Skillnader mellan kreativitet och ett historiskt tänkande kring kontinuitet och förändring

Utöver de fyra likheterna som redovisats ovan så identifierades även ett par skillnader mellan kreativitet och ett historiskt tänkande med fokus på kontinuitet och förändring i insamlat material. Som figur 2 visar så bestod skillnaderna dels av att historiskt tänkande med fokus på kontinuitet och förändring verkar fokusera mindre på avlägsen information, dels av att en fokus på kontinuitet och förändring verkar fokusera mindre på originalitet och mer på meningsfullhet än vad som är fallet vid en kreativ fokus. I följande avsnitt så förklaras de båda skillnaderna mer utförligt.

6.3.1. Kontinuitet och förändring fokuserar mindre på avlägsen information

Ett kreativt tänkande lånar ofta idéer från olika områden och kombinerar dem för att skapa nya idéer. En sådan sammanblandning syntes även i den här studien genom att eleverna använde sig av analogiskt tänkande för att jämföra nyintroducerad informationen (historieuppgiftens text) med sina tidigare erfarenheter och kunskaper. I denna analys så identifierades två former av analogiska slutsatser. För det första så ingick slutsatser som tog upp information från historieuppgiftens text men som belyste denna information med hjälp av personliga och oväntade exempel, s.k. närbelägna slutsatser (se Citat 4a), Totalt 19 (21 %) respondenter visade upp sådana närbelägna slutsatser. För det andra så ingick slutsatser som tog upp personlig och oväntad information som var frånkopplat från textens explicita innehåll men som ändå bedömdes som korrekta i sammanhanget, s.k. avlägsna slutsatser (se Citat 4b). Totalt 45 (49 %) respondenter visade upp sådana avlägsna slutsatser. Dessa två former av slutsatser kan jämföras med slutsatser som enbart tog upp explicit innehåll från texten och som därför betraktas som icke kreativa i den här studien (se Citat 4c).

4a. Citat som exemplifierar en närbelägen slutsats (innehåll från både inom och utanför historieuppgiftens text): ”I den första tidsperioden så använde de muskelstyrka och yxor för att plantera på åkrar och fälla träd. I den andra tidsperioden så användes mer teknik och maskiner (Respondent 10).”

4b. Citat som exemplifierar en avlägsen slutsats (huvudsakligen innehåll utöver historieuppgiftens text): ”Idag så är miljön en viktigare fråga politiskt sätt än det var i del 1 och del 2 (Respondent 31).”

4c. Citat som exemplifierar en icke kreativ slutsats (endast information från historieuppgiftens text):

”I alla tre tidsperioderna så ser människan naturen som en resurs som kan användas för människans skull (Respondent 14).”

Respondenter som la fram slutsatser med hjälp av ett analogiskt tänkande verkade använda sig av sitt långtidsminne i ett försök att passa ihop information från den

individanpassning pekar på en personlig omorganisering av jämförelseobjekten för att kunna underlätta ett analogiskt tänkande. Det finns till exempel tecken på att respondenter i föreliggande studie kan ha ändrat på hur de framställde de historiska händelserna i

historieuppgiften inför sig själva, från en mer texttrogen beskrivning av det förflutna till en för respondenten mer igenkännbar personlig omskrivning av samma händelse. Respondent nr 37 hittade till exempel tecken på närheten mellan människa och natur fastän ett sådant tema inte presenterats explicit i texten (se Citat 5a). Ett annat exempel utgörs av tolkandet av relationen mellan människa och natur genom ett holistiskt perspektiv, fastän uppgiften inte explicit frågat efter ett sådant perspektiv (se Citat 5b). En sådant selektivt

förhållningssätt skulle kunna bidra till att göra uppgiften mer personligt meningsfull för respondenterna och därför potentiellt mer kreativ, men skulle även kunna bidra till en minskad förståelse för historien utifrån resonemang om presentism och subjektiv historieskrivning.⁵

5a. Citat som exemplifierar en individanpassad omorganisering av historieuppgiftens text (närhet mellan människa och natur): ”I del 1 så var människor närmare naturen än i del 2, därför tog dem hand om naturen mer förr (Respondent 37).”

5b. Citat som exemplifierar en individanpassad omorganisering (holistiskt perspektiv på människa och natur): ”Människan är fortfarande en del av naturen och kommer från naturen (Respondent 26).”

