en kritiskt granskande fas (exPlorerande) som i ett led att inte bara fokusera på originalitet, utan även på meningsfullhet. Gymnasielevernas kreativitet i den här studien ansågs huvudsakligen ligga på ett preliminärt stadie vilket lämnar utrymme för vidare återkoppling, till exempel genom att på ett tydligare sätt kontextualisera och förankra de kreativa idéerna i historiska exempel. En sådan efterföljande explorerande fas hade kunnat undersökas genom begreppet lärande

bedömning där jämnåriga gymnasieelever ger återkoppling på det insamlade materialet i denna studie. Det här upplägget skulle även komplettera föreliggande studie i att den betraktar kreativitet och historiskt tänkande från ett socio-kulturellt perspektiv, något som på senare tid har efterlysts i samband med såväl kreativt tänkande (Glaveanu, 2015) som historiskt tänkande (Thorp & Persson, 2020).

En annan väg framåt är att ta hjälp av redan existerande elevsvar från de nationella proven i historia som genomförs regelbundet i den svenska grundskolan. Ett liknande upplägg som i föreliggande studie skulle kunna tillämpas, men med fördelen att

forskningen fortsätter i en ännu mer utpräglad ekologisk kontext. De nationella proven representerar en high-stakes-kontext som genomförs inom ramen för det ordinarie undervisningen, spelar ofta en stor roll för elevernas betyg och görs utan någon explicit tanke på kreativitet. Ytterligare en fördel med detta forskningsupplägg är att det tillåter en nyansering och generalisering av den här studiens syn på kreativitet som närvarande i redan existerande skoluppgifter. Genom att undersöka samma frågeställningar i nya kontexter och analysera likheter och skillnader mellan dessa så ökar möjligheterna att ta reda på vilka ramar som kan ställas runt de framtagna resultaten. Dessutom så skulle ett användande av nationella prov kunna ge en möjlighet att slumpmässigt välja ut elever från en nationell pol med tusentals elever. På så sätt skulle framkomna resultat ha en bättre möjlighet att kunna generaliseras till ett större sammanhang.

7.2.2. Bred och djup kreativitetsfokus vid andra former av historiskt tänkande

En annan väg framåt utgörs av att fortsätta undersöka bred och djup kreativitetsfokus inom andra historiska perspektiv. Kreativitetens koppling till elevernas historiemedvetande skulle till exempel kunna undersökas närmare (i vilken grad finns det ett samband mellan subjektiv kreativitet och upplevelsen av ett historiemedvetande?) och eventuella samband mellan kognitiva kreativa processer och andra former av historiskt tänkande skulle kunna jämföras med framkomna samband i den här studien. Här skulle exempelvis motsägelser via ett janusianskt tänkande kunna undersökas vid historiskt tänkande kring signifikans (utveckling för en grupp skulle kunna betyda tillbakagång för en annan grupp), den etiska dimensionen (motsatta perspektiv på historiska konflikter), orsaker och konsekvenser (att både påverka och påverkas av historien), hanterandet av primärkällor (originalkälla som såväl kvarleva som en berättande källa) och perspektivtagande (det möjliga och det omöjliga med att sätta sig in i förflutna kontexter). Sammantaget så pekar dessa

resonemang på att kreativitet med fördel skulle kunna undersökas inom ramen för andra historiska perspektiv bortom den föreliggande studiens avgränsningar.

Framtida forskning kring kreativitet och andra former av historiskt tänkande skulle kunna använda sig av kompletterande datainsamlingsmetoder för att utveckla förståelsen av hur kreativitet fungerar inom historieämnet, till exempel Thinking Aloud protocol

(Ericsson & Simon, 1993; Smith & Breakestone, 2015). Vid Thinking Aloud Protocol (TAP) avger respondenterna sina svar verbalt under uppgiftens gång vilket möjliggör en närmare granskning av respondenternas kreativa processer medan de sker i realtid. En sådan process skulle kunna ge tillgång till ofullständiga resonemang och analyser av vad som ledde fram till respondentens slutsatser. Det är till exempel möjligt att elever bollar med ett antal idéer i tanken innan de bestämmer sig för att skriva ner en av idéerna i uppgiften. Respondenterna hinner endast skriva ner ett svar och att de mest ovanliga och för uppgiften otypiska idéerna kanske väljs bort först. Jämfört med föreliggande studiens datainsamling så är denna teknik mer utmanande för respondenterna, inkluderar färre respondenter och är mer tidskrävande att analysera, men kan å andra sidan ge nya insikter i hur elevkreativitet genereras i ett ännu mer initialt skede än i föreliggande studie.

7.2.3. Experimentell undersökning av bred och djup kreativitetsfokus

Ett sista förslag på vidare forskning utgörs av att kombinera den kvalitativa blicken med en experimentell ansats. Djup kreativitetsfokus i form av ett janusianskt tänkande är än så länge relativt lite utforskat inom kreativitetsfältet och i en ännu mindre grad i forskning som berör historiskt tänkande med fokus på kontinuitet och förändring. I denna studie ombads inte eleverna explicit att vara kreativa. Det är därför möjligt att mängden och formen av kreativitet skulle se annorlunda ut om elever ombeds att medvetet fokusera på multipla perspektiv och motsägelser som en del av instruktionerna till ett historiskt

tänkande med fokus på kontinuitet och förändring. Resultaten från den här studien visar att det kan finnas en begynnande kreativitet inneboende i redan existerande historieuppgifter, men ett fältexperiment skulle kunna visa på att denna kreativitet skulle kunna utvecklas vidare genom en mer medveten fokus på kreativitetsbegreppet.

En kvasi-experimentell studie skulle även kunna ha större möjligheter än föreliggande studie att uttala sig om kausalitet inom historieämnet. Här skulle en experimentell design kunna komplettera föreliggande studies kvalitativa upplägg med en design som medvetet försöker få gymnasielever att maximera sin kreativitet med hjälp av olika former av

instruktioner. Ett tillägg av en andra oberoende variabel i form av varierande instruktioner

att vara kreativa tänkande skulle därför kunna undersökas med hjälp av en 2 x 2 faktoriell mellangruppsdesign med två oberoende variabler (janusianskt tänkande, form av

instruktion) och två beroende variabler (upplevd kreativitet och förståelsen av kontinuitet och förändring). Forskningsförslag som dessa kunna bidra till ökad förståelse av

kreativitetsbegreppet inom ramen för en pedagogisk kontext.

Sammanfattningsvis så förekommer kreativitet som ett aktuellt begrepp i läroplaner inom såväl en svensk som en internationell kontext, men det är fortfarande oklart hur lärare ska arbeta med kreativitet i ramen för pedagogiska undervisningssituationer i skolan (Patston et. al., 2021; Skolverket.se, 2021b; Wyse & Ferrari, 2015). Den här studien visar på att olika former av kreativitet kan finnas i redan existerande skoluppgifter och att kreativitet potentiellt skulle kunna utveckla elevernas domänspecifika tänkande. Resultaten pekar även på att initialt genererad kreativitet kan behöva utvecklas vidare i en efterföljande kritisk fas som tar hänsyn till såväl förtjänster som begränsningar gällande den kontext som

kreativiteten ska verka inom. Förhoppningsvis så kan resultat som dessa bidra med att hjälpa elever att utveckla en nyanserad förståelse av den komplexa verklighet som Heraclitus beskriver så kreativt motsägelsefullt om i den föreliggande uppsatsens öppningscitat ”Change is the only constant in life”.