Positionering av resultat i relation till tidigare forskning

I den här sektionen så positioneras de ovan redovisade resultaten i förhållande till tidigare forskning. Den första sektionen visar på likheter med tidigare forskning, medan den efterföljande delen visar på skillnader. Här lyfts även den här studiens unika

kunskapsbidrag fram.

6.4.1. Likheter med tidigare forskning

De framtagna resultaten i den här studien delar många likheter med tidigare forskning. Ett av de viktigaste resultaten pekar på att kreativt och historiskt tänkande delar många likheter, så som en fokus på ny och meningsfull kunskap, förändringar, multipla perspektiv och motsägelser. När det gäller en fokus på ny och meningsfull kunskap så verkar det finns en likhet med tidigare forskning som visat på förekomsten av kognitiva kreativitetsfärdigheter inom främst estetiska områden (Patston, et. al., 2018). När det kommer till en fokus på förändring, att det skulle kunna vara lättare att generera slutsatser som berör förändring över tid än slutsatser som berör kontinuitet, så återfinns liknande resultat i tidigare

forskning som uppmärksammat kontinuitet och förändring i en svensk kontext (Eliason, et.

al., 2015; Rosenlund, 2021). Den gemensamma fokusen på multipla perspektiv inom såväl kreativt som historiskt tänkande, har också stöd i tidigare forskning. Huvudsakligen vid studiet av divergent tänkande inom historieämnet (Diakidoy, & Spanoudis, 2002; Havekes, et. al, 2017; Tokdemir, 2017). Slutligen så stödjs en fokus på motsägelser inom det

janusianska tänkandet av tidigare forskning som fokuserat på paradoxer, antitester och kontrafaktiskt tänkande inom andra domäner än historieämnet (Kray, Galinsky, & Wong, 2006).

När det kommer till skillnader mellan kreativitet och ett historiskt tänkande kring kontinuitet och förändring, så som olika betoning på avlägsen information, originalitet och meningsfullhet, så finns det även här en koppling till tidigare forskning. I likhet med resultatet här så pekar tidigare forskning på riskerna med avlägset analogiskt tänkande (Jay

& Reisman, 2019; Seixas, 2017). Även om analogier skulle kunna bidra till ett mer

personligt meningsfullt och ämnesintegrerade perspektiv på kontinuitet och förändring, så är sådana slutsatser svårare att förankra i historiska faktakunskaper (VanSledright, 2011) och skulle även kunna bidra till presentism och en allt för subjektiv och bristfälligt

förankrad historieskrivning. Den skilda betoningen av originalitet kontra meningsfullhet syntes bland annat i föreliggande studie genom att uppvisad kreativitet huvudsakligen var av preliminär karaktär och i behov av en efterföljande explorativ fas med syfte att förankra abstrakta kreativa idéer i historien. Detta resultat kan knytas till tidigare forskning som betonar behovet av att använda både konkreta faktakunskaper och abstrakt resonerande inom historieämnet (Eliasson, et. al, 2015; Lee, 2004; Seixas, 2013). Resultat kan även knytas till diskussioner om en integration av kreativt och kritiskt tänkande (Finke, Ward &

Smith, 1992; Glassner & Schwartz, 2007; Mumford, et. al., 2012,), till kreativitetsmodeller som intresserar sig för en ofärdig och potentiell kreativitet (Corazza; 2016; Mullen, 2018;

Runco, 2019; Waila, 2019) och till forskning som betonar såväl en genererande som en kritisk fas vid kreativt tänkande (Mumford, et. al., 2012; Reiter-Palmon, et. al., 2019; Ward et. al,1999). Slutligen så skulle det janusianska tänkandet kunna tolkas in i tidigare forskning kring historiskt tänkande som menar att det finns en ömsesidig relationen mellan

kontinuitet och förändring (Rosenlund, 2021).

6.4.2. Skillnader gentemot tidigare forskning

Utöver likheter med tidigare forskning så framkom även resultat som visar på skillnader gentemot tidigare forskning inom kreativitetsområdet. En skillnad från en mer traditionell syn på kreativitet gäller vikten av att inte låta kreativitet vara synonymt med att endast generera originella idéer. Resultat från den här studien pekar på betydelsen av att inte prioritera en genererande fas framför en explorativ, dvs. att inte endast ta fram originella idéer utan även fortsätta granska dessa idéer med hjälp av en efterföljande kritisk

återkoppling för att idéerna ska bli så meningsfulla som möjligt i den kontext som de ska verka i. Detta betonande av att kreativa idéer behöver vara meningsfulla och granskas kritiskt står i kontrast mot en kreativitetssyn som uteslutande jämställer kreativitet med originalitet och idegenererande (se t.ex. originality bias, Beghetto, 2010; Tanggaard &

Wegener, 2016).

Ytterligare skillnader mellan denna studies resultat och tidigare forskning ligger i betonandet av janusianskt tänkande och en fokus på förändring. Resultat från den här studien pekar på betydelsen av att inte sväva alltför långt bortom den historiska kontext som studeras inom en framlagd historieuppgift, utan att istället generera kreativa idéer inom det material som studeras, företrädesvis genom att problematisera framlagt materiel med hjälp av janusianska motsägelser. Denna fokus på att hålla sig innanför boxen och generera kreativitet genom janusianskt tänkande står i kontrast mot tidigare forskning som

bortom den föreliggande kontexten (Chan, Dow & Schunn, 2014; Srinivasan et. al., 2018).

Vidare, så skulle en skillnad mellan resultat i denna studie och tidigare forskning på kreativitet stå att finna i en inriktning på förändring. I föreliggande studie så genererades fler kreativa idéer vid en fokus på förändring än vid en fokus på kontinuitet. Detta resultat kan kontrasteras mot tidigare forskning som huvudsakligen betonar vikten av använda likheter istället för skillnader i genererandet av kreativa idéer (se till exempel

konceptkombinerande, Ward, 2007).

Avslutningsvis så skulle resultat från den här studien även kunna bygga vidare på och nyansera forskning kring kreativitet som en domänanpassad förmåga. Genom att

undersöka hur kreativitet ser ut inom just kontexten historiskt tänkande kring kontinuitet och förändring, så skiljer sig denna studie från tidigare forskning som mäter kreativitet som en huvudsakligen generell förmåga som fungerar på ett liknande sätt oavsett vilken domän den studeras i (Baer, 2017). I linje med samma resonemang så har kreativitet i den här studien även undersökts med hjälp av en kontextanpassad och autentisk uppgift till skillnad från en del tidigare kreativitetstest som rikta in sig på att testa deltagares generella

kreativitetspotential (Gajda, Beghetto & Karwowski, 2017). På så sätt hoppas jag kunnat ha visat på vad det innebär att vara kreativ vid just ett historiskt tänkande kring kontinuitet och förändring. Slutligen så kan den här studien även sägas skilja sig från tidigare forskning som studerat kreativitet inom historieämnet genom att använda ett flertal olika sätt att definiera och operationalisera kreativitet, samt genom att stödja resonemang kring likheter och skillnader mellan kreativitet och historiskt tänkande kring kontinuitet och förändring med hjälp av en empirisk undersökning. En sådant multidynamiskt sätt att undersöka kreativitet kan förhoppningsvis bidra till ytterligare nyanser kring vad det innebär att tänka kreativt kring kontinuitet och förändring genom historien.

6.4.3. Bidrag till den teoretiska kunskapsutvecklingen

Som e avslutning till detta resultatkapitel så lägger jag fram tankar kring hur föreliggande studie skulle kunna bidra med en teoretisk kunskapsutveckling inom områdena kreativitet och historiskt tänkande med fokus på kontinuitet och förändring. Här utgörs det

huvudsakliga resultatet av en empirisk undersökning som stödjer likheter mellan kreativitet och kontinuitet och förändring i form av gemensam fokus på ny och meningsfull kunskap, förändring, multipla perspektiv och motsägelser. Även skillnader identifierades, så som att kreativt tänkande fokuserar mer på avlägsen information och originalitet än ett historiskt tänkande kring kontinuitet och förändring. En sådan empirisk jämförelse med stöd i

autentiskt elevmaterial från gymnasiet har mig veterligen inte genomförts inom tidigare forskning.

I inledningen till den här studien så ställdes kreativitet och historiskt tänkande kring kontinuitet och förändring upp bredvid varandra härstammande från två olika

forskningstraditioner. Syftet var att undersöka hur kreativitet gestaltas och interagerar med det historiska tänkandet. Efter genomförd analys så finns det mycket som pekar på att kreativitet och kontinuitet och förändring står nära varandra i både en teoretisk och

empirisk mening. Kreativitet har svårt att fungera på egen hand och behöver en kontext att verka i. På så sätt kan kreativiteten anses vara beroende av kontinuitet och förändring för att kunna fungera. Till viss del skulle även det motsatta perspektivet kunna vara gällande.

Visserligen så går att tänka kring kontinuitet och förändring på ett icke kreativitet sätt, till exempel genom att en elev lägger fram slutsatser som varken hen själv eller läraren finner nya i sammanhanget eller svar som endast innehåller ett eller fåtal perspektiv, inga

motsägelser och lite koppling till elevens egna liv, men ett sådant svar kan förr eller senare behöva kompletteras av kreativt framförda slutsatser med betoning på ny kunskap,

kontrasterande perspektiv och personliga kopplingar. Sammantaget så är en slutsats av den här studien att kreativitet och kontinuitet och förändring utgör snarlika processer som kan integreras med varandra, samt att kreativitet kan anses vara utgöra en del av det historiska tänkandet kring kontinuitet och förändring.

Den föreliggande studiens resultat skulle även kunna utveckla den teoretiska förståelsen av kreativitet genom att visa på hur olika former av kreativitet gestaltas och fungerar inom en kontext som hittills inte undersöks inom tidigare forskning, historiskt tänkande på kontinuitet och förändring. Här pekar resultat från den här studien på att en fokus på skillnader skulle kunna utgöra en lättare väg till idegenererande än en fokus på likheter.

Resultat från den här studien visar även på vikten av att inte enbart betona originalitet och genererande av idéer, utan även meningsfullhet och en kritisk granskning av de kreativa idéerna i en explorativ fas, något som traditionellt sätt inte fått en framträdande plats i diskussioner om kreativt tänkande.

Utöver att bidra med ökad förståelse för kreativitet så skulle den här studien även kunna bidra med en teoretisk utveckling av begreppet kontinuitet och förändring. Här skulle kreativt tänkande både kunna underlätta förståelsen av historien, främst genom divergent och janusianskt tänkande med en fokus på förändring, men även begränsa denna förståelse genom inkluderandet av allt för avlägset analogiskt tänkande. Ytterligare en form av

begräsning utgörs av en allt för överdriven betoning av originalitet på bekostnad av

meningsfullhet. Följaktligen så hoppas jag att denna studie kan bidra med ny kunskap som kan underlätta förståelsen av såväl kreativitet som kontinuitet och förändring.

Slutligen så görs en utblick mot andra former av historiska perspektiv. Föreliggande empiriska undersökning pekar på kreativitet som en integrerad del av ett historiskt

tänkande med fokus på kontinuitet och förändring. Med tanke på hur nära olika former av historiska tänkande ligger varandra så skulle denna integrering även kunna gälla andra former av historiskt tänkande. Ett tänkande kring historiska orsaker och konsekvenser skulle till exempel kunna dela liknande likheter och skillnader med kreativitet som ett tänkande kring kontinuitet och förändring. Även andra historiska perspektiv skulle kunna interagera med kreativitet på ett liknande sätt som i föreliggande studie. Elevernas

historiemedvetande skulle till exempel kunna påverkas av såväl subjektiv kreativitet som analogiskt tänkande genom en gemensam fokus på elevernas personliga bruk av historien.

Möjligtvis så skulle kreativa perspektiv på historien alltså kunna göra historien mer personligt relevant och meningsfull. Till sist så pekar resultaten i den här studien på kreativitet och kritiskt tänkande som relaterande koncept. I ambitionen att utveckla

elevernas självständiga tänkande så behöver såväl idegenererande som en kritisk granskning av dessa idéer beaktas i en explorerande fas. Följaktligen så inriktar sig föreliggande studie på historiskt tänkande kring kontinuitet och förändring, men det är möjligt att ett liknande samband mellan kreativitet och andra former av historiska perspektiv också skulle kunna vara giltiga.