Konstruerandet av ny och meningsfull kunskap

Att öka möjligheterna till att utveckla ny och meningsfull kunskap ingår i själva syftet med att tänka historiskt kring kontinuitet och förändring, något som i den här studien definieras som en historisk förståelse av kontinuitet och förändring genom de sex dimensionerna kvantitet, integration, korrekthet, kompletthet, komplexitet och centralitet. Även teoretiska resonemang kring kreativitet betonar utvecklandet av ny och meningsfull kunskap.

Inriktningen på ny kunskap inom en kreativitetskontext visas upp genom en fokus på att eleven själv upplever sig ha upplevt något nytt (subjektiv kreativitet) samt inom objektiv kreativitet genom att eleven visat upp nya slutsatser i jämförelse med övriga elever (statistisk kreativitet) eller i jämförelse med på förhand uppsatta förväntningar (oväntad kreativitet). Vidare, så definieras meningsfullhet inom objektiv kreativitet i linje med resonemanget ovan, dvs. som historisk förståelse av kontinuitet och förändring genom de sex dimensionerna, samt vid subjektiv kreativitet som att eleven själv upplever sig ha lärt sig något nyttigt. Sammantaget så pekar dessa resonemang på att även om kreativitet och kontinuitet och förändring lägger olika vikt vid ny och meningsfull kunskap (se nedan under skillnader mellan kreativitet och kontinuitet och förändring), så delar de båda koncepten en likhet i syftet att konstruera ny och meningsfull kunskap.

Men hur stödjs dessa överensstämmande teoretiska resonemang av insamlad data i den här studien? Här visade sambandsanalyser på en positiv korrelation mellan exempel på kontinuitet och förändring och förekomst av olika former av kreativitet i svaren. I analysen av insamlat material så hittades ett statistiskt signifikant positiv korrelation mellan objektiv kreativitet och en historisk förståelse av kontinuitet och förändring (på grund av en snedfördelning av svaren så genomfördes icke-parametriska korrelationsuträkningar). Här hade oväntad kreativitet, dvs. svar som bedöms som korrekta men oväntade utifrån på

förhand uppsatta kriterier till historieuppgiften, och historisk förståelse av kontinuitet och förändring ett statistiskt signifikant samband (Spearman´s korrelationskoefficient, (rs(,521)

= 000, p < .001) med en stor effektstorlek (Cohen, 1988). En trolig förklaring till det observerade sambandet skulle kunna vara att respondenter som givit fler kreativa svar även har givit fler svar totalt sätt vilket gör att den totala bedömningen till en stor del påverkas av kvantitet (fler vanliga svar ger även fler kreativa svar).

Det ovan funna sambandet skulle kunna tas som ett tecken på att fler kreativa svar skulle kunna leda till en ökad förståelse av kontinuitet och förändring, eller motsatsen, att en ökad förståelse av kontinuitet och förändring skulle kunna leda till fler kreativa svar. Ett sådant samband stödjs även av ett statistiskt signifikant samband mellan uppvisad subjektiv kreativitet och förståelse av kontinuitet och förändring. Subjektiv kreativitet mättes i linje med tidigare forskning som en kombination av både graden av originalitet (i vilken grad som eleven själv upplever sig ha lärt sig något nytt efter genomförd historieuppgift) och graden av meningsfullhet (i vilken grad som eleven själv upplever sig ha lärt sig något nyttigt efter genomförd historieuppgift). Utifrån denna operationalisering så uppvisades korrelationsanalysen ett statistiskt signifikant samband upp mellan uppvisad subjektiv kreativitet och en förståelse av kontinuitet och förändring över tid (rs(210) = 045, p < .05.

med en liten till mellanstor effektstorlek (Cohen, 1988). Sammantaget så hittades alltså samband mellan olika former av kreativitet (objektiv och subjektiv kreativitet) och en fokus på kontinuitet och förändring i föreliggande studie, något som skulle kunna peka på en snarlik syn på konstruerandet av ny och meningsfull kunskap. Nästkommande del visar upp konkreta exempel bakom denna potentiella samsyn.

Identifierade exempel på subjektiv och objektiv kreativitet vid ett historiskt tänkande kring kontinuitet och förändring. I en kvalitativ studie som denna så är ett viktigt mål att visa upp olika

perspektiv på det undersökta fenomenet. Kreativitet definieras i den här studien som kognitiva processer som genererar unika och meningsfulla idéer utifrån subjektiva och objektiva bedömningar inom ramen för historieämnet. I linje med denna definition så visade respondenterna upp en mängd olika kreativa uttryck i sina slutsatser om kontinuitet och förändring. Överlag så visade en dryg majoritet (56 %) av respondenterna i den här studien upp kreativitet i olika former. Knappt hälften (41 deltagare (45 %) visade upp subjektiv kreativitet och drygt hälften (52 deltagare (66 %) visade upp objektiv kreativitet.

Vid analysen av objektiv kreativitet så framkom en rad olika exempel på objektiv kreativitet. Det fanns till exempel en stor variation gällande uppvisandet av statistisk

kreativitet, dvs. hur ovanlig en slutsats är i jämförelse med övriga slutsatser i datainsamlingen. Exempel på slutsatser som lades fram av 1 %, 5% och 10 % av

respondenterna visas upp i citaten nedan. Som en kontrast så ges även ett citat på slutsatser som inte fanns vara statistiskt kreativa, dvs. slutsatser som återfanns hos en majoritet av respondenterna.

1a. Citat som exemplifierar slutsats inom gränssnittet 1 %: ”Naturen går inte att påverka under någon av tidsperioderna. I del 1 så förekom epidemier, missväxt och hårda vintrar, I del så 2 spred vinden farliga metaller (Respondent 23).”

1b. Citat som exemplifierar slutsats inom gränssnittet 5 %: ”idag så är vi inte lika beroende av vädret som förr. Vi kan till exempel importera lättare och använda växthus (Respondent 22).”

1c. Citat som exemplifierar slutsats inom gränssnittet 10 %: ”En skillnad idag jämfört med förr är att allt färre jobbar inom jordbruket idag (Respondent 79).”

1d. Citat som exemplifierar icke statistisk kreativ slutsats. ”Både under del 1 och del 2 så använda människorna naturen för sig själv, även om det skadade naturen (Respondent 12).”

Även olika former av oväntad kreativitet identifierades. Här skiljer sig den oväntade kreativiteten från den statistiska kreativiteten genom att förlita sig på förhand uppställda kriterier för vad som ska räknas som ett förväntat svar, medan den statistiska kreativiteten istället utgår ifrån en relativ bedömning där de olika respondenternas svar jämförs med varandra. Följaktligen så analyserades därför den oväntade kreativiteten genom att bedöma i vilken grad som respondenternas slutsatser särskilde sig från förväntade resultat på historieuppgiften (se citat 2a för exempel på en förväntad slutsats). Vid en oväntat kreativ slutsats så höll sig alltså respondenterna inom ramen för vad uppgiften krävde, svaren var historiskt korrekta och behandlade kontinuitet och/eller förändring gällande natursyner över minst två av tidsperioderna, men besvarade ändå historieuppgiftens frågor på ett sätt som var överraskade sett till de svar som förväntades. Totalt så identifierades 84 oväntade slutsatser (19,67 %) av totalt 427 slutsatser i insamlat material i linje med denna

operationalisering av oväntad kreativitet.

2a. Citat som exemplifierar en förväntad slutsats utifrån historieuppgiftens förbestämda kriterier:

”Medvetenheten om vår påverkan på naturen ökade från del 1 till del 2 (Respondent 56).”

Bland dessa 20 % av den totala svarsbilden så förekom en rad olika former av oväntade svar. En form av oväntad kreativitet utgjordes av slutsatser som uttryckte annan fakta än vad som förväntades utifrån historieuppgiftens medföljande text, till exempel oväntade exempel på naturkatastrofer (se Citat 2b). Totalt så visade 19 (21 %) respondenter upp

sådana slutsatser. En annan typ av oväntad kreativitet, framlagda av 45 (49 %)

respondenter, beskriver andra formar av natursyner än de som tas upp explicit i texten (se Citat 2c). Ytterligare en tredje form av oväntad kreativitet behandlade andra

underkategorier till det historiska tänkande kontinuitet och förändring än det som det som förväntades (huvudsakligen slutsatser om förändringens hastighet, se Citat 2d). Totalt 3 (3

%) av respondenterna la fram ett sådant perspektiv. Slutligen så framkom exempel på en fjärde och en femte typ av oväntad kreativitet i form av oväntade slutsatser om kontinuitet respektive förändring (se Citat 2e och Citat 2f). 21 (23 %) respektive 41 (45 %) av

respondenterna la fram sådana slutsatser. Sammantaget så förekom alltså en rad olika former av oväntade svar på den framlagda historieuppgiften i föreliggande studie.

2b. Exempel på slutsats med oväntad faktakunskap: ”Precis som i del 1 så drabbas vi även av naturkatastrofer idag, till exempel skogsbränder i USA och Australien (Respondent 18).”

2c. Exempel på slutsats med oväntad natursyn (att se på relationen mellan människa och natur genom ett maktperspektiv): ”Människans makt över naturen har ökat. Innan var människan mindre, placerad av gud. Nuförtiden så gör människan vad som helst med naturen (Respondent 73).”

2d. Exempel på slutsats med oväntad underkategori (respondenten kommenterar förändringens hastighet): ”I del 2 fanns mer miljöförstörelse, till exempel massproduktion, bränna fossila bränslen. Skogsskövling i del 1 går snabbare återskapa än fossila bränslen (Respondent 63).”

2e. Exempel på slutsats med oväntad kontinuitet: ”Vissa länder i tredje världen idag är mer lika hur vi levde förr än många länder i Europa. Hur jordbruket drabbas av naturen (Respondent 55)”.

2f. Exempel på slutsats med oväntad förändring: ”Människor som lever i ett samhälle som lever av jordbruk har minskat kraftigt (respondent 18).”

Dessa citat visar tillsammans med redovisad deskriptiv statistik på olika sätt att vara kreativ i föreliggande studie. Sammantaget så ger dessa observationer en potentiell empirisk uppbackning av ett teoretiskt resonemang som pekar på att såväl kreativt som historiskt tänkande betonar utvecklandet av ny och meningsfull kunskap