Den beskrivna omorganisationen av information för att anpassa analysen till en subjektiv kunskap skulle kunna visa på en skillnad från den form av tänkande som

teoribildningen kring kontinuitet och förändring lägger fram. Här betonas en förståelse av historien på dess egna villkor, att var tid är unik och behöver tolkas utifrån den kontext som är rådande just då. En sådan tidsbundenhet kan vara svår att förena med en alltför omfattande omorganisering där det förflutna anpassas till tolkarens personliga och samtida erfarenheter. Visserligen kan en viss anpassning till den subjektiva kontexten inte undvikas eftersom en tolkning alltid sker med hjälp av våra erfarenheter. En sådan omorganisering av historisk information kan till och med ge viktiga kreativa insikter, speciellt om uttolkaren av historien besitter relevant information, men skulle också kunna leda till en allt för

omfattande presentism, dvs. att historien anpassas till samtiden istället för att tolkaren anpassar sig till att förstå det som hände i det förflutna. Följaktligen så finns det en risk med att en alltför omfattande kreativ omorganisering kan begränsa den historiska förståelsen av kontinuitet och förändring.

5 Se diskussionsdelen för ett vidare resonemang om potentiella för- och nackdelar med avlägset analogiskt

Sådana begränsande tendenser var också synliga i insamlad data. Här visade analysen att slutsatser med en hög grad av originalitet men med låg grad av meningsfullhet ofta

förekom inom kategorin avlägset analogiskt tänkande. Dessa slutsatser ansågs alltså som unika och oväntade men saknade ofta en eller flera av de dimensioner som kopplats till

meningsfullhet i föreliggande studie (dvs. integration, korrekthet, kompletthet, komplexitet, och centralitet). Denna fokus på originalitet på bekostnad av meningsfullhet kan

kontrasteras gentemot slutsatser med låg grad av originalitet men med hög grad av meningsfullhet. Dessa slutsatser representerades ofta av icke kreativa slutsatser, dvs.

slutsatser med hög kvalitet men som höll sig till en förväntad svarsbild. Sammantaget så visar detta mönster på att avlägset analogiskt tänkande har potential till att bidra med kreativa insikter om kontinuitet och förändring, men att det även finns en risk att denna form av kreativitet begränsar den historiska förståelsen.

6.3.2. Kontinuitet och förändring fokuserar mindre på originalitet och mer på meningsfullhet

En annan form av skillnad mellan kreativitet och ett historiskt tänkande med en fokus på kontinuitet och förändring är vilken vikt som läggs vid originalitet kontra meningsfullhet.

Detta resultat särskiljs från resultatet ovan som visade på en likhet i att både kreativitet och kontinuitet och förändring fokuserar på ny och meningsfull kunskap. Här betonas istället att de båda koncepten lägger olika vikt vid originell kontra meningsfull kunskap. Här antas det historiska tänkandet kring kontinuitet och förändring i första hand betona att eleverna lägger fram meningsfulla svar i form av en förståelse av kontinuitet och förändring, till exempel genom att visa på svar i linje med sex dimensionerna som används som kriterier i den här studien. Först när detta är säkerställt så kan nya och originella svar beaktas. Som en kontrast så betonar det kreativa tänkandet vanligtvis originalitet framför meningsfullhet, vilket även kan urskönjas i insamlad data. Här visar analysen på att större delen av den objektiva kreativiteten som identifierades bland insamlad data befann sig på en preliminär nivå, vilket betyder att idéerna var originella men att graden av meningsfullhet endast befann sig på en preliminär nivå, dvs. elevernas idéer visade endast på delvis förståelse av kontinuitet och förändring mätt genom de sex dimensionerna (totalt 62 av 84 slutsatser (74

%). Dessa resultat ligger i linje med det teoretiska begreppet preinventive structures

(preliminära idéer) inom the GenePlore model of Creativity och visar på att idéerna i denna studie huvudsakligen befinner sig i en genererande fas. Flertalet idéer skulle till exempel tjäna på att i en högre grad förankra abstrakta resonemang om kontinuitet eller förändring i

respondenternas idéer skulle behövas vidareutvecklas i en efterföljande kritisk explorativ fas för att göras än mer meningsfulla inom ramen för den kontext där de ska verka i